Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2018-05-24. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

Fler bråk i matematikundervisningen: En aktionsforskningsstudie där lärare lär om progression

Undervisningens innehåll på förskolan och på grundskolans olika stadier tenderar att vara för lika. Detta kan vara en orsak till att eleverna inte utvecklar sin förståelse för matematik från år till år. Licentiatuppsats med namnet Fler bråk i matematikundervisningen: En aktionsforskningsstudie där lärare lär om progression.

Kvinna som ritar en tallinjen på vita tavlan

När elever ska placera tal på en tallinje gör de generellt sett samma fel oavsett om de går på lågstadiet eller på högstadiet. Säg att tallinjen går från 0–2. Elever som får i uppgift att markera ½ på tallinjen, har en tendens att välja mitten på tallinjen, som i det här fallet är talet 1. Kanske tänker eleverna att ½ är detsamma som hälften av den visade tallinjen, och då väljer de att markera vid ”en halv tallinje”. Eleverna tänker då inte på att varje punkt har en placering på tallinjen. (Talet ½ är alltid placerad mitt emellan talet 0 och 1).

Sammanfattning på engelska

Few studies have a focus on progression in teaching and learning mathematics. An assumption for this study was that progression in teaching between school stages was important. The approach of the study was based on action research. Four teachers from preschool to 9th grade (age 1-16) were invited to a temporary team, a community of practice. The overall aim of the study was to develop knowledge about teaching fractions when teachers used students’ understandings as a point of departure for their action plans. A second aim was to illuminate what influences progression in their teaching.

The team of teachers used the four phases of action research: plan, act, observe and reflect, during their learning processes. The teachers’ learning sessions were videotaped and transcribed and this provided the main data that formed the basis of the results. Wenger’s dimensions of social learning were used as an analytical tool: joint enterprise, mutual engagement and shared repertoire.

Four themes that described teachers’ negotiation of qualities in mathematics instruction were identified: interpreting students’ understandings, basing instruction on students’ understandings, visualizing fractions and ensuring students’ understanding.

When teachers, regardless of what stage was involved, reified similar instructions, it did not benefit students’ learning opportunities. In order to improve progression in teaching fractions, itwas important that teachers succeeded in identifying students’ understandings and that the team negotiated different qualities in their community of practice. The shared repertoire (the pre-tests and the video recordings) formed the core of negotiating progression based on students’ understandings. The team showed a mutual engagement, with students’ learning as their joint enterprise. An implication of the study is that teachers from different educational stages can negotiate progression and improve it.

Sidan uppdaterad 2018-05-24