Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2018-06-08. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

Biosystem

Biosystem innefattar forskning som spänner över nanonivå, enstaka celler och cellmembran, organ, kroppsnivå, lokal och global miljö.

Foto: Anders Andersson

Målet är att utveckla denna forskning i samarbete med både
regionala, nationella och internationella partners inom universitet och
näringsliv.

Biosystem forskningen inriktar sig på att studera olika system i naturen, samhället eller i människokroppen och sker ofta i gränssnittet mellan olika ämnen som till exempel biologi och miljövetenskap, energiteknik och miljövetenskap, ekologi och hälsovetenskap. Det som förenar i dessa gränsöverskridande projekt kan vara forskningsfrågan, angreppssättet eller metoden som används i forskningen, var för sig eller i kombinationer.

Forskningsprojekt i biosystem spänner idag över ett stort område inom naturvetenskapen och forskare inom miljön arbetar inom olika men integrerade fält såsom idrottsfysiologi, biomekanik, rörelse och hälsa, växtbiokemi, ekologi, miljövetenskap, miljösystem, biodiversitet, vattenresurshantering, våtmarker, miljöriskbedömning, biogeokemi, växthusgaser, biogas, fjärrvärme och vindkraftproduktion.

Samtliga forskningsfält är viktiga i dagens samhälle och forskningen bidrar till att lösa många av de verkligt stora utmaningar som vi står inför. Många av de ämnen som lyfts fram exempelvis inom EUs HORIZON 2020 finns representerade inom RLAS.

 

Skyddszonernas betydelse för akvatiska miljöers ekologiska status i svensk produktionsskog

Sötvattenmiljöer är hotspots med avseende på biodiversitet. Dock hotas i dag över en tredjedel av alla sötvattenarter av utrotning, främst på grund av att habitaten förstörs vid antropogena verksamheter. I ett doktorandprojekt i samarbete med Zooekologi, Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet studerar Marie Magnheden det ekologiska tillståndet i rinnande vatten i sydsvensk produktionsskog relaterat till förekomst och karaktär av skyddszoner, dvs en vegetationsremsa mellan produktionsytan och angränsande vatten.

Globalt är skyddszoner en accepterad och vanlig metod för att värna ekosystemen i vattenmiljöer mot påverkan av olika typer av markanvändning, t.ex. jord- och skogsbruk eller infrastrukturytor. I Sverige är det frivilligt att spara/anlägga en skyddszon vid avverkning av skog. Skälet till frivilligheten är brist på kunskap om vilken bredd och beskaffenhet som krävs för att zonen faktiskt ska skydda de abiotiska och biotiska faktorerna i vattnen från eventuella skador.

Syftet med projektet är att lokalisera gemensamma faktorer hos väl fungerande skyddszoner för att kunna ge allmänna och funktionella riktlinjer vilket är av intresse för alla intressenter; skogsägare, myndigheter och naturvårdare.

Kontakt: Marie.Magnheden@hh.se

Klimatförändringar speglas i sjöars näringsvävar

Det är väl känt att klimatförändringarna medför att sydligare arter etablerar sig i våra ekosystem och att inhemska arter därigenom riskerar att konkurreras ut eller tvingas förflytta sig norrut. Ett pågående projekt studerar sedan många år näringsvävar i svenska skogssjöar med hjälp av modellsystemet trollsländor. Trollsländor är rovdjur och finns i toppen av näringsväven och deras förekomst kan antas spegla vad som händer också på lägre nivåer. Inom projektet har vi påvisat att en arts överlevnad styrs i högre grad av mellanartskonkurrens än av klimatfaktorer. Sydliga arter som kommer in i näringsvävarna blir inte dominerande, men artförändringen kan medföra att vissa andra arter blir dominerande oavsett om de varit allmänna eller sällsynta innan förändringen. Vi har visat att förändringen i artsammansättning går snabbt (40% av arterna förändrades i antal/förekomst under en tioårsperiod) och vi har även visat att enkla abiotiska faktorer som pH-värde har en mycket stark påverkan som kan överskugga den påverkan klimatförändringarna ger.

