Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2015-06-22. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2014-12-04

Forskare vill stärka barnens psykiska hälsa

Allt fler tonåringar uppger att de har psykosomatiska besvär, enligt en ny undersökning från Folkhälsomyndigheten. Bland 15-åriga flickor är andelen dubbelt så hög nu jämfört med för 20 år sedan. Forskare från Högskolan i Halmstad ingår i Folkhälsomyndighetens expertgrupp och driver även två tvärvetenskapliga forskningsprojekt med syfte att stärka tonåringars psykiska hälsa.

Tillsammans med barn utvecklar forskare vid Högskolan i Halmstad verktyg för att barnen ska kunna hantera den stress de upplever i skolan. Foto: ANDERS ANDERSSON

Den psykosomatiska ohälsan bland ungdomar i Sverige ökar. Andelen elever med självrapporterade psykiska och somatiska besvär, till exempel huvudvärk och nedstämdhet, blir allt större. Det visar färska resultat från Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor som genomförs var fjärde år. Jens Nygren är docent i medicinsk vetenskap vid Högskolan i Halmstad och medlem i det forskarteam som arbetar med undersökningen:

– Allt fler unga uppger att de har flera olika psykosomatiska symtom på ohälsa, såsom oro, magont, huvudvärk och sömnsvårigheter, ofta orsakade av stress i skolan. Ökningen är stor bland både pojkar och flickor i 13- och 15-årsåldern. Det är dock viktigt att poängtera att den psykiska hälsan över lag hos både flickor och pojkar i Sverige är god, sett över tid och i internationell jämförelse, berättar han.

Hjälpmedel för minskad skolstress testas 2015

Sedan 2012 har forskare vid Högskolan i Halmstad, med stöd av Halmstads kommun, arbetat med att ta fram olika insatser för att stärka ungas psykiska hälsa genom att hantera den stress som eleverna upplever kring skolarbetet.

– Det är ett mycket spännande arbete där vi tillsammans med ungdomar utvecklar flera digitala verktyg för planering, dialog och stöd. Vi kommer att testa dessa hjälpmedel på några skolor i Halmstad under 2015, säger Jens Nygren.

Ungdomsarbetslösheten oroar skolbarnen

Undersökningen Skolbarns hälsovanor visar att både stressen i skolan och oron över den höga ungdomsarbetslösheten är bidragande orsaker till den ökade psykiska ohälsan bland unga. För att bemöta barnens oro för framtiden arbetar forskargruppen vid Högskolan i Halmstad med ytterligare ett projekt: tillsammans med Falkenbergs och Åstorps kommun undersöker man ungas attityder och inställning till utbildning – både gymnasieutbildning och högre utbildning. Resultaten visar att många unga är stressade och frustrerade inför valet av utbildning. Detta hänger samman med en brist på kunskap om utbildningssystemet och vilka möjligheter olika utbildningar leder till på arbetsmarknaden. Forskningsprojektet syftar till att, tillsammans med eleverna, förbättra de två kommunernas studie- och yrkesvägledning. Sara Högdin är lektor i socialt arbete vid Högskolan i Halmstad och koordinator för det tvärvetenskapliga projektet:

– Många unga utrycker stor oro för att välja fel utbildning och önskar mer stöd från lärare och studie- och yrkesvägledare inför valet av gymnasieutbildning. De efterfrågar även någon vuxen att diskutera sin framtid med, i synnerhet betydelsen av högre utbildning och orientering på arbetsmarknaden, säger Sara Högdin.

Text: LOUISE WANDEL och JENS NYGREN

Om projektet kring stresshantering

På uppdrag av Barn- och ungdomsförvaltningen och med stöd från kommunstyrelsen, Ljungbergska stiftelsen och Länsförsäkringar Halland har projektgruppen vid Högskolan i Halmstad arbetat med att, tillsammans med ungdomar i åldern 12–17, identifiera vad som upplevs som den stora utmaningen i förhållande till ungdomarnas psykiska hälsa och hur ungdomarna kan stödjas för att i skolan och hemmet hantera denna utmaning. Insatserna syftar till att hantera ungdomarnas upplevda svårighet att balansera förväntningar och krav. I projektet har över 1 000 ungdomar och intressenter från skolan deltagit i enkätstudier, intervjuer och workshops med syftet att tillsammans utveckla och utvärdera en eller flera insatser som syftar att främja barns psykiska hälsa i Halmstad kommun. Projektet presenteras i en delrapport Halmstadprojektet: Kartläggning, samverkan och analys för utveckling av en deltagarstyrd intervention för att främja barns psykiska hälsa (länk till artikelnlänk till annan webbplats) och ett antal vetenskapliga artiklar som utgör grunden för flera student- och avhandlingsarbeten (doktorand Marie Wilhsson, doktorand Katrin Hutton och magisterstudent Sofia Persson).

Kontaktperson: Jens Nygrenlänk till annan webbplats

Om projekten kring förbättrad studie- och yrkesvägledning

Utbildningsstatistik visar att avsevärt färre unga invånare i Falkenbergs och Åstorps kommun genomgår högre utbildning i jämförelse med riksgenomsnittet. I Åstorps kommun är det även färre ungdomar som går klart sin gymnasieutbildning än i riket i stort. På uppdrag av kommunerna har projektgruppen undersökt orsakerna till den relativt låga utbildningsnivån och tagit fram förslag på strategier för att öka utbildningsbenägenheten i kommunerna. I studierna ingår enkät- och intervjusvar från sammanlagt närmare 1 000 ungdomar och unga vuxna samt från lärare, studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare, föräldrar och representanter från näringslivet. Resultaten har nyligen presenterats i två rapporter: Strategier för höjd utbildningsnivå: Slutrapport från en studie i Falkenbergs kommun (länk till artikelnlänk till annan webbplats) och Strategier för höjd utbildningsnivå: En studie bland unga i Åstorps kommun (länk till artikelnlänk till annan webbplats).

Kontaktperson: Sara Högdinlänk till annan webbplats

Jens Nygren är docent i medicinsk vetenskap vid Högskolan i Halmstad och medlem i det forskarteam som arbetar med undersökningen Skolbarns hälsovanor. Foto: JOACHIM BRINK

Om Skolbarns hälsovanor

Skolbarns hälsovanor är en internationell studie som genomförs vart fjärde år och som samordnas av Världshälsoorganisationen (WHO). I årets undersökning har 42 länder deltagit. Sverige har deltagit i undersökningen åtta gånger, sedan 1985. Syftet med Skolbarns hälsovanor är att öka kunskapen om levnadsvanor och förhållanden som anses viktiga för barns och ungdomars hälsa, följa utvecklingen över tid och göra jämförelser med barn och ungdomar i andra deltagande länder. De resultat som nu presenteras är baserade på en enkätundersökning som genomfördes vårterminen 2014. Närmare 8 000 elever från cirka 400 skolor över hela landet deltog och svarsfrekvensen var 79 procent. Eleverna fick svara anonymt på frågor som rör flera dimensioner av hälsa, hälsobeteenden och miljöer som på olika sätt har betydelse för hur barn och ungdomar mår. En slutsats från den förra undersökningen som gjordes 2009/2010, var att de psykiska besvären planat ut efter att ha ökat sedan mitten av 1980-talet. 2014 års studie visar återigen på en ökning i den psykiska ohälsan, framför allt för flickor i 13- och 15-årsåldern.

Läs mer om undersökningen här.länk till annan webbplats

Sidan uppdaterad 2015-06-22