Balanstest visar fallrisk

Äldre personer som fallit upprepade gånger har betydligt sämre balans än äldre som inte fallit.

Syftet med denna studie var att jämföra statiska och dynamiska balansförändringar hos äldre med återkommande fall med äldre som inte faller och att bedöma funktionella konsekvenser av balansrubbningar och fall hos dessa personer.

226 personer deltog i studien. Alla var över 65 år och bodde i gemensamhetsboende, 113 hade fallit mer än två gånger under de senaste 6 månaderna och 113 hade inte fallit alls de senaste 6 månaderna. Alla undersöktes ingående: insamling av demografiska data, geriatrisk bedömning, fysisk undersökning, test av gång och balans och bedömning av balanskontroll på ett flertal olika sätt.

Personer med upprepade fall visade större instabilitet när visuella och sensoriska förhållanden ändrades än de som inte fallit, särskilt när båda sinnesintrycken samtidigt togs bort. Tyngdpunkten, när personen stod på en skumgummiyta ändrades snabbare hos dem som fallit, både när de hade öppna och slutna ögon. I testet "sitta till stå" (utan hjälp) tog det längre tid för dem som fallit. De som inte fallit gick också snabbare över ytan.

Att bedöma balanskontroll och fastställa neurologiska riskfaktorer för fall hos patienter som faller upprepade gånger är enligt författarna en nyckel till att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra senare fall och därmed minimera deras fysiska, psykiska och sociala konsekvenser.

Källa: Lazaro, M (2010) "Postural stability in the elderly: Fallers versus non-fallers", European Geriatric Medicine , Article in Press 

Länk till abstract länk till annan webbplats

Sidan uppdaterad 2010-12-14
Hälsoteknikcentrum Halland  |  Box 823  |  301 18  Halmstad  |  Besöksadress: Kristian IV:s väg 3, hus C