Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2018-09-21. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

From Great To Excellent – praktiknära forskning

Högskolan i Halmstad har under flera år arbetat med intentionen att stödja praktiknära forskning av direkt relevans för förskolans eller skolans utveckling. Detta är en viktig aspekt i skolhuvudmannens och lärarutbildningens strategiska utvecklingssträvanden. Under 2015 initierades ett regionövergripande projekt kallat From Great to Excellence (FGTE) som syftar till att minska gapet mellan barns/elevers kapacitet och prestation.

From great to excellent - gul figur som hoppar framåt

Projektets ambition är att skolan ska skapa förutsättningar som gör att eleverna får en så gynnsam tillvaro och lärmiljö som möjligt – både avseende det didaktiska mötet och lärmiljön i stort.

From Great To Excellent har ett unikt forskningsperspektiv genom att de medverkande kommunernas utvecklingsarbete under fem år studeras utifrån lärarnas perspektiv. Processen med forskning och utbildning (FoU) i sig är väsentlig, eftersom arbetssättet kan skalas upp och kan användas vidare inom exempelvis hela regionen.

Fyra kommuner i Halland har utifrån sina specifika organisationer enats om ett antal prioriterade utvecklingsområden där de går samman och använder varandra som kritiska vänner i utvecklingsarbetet. En helt unik aspekt av FGTE-projektet är att lärarna verkar som kritiska vänner över kommungränser och arbetar tillsammans i verksamhetsutvecklingsprocessen. Från HH deltar fyra forskare som har till uppgift att stödja lärarna i att problematisera och ställa forskningsfrågor men även dokumentera och undersöka lärarnas samtal.

Den övergripande forskningsfrågan för forskarna på Högskolan under första året är: Hur gestaltar sig samtalen i diskussionsgrupperna i FGTE-kursen?

Denna fråga bidrar till att problematisera praktiknära skolforskning som metod samt hur denna kan bidra till verksamhetsutveckling på flera nivåer. Totalt medverkar cirka 90 lärare, som arbetar i 12 grupper. Antalet kurstillfällen för lärarna är fem. De första resultaten kommer forskarna att kunna visa senhösten 2018.

Ett övergripande syfte med kommunernas deltagande i projektet är att sammanföra praktik och teori utifrån det sammanhang skolorna rör sig i. Kommunernas problemområden och forskningsfrågor definieras utifrån den egna pågående verksamheten och via av en dialog mellan lärare och forskare. Med andra ord används både erfarenhetsmässig och vetenskapligt belagd kunskap för att utveckla skolornas arbete.

Kommunernas prioriterade utvecklingsområden

Förskolan:

• Hur lyckas vi skapa en flexibel lärmiljö utifrån barnens behov?

• Vad innebär undervisning i förskolan?

• Förskolan i förändring – mer än mindre barngrupper?

• Hur genomsyras verksamheten av en undersökande utvecklingskultur?

Grundskola, grundsärskola

• Hur skapar vi en tillgänglig lärmiljö för att säkerställa alla elevers lärande?

• Formativ bedömning - hur lyckas vi levla upp till nästa nivå?

• Nyanländas kunskapsutveckling?

• Hur genomsyras verksamheten av en undersökande utvecklingskultur?

Gymnasie, gymsärskola, vuxenutbildning

• Hur bidrar förstelärarorganisationen till utvecklingsarbetet?

• Bedömning För Lärande/Formativ praktik?

• Tillgänglig lärmiljö – med utgångspunkt i motivation till lärande?

• Kollegialt lärande – professionssamtal som leder till ökat lärande?

Samarbetspartner

Kungsbacka kommun, Varberg kommun, Halmstads kommun, Laholms kommun och Region Halland.

Finansiering

Projektet finansieras av Högskolan i Halmstad samt de fyra deltagande kommunerna.

Medverkande forskare från Högskolan

Marie-Helene Zimmerman Nilsson (projektledare), Anette Johnsson, Jeanette Sjöberg, Pernilla Granklint-Enochson.

Medverkande från Kungsbacka kommun

Helen Sagar, lärare och forskare

 

Sidan uppdaterad 2018-09-21