Trygg om natten seminarium 25 maj

Trygghet och integritet en förutsättning för att teknik ska vara ett alternativ

Roland Thörner berättade om bakgrunden till projektet Trygg om natten. Projektet startade med funderingar kring den "intelligenta sängen" som HCH utvecklat. Skulle den kunna användas för nattillsyn? Skulle kunden/brukaren då bli mindre störd? Skulle man då kunna erbjuda tillsyn hela natten, med besök som är behovs/händelsestyrda istället för tidsstyrda?

Kontakter togs med företaget Neat electronics, för att kunna utgå från deras trygghetslarm. Två förstudier gjordes — en om nattpatrullens behov, med intervjuer och studiebesök, och en om vilken teknik som skulle kunna användas. Kontakter togs sedan med kommunerna för att hitta brukare att mäta hos.

Projektet har hela tiden haft som utgångspunkt att trygghet och integritet är förutsättningar för att teknik ska kunna vara ett alternativ, eller komplement, till nattillsyn.

Långa körningar och hög belastning vardag för nattpatrullen

Marie Fahlesson, samordnare på nattpatrullen i Halmstad, berättade om en natt på jobbet. Vanligtvis arbetar nattpatrullen mellan 21.30 — 07.00. I Halmstad finns åtta geografiska områden, och man kör bil ca 2350 mil/månad. Varje månad görs ca 6000 besök, vilket betyder ca 200 besök per natt. Det vanligaste biståndet är tillsyn, men även toalettbesök är vanligt. Vid nattillsyn väcker man aldrig personen. Nattpatrullen ser efter om personen ligger i sängen, andas och verkar må bra. Man måste ofta gå nära för att se om personen andas, det händer då att personerna vaknar och ibland blir rädda.

Arbetet i nattpatrullen kan vara förknippat med hot, ibland har det förekommit skottlossning, då det händer att någon tror att de har mediciner i bilen. Arbetsbelastningen är hög. Samtidigt är det ett självständigt jobb, där man måste fatta snabba beslut. Det schema som ska följas stämmer nästan aldrig. Det är en utmaning hela tiden!

Tekniken upplevs som trygg - men den upptäcker inte allt...

Helena Eriksson redogjorde för resultatet från studien av hur kunder, anhöriga och personal upplever införandet av teknik inom nattpatrullens arbete. Vilka föreställningar fanns innan? Hur påverkar lösningen vardagslivet? Hur påverkar den personalens arbete? Upplevs den ge trygghet och integritet? Kontroll och inflytande över ens eget liv får inte begränsas. Man måste t ex kunna gå upp på natten och lösa korsord om man inte kan sova...

Tekniken kan se vissa saker, men inte upptäcka sådant som att täcket är avsparkat.

Inställningen var att teknik generellt känns tryggt, man behöver inte veta hur den fungerar för att lita på den. Men hur vet man att den fungerar? Trygghetslarmet vet man, för att någon svarar när man trycker på knappen. Detta system bygger på att jag inte gör något själv, hur vet man då att det är igång..? Intervjupersonerna kände sig inte övervakade i negativ bemärkelse. Däremot vill man inte ha teknik som kan se och höra, dvs kameror.

Positiv respons på teknikmätningarna

Martin Persson berättade om teknikmätningarna. Tre mätserier genomfördes under 12 månader, hos sammanlagt 15 kunder/brukare. Några av mätningarna fick avbrytas, på grund av att testpersonen inte förstod vad som skulle mätas och inte. HCH ville i detta projekt bara testa hos personer som var medvetna och själva kunde tacka ja. Därför genomfördes heller inga tester hos personer med demensdiagnos. De kriterier som sattes upp för att ingå i mätningen var att det skulle finnas ett beslut om insats från nattpatrull, att personen inte hade någon sambo eller större husdjur. Någon anhörig behövde också finnas tillgänglig, för intervjuer.

