Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2015-06-22. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2015-02-20

När båda behöver stöd

Vilket behov av stöd har anhörigvårdare för att klara den dagliga omsorgen? Hur känns det att ta emot hjälp från familj och vänner? Högskolan i Halmstad samarbetar med Halmstads kommun och Föreningen för Anhörigvårdare för att få svar på frågor om anhörigvård och därmed kunna erbjuda bättre stöd till drabbade familjer.

Det är många anhöriga* som ansvarar för stora delar av vården av närstående personer som är långvarigt sjuka, äldre eller har en funktionsnedsättning. Att vårda en närstående kan ge mycket glädje, men ibland kan man som anhörig själv behöva stöd. I dagarna inleds ett aktionsforskningsprojekt med syfte att identifiera och tillgodose behov av anhörigstöd i vardagen. Projektet sker i samarbete mellan Akademin för hälsa och välfärd vid Högskolan i Halmstad, Halmstad kommun och Föreningen för Anhörigvårdare i Halmstad (FAV).

Projektgruppen ska under våren samla in information, bland annat genom så kallade fokusgrupper där de träffar och intervjuar drabbade familjer, samt genom enkäter och familjemedlemmars dagböcker. Syftet med projektet är att närstående och deras anhöriga ska kunna stärkas, ihop och var för sig, för att få en hållbar vardag.

*En anhörig kan vara maka/make, förälder, barn, barnbarn, syster/bror, sammanboende, granne eller vän.

Kristina Ziegert, medicine doktor och docent vid Högskolan i Halmstad, Magnus Palmqvist, anhörigkonsulent vid Halmstad kommun, Margareta Pejner, medicine doktor och universitetslektor vid Högskolan i Halmstad och Gun-Britt Lydén, ordförande i Föreningen för Anhörigvårdare i Halmstad.

Demografisk tidsbomb

Sverige, i likhet med många andra europeiska länder, står inför en ”demografisk tidsbomb” där en allt äldre befolkning har en eller flera kroniska sjukdomar. Kronisk sjukdom, som ofta leder till fysiska eller kognitiva funktionshinder hos den enskilde, förändrar livssituationen hos såväl den sjuke som för de anhöriga. Den drabbade familjen kan uppleva inskränkningar i sin vardag till följd av en ökad börda och en bundenhet till hemmet. Anhöriga känner sig ofta splittrade mellan de närstående och hälso- och sjukvårdssystemet. Dessutom uppstår ofta hinder i vardagen och en förändrad familjedynamik då anhöriga får överta praktiska arbetsuppgifter som tidigare tillfallit de närstående.

Kristina Ziegert, medicine doktor och docent, ansvarar tillsammans med Margareta Pejner, medicine doktor och universitetslektor, för Högskolans del i aktionsforskningsprojektet. Båda är verksamma vid Akademin för hälsa och välfärd vid Högskolan i Halmstad.

– Även tidigare roller av känslomässig karaktär förändras. Familjers behov varierar, en typ av information och stöd behövs vid ett tillfälle och en annan typ av information och stöd behövs vid en annan tidpunkt i livet, säger Kristina Ziegert.

Den anhörigas hälsa påverkas negativt

Riksrevisionsverket påtalar i sin senaste granskning att många anhöriga tvingas att ta ett större ansvar för närståendes vård och omsorg än vad de orkar med. Samtidigt är stödet som den offentliga sektorn erbjuder inte tillräckligt. Gemensamt för samtliga anhöriga är att ju mer omfattande vårdinsatser de ger, desto mer påverkas livskvaliteten och hälsan negativt, både för den anhöriga och för den närstående.

– Det finns ett behov av nytänkande i planeringen av stödjande insatser till anhöriga som väljer att ge vård och omsorg. Det saknas kunskap om vad som kan göras för att stödja dem som väljer att ta hand om sina sjuka anhöriga. Hur kan samhällets bemötande och sätt att kommunicera anpassas efter deras situation? Detta är angelägna frågor som vi hoppas kunna få svar på, säger Kristina Ziegert.

Projektet är en del i den forskning inom hälsofrämjande processer som bedrivs vid Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI) på Akademin för hälsa och välfärd vid Högskolan i Halmstad. Forskningsprojektet inleddes i januari 2015 och väntas pågå till och med 2016.


Text: ZIEGERT, PEJNER, ANDIN-WICKSTRÖM och WANDEL

Foto: ANDIN-WICKSTRÖM och WANDEL

"Det finns ett behov av nytänkande i planeringen av stödjande insatser till anhöriga som väljer att ge vård och omsorg", säger Kristina Ziegert.

Kristina Ziegert och Margareta Pejner från Akademin för hälsa och välfärd vid Högskolan i Halmstad är glada över att projektet har inletts och ser fram emot att resultaten kan hjälpa anhöriga och närstående i deras vardag.

Sidan uppdaterad 2015-06-22