Fysisk träning viktigt för äldre i särskilt boende

Ett högintensivt funktionellt träningsprogram kan genomföras och har positiva effekter på fysisk funktionsförmåga och självständighet i dagliga aktiviteter för äldre personer i särskilt boende, med och utan demenssjukdom.

Nedsatt fysisk funktionsförmåga är vanligt bland äldre personer som bor på särskilt boende och hos personer med demenssjukdom. Nedsättningen leder ofta till behov av hjälp i aktiviteter i det dagliga livet (ADL), t.ex. personlig vård och förflyttning inomhus. I en aktivitets- och nutritionsstudie deltog 191 äldre personer vid nio särskilda boenden i Umeå, varav cirka hälften hade lätt till måttligt svår demenssjukdom. Deltagarna lottades till att antingen delta i ett högintensivt funktionellt träningsprogram eller i en kontrollaktivitetet.

Träningsprogrammet innehöll benstyrke- och balansövningar i stående och gående. All träningsutrustning i programmet är portabel, vilket innebär att träningen kan bedrivas utan tillgång till speciellt anpassade träningslokaler. Träningen bedrevs under tre månader och deltagarna uppmuntrades att träna med hög intensitet. I anslutning till varje tränings- eller aktivitetstillfälle fick deltagarna antingen ett proteinrikt näringstillskott eller en placebodyck.

Deltagarna hade hög närvaro, relativt hög uppnådd träningsintensitet och träningen ledde inte ledde till någon bestående skada eller sjukdom. Det var ingen skillnad i hur det gick att genomföra träningsprogrammet mellan personer med demenssjukdom och personer utan.

Tre månader efter träningsperiodens slut hade träningsprogrammet resulterat i positiva effekter på benstyrka, gångförmåga, funktionell balansförmåga och förflyttningsförmåga inomhus jämfört med kontrollaktiviteten. Det proteinrika näringstillskottet omedelbart efter träningen ökade inte träningseffekten.

Ålder och kön påverkade inte effekten på balansförmågan och träningen hade god effekt även på deltagare med depression, demenssjukdom, undernäring eller stora nedsättningar i fysisk funktionsförmåga. Bland personer med demenssjukdom förhindrade träningsprogrammet en försämring i ADL-förmåga, men effekten kvarstod inte tre månader efter träningsperiodens slut. Kontinuerlig träning kan behövas för att bibehålla effekten.

De positiva effekterna kan vara av betydelse för livstillfredsställelse och för att förhindra sjukdomar som är relaterade till fysisk inaktivitet, samt för att kunna minska kostnader som är relaterade till hjälp och stöd i ADL.

Läs mer på forskning.se länk till annan webbplats

Källa: Littbrand, Håkan (2011) Physical exercise for older people: focusing on people living in residential care facilities and people with dementia , Doktorsavhandling, Umeå Universitet

Länk till abstract länk till annan webbplats

Sidan uppdaterad 2011-03-10
Hälsoteknikcentrum Halland  |  Box 823  |  301 18  Halmstad  |  Besöksadress: Kristian IV:s väg 3, hus C