Publikationer
Al Jawaheri, R. & Sahlén, G. (2016) Negative impact of lake liming programmes on the species richness of dragonflies (Odonata): a study from southern Sweden. Hydrobiologia, 788: 99-113, doi 10.1007/s10750-016-2990-5

Kontakt: Goran.Sahlen@hh.se

Trollsländor som ett mått på biodiversitet i södra Brasiliens hotade gräsområden

Vi känner väl till Pampas i Argentina från Evert Taubes visor. Mindre känt är att samma gräsområden förekommer i sydligaste Brasilien där intensivt jordbruk och plantering av eukalyptusskog snabbt håller på att omforma de öppna markerna. I ett projekt finansierat av CAPES (Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior), Brasilien, deltar Göran Sahlén tillsammans med brasilianska kollegor från Centro Universitario Univates, Lajeado, RS. Vi undersöker hur artsammansättningen i landskapet varierar beroende på markanvändning. De ursprungliga miljöerna (gräsmark och strandnära skog) har olika typer av artsamhällen, men oberoende av vilket förändras artsammansättningen i bägge på samma sätt om marken används till intensiv odling eller blir överbetad med erosion som följd: Intensivt jordbruk höjer artdiversiteten medan erosion sänker den. Projektet pågår till början av 2018 och kommer att leda till en doktorsavhandling. En förlängning planeras också.

Publikationer
Testing Dragonflies as Species Richness Indicators in a Fragmented Subtropical Atlantic Forest Environment. Neotropical Entomology 45: 231–239, Doi 10.1007/s13744-015-0355-9

Kontakt: Goran.Sahlen@hh.se

Hur påverkas genetisk variation hos nordliga arter av klimatförändringarna?

Klimatförändringar i Europa förutspås påverka nordliga arter allra mest då de högsta temperaturhöjningarna förväntas på höga breddgrader. Men de arter som lever nordligt har också en kort invandringshistoria efter istiden (mindre än 10 000 år) och kanske bär de på en hög genetisk variation som gör dem tåligare att motstå förändringar i miljön? Tillsammans med Dr. Jessica L. Ware och Manpreet Kohli vid Department of Biology, Rutgers University,

Newark, NJ, USA, undersöker vi hur några av världens nordligaste trollsländearters populationsgenetik ser ut. Vi är intresserade av om nordliga populationer är isolerade eller om de utbyter gener över stora geografiska avstånd samt om de invandrat till nordliga breddgrader en eller flera gånger och om detta skedde direkt efter istidens slut eller senare. Svar på dessa frågor kommer att ge mer information om vilka möjligheter nordliga arter har att överleva de pågående klimatförändringarna. Projektet startades 2014 och de första publikationerna förväntas komma ut under 2017.

Kontakt: Goran.Sahlen@hh.se

Groda

Bild: iStock

Anlagda våtmarker räddar utrotningshotade grodor och fåglar

Sverige har de senaste decennierna satsat på att anlägga fler våtmarker i jordbrukslandskap. Den främsta orsaken är att de hindrar övergödande näringsämnen från att nå våra hav och sjöar. En studie från Högskolan i Halmstad visar att våtmarkerna dessutom har bidragit till att rädda flera grod- och fågelarter från så kallad rödlistning

 

Siegfried Fleischer

Foto: Magnus Karlsson

Nya rön visar biologisk bildning av syre i marken

På 1930-talet upptäckte man de gröna växternas förmåga att bilda syre genom oxidation av vatten i den så kallade fotosyntesen. Sedan dess har ingen annan omfattande biologisk bildning av syre hittats i vår livsmiljö – förrän nu. Nya forskningsresultat visar att nere i markens mörker pågår en hittills okänd biokemisk process, där syre bildas och koldioxid reduceras till organiskt material.

Sidan uppdaterad 2018-06-08