Responsen ute hos kunderna/brukarna var av blandat slag: någon tyckte att det var kul att få besök; en del upplevde att teknikrädslan var obefogad — "det här var inte så farligt som jag trodde"; flera gav uttryck för att detta är ett viktigt arbete, som behövs; personerna upplevde sig inte som övervakade. De har också litat på att HCH gör något som är bra.

Martin avslutade med att rikta ett stort tack till alla som deltagit i testningarna genom att ha utrustningen i sina hem — "utan dem hade vi inte haft något projekt"

Genom att analysera aktivitetsmönster kan vi förstå vad som ska hända

Jens Lundström berättade om tekniken. De frågor som skulle mätas var: finns kunden i hemmet, i sängen, är kunden vid liv, är kunden aktiv? Det mest intressanta är begreppet aktiv — en kund med sämre fysisk förmåga, som inte kan ta sig ur sängen, är aktiv när han/hon rör sig i sängen, medan en person som kan ta sig ur sängen är aktiv när han hon gör det...

I detta test försökte vi mäta hos personer med olika aktivitetsmönster. Genom data mining kan man extrahera kunskap ur data, se mönster, för att kunna generalisera och förutspå vad som ska hända.

De sensorerna som använts är från Neat electronics — värmestrålningssensor som känner av värmestrålar när någon passerar, dörrlarm, sängdetektor, lastcell som mycket noggrant mäter förändringar i sängen som t ex andning, aktivitetssensor i armband, där ett larm går när aktivitet sker efter längre tid av inaktivitet (från liggande i sängen exempelvis).

Signaler från sensorerna sänds till en sambandscentral hos hemtjänst eller nattpatrull. Man kan tänka sig att en person beviljas nattillsyn och även får ett sensorsystem. Om mönstret efter en tid visar att nattillsynen inte behövs kan den tas bort. Systemet kan också hjälpa nattpatrullen att prioritera, om de ser att en persons mönster avviker, att han/hon t ex inte varit i sängen på viss tid kanske de bör åka dit. Genom data mining finns möjlighet att se hur mönster utvecklas och förutsäga händelser. Det pågår mängder av forskning inom området och vi är ytterligare ett steg på väg mot ett helautomatiskt system för nattillsyn.

Men vilket problem är det egentligen vi vill lösa?

Lars Nyström, koncernchef Neat electronics talade om svårigheter, utmaningar och framgångsfaktorer. Det svåraste är själva kravspecifikationen — vilket problem är det egentligen vi ska lösa? Man har fokuserat på de fyra frågorna som skulle besvaras — men är det egentligen de frågorna nattpatrullen vill ha svar på? De tar ju t ex inte hänsyn till omsorgsaspekten. När kravspecifikationen är klar är nästa problem att hitta brukare och anhörigas behov.

"Det är ett mindre problem att sätta ihop teknik så att den fungerar än att se till att tekniken löser rätt problem"

Utmaningen är att hitta rätt tekniska lösningar. Det måste vara en enkel installation, med enheter som inte stör i hemmet. Relevant, lättfattlig information till nattpatrull. Att få till kostnadseffektiva lösningar är en utmaning. Den största framgångsfaktorn är ett engagemang från dem som är ute i verksamheten. Samhället måste också vara villigt att investera, annars hamnar innovationerna i byrålådan.

De avslutande diskussionerna handlade om ifall tekniken kan förlänga hemmaboendet mot personens vilja och var kostnaderna för denna typ av nya tekniska lösningar ska tas.
Många var nyfikna på äldredräkten

Många var nyfikna på äldredräkten

Det bakåtvända rullstolshandtaget

Det bakåtvända rullstolshandtaget

Den intelligenta sängen

Den intelligenta sängen

Bike around

Bike around

Lars Nyström, Neat electronics

Lars Nyström, Neat electronics

Dagen avslutades med lunch i solen

Dagen avslutades med lunch i solen

Sidan uppdaterad 2012-05-29
Hälsoteknikcentrum Halland  |  Box 823  |  301 18  Halmstad  |  Besöksadress: Kristian IV:s väg 3, hus C