Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2017-06-29. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

Forskningsområden – Framtidens lärande

Syftet med forskningsområdet Framtidens lärande är att ur samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv bidra till ökad kunskap om individers och gruppers lärande och aktörskap i relation till utvecklingen av nya kommunikationsteknologier och digitala medier.

Hur synliggörs och förstås lärande i relation till digitala medier? Hur påverkas individer när sociala praktiker blir medie- och teknikberoende i såväl institutionella som informella miljöer? Vad kan vi dra för slutsatser om hur villkoren för lärande och förändring ser ut idag genom att studera det aktörskap som utvecklas i dagens teknikintensiva samhälle?

Tre forskningsinriktningar

Framtidens lärande har tre forskningsområden. Med utgångspunkt i dessa tre områden initieras nya projekt där nya forskare ingår.

Studenters aktörskap i möten med digitala medier inom högre utbildning

Jeanette Sjöberg, Eva Hansson

Inom detta projekt avser vi att studera frågor som behandlar vad som händer i mötet mellan studenters medieanvändning som de utvecklat i sitt vardagliga liv och högskolans pedagogiska miljö. Det handlar således om ett intresse för både studenters aktörskap i förhållande till sina egna studier i möten med digitala medier (som t.ex. användande av lär plattformen Blackboard), och kunskap om hur studenters digitala praktiker i vardagslivet och i utbildningssituationer tas tillvara och utvecklas under utbildningstiden. Med digitala praktiker menas de olika sammanhang där studenter deltar i digitala medier (t.ex. forum, communities) och använder interaktiva on- och offline spel. Ett växande problem, som vi ser det, inom svensk högskoleutbildning är den framväxande retoriken kring och liknelsen vid studenter som konsumenter. Synen på studenter som kunder som kommer till högskolan för att ”köpa” en färdigpaketerad utbildning är problematisk på många sätt – inte minst ur perspektivet att vi som står för utbildningarna oftast arbetar utifrån andra ideal där vi istället vill promovera kritiskt tänkande, reflektion och det individuella lärandet. Vad anser studenter kunna påverka i relation till ökad användning av digital teknik i undervisningssituationer? Tidigare forskning visar att studenters egna erfarenheter av digitala praktiker inte tas tillvara inom högre utbildning (Buzzard et. al, 2011; Kelm, 2011; Lichy, 2012). Begränsad andel av forskning tar utgångspunkt i studenters vardagsliv inom digital teknik. Under våren 2015 kommer ett första delprojekt som involverar upp till 115 studenter att genomföras med syfte att: dels bidra till kunskap om studenters vardagliga erfarenheter av digitala praktiker och på vilka sätt dessa tas tillvara i högre utbildning. Dels bidra till insikt om på vilka sätt högre utbildning bidrar till att utmana och utveckla studenters digitala kompetenser.


Aktörskap, lärande och kunskapsbildning i visuella och auditiva kulturmiljöer

Helen Fuchs och Cecilia Björkén-Nyberg

Detta projekt studerar mötet mellan kultur och digital teknik och mer specifikt hur detta möte påverkar aktörskap, kunskapsbildning och lärande. Inom kulturens område har digitaliseringen fått genomgripande konsekvenser för olika aktörers positioner och status i förhållande till varandra. En utgångspunkt för projektet är att teknologin i sig utövar ett aktörskap. Ett område där vi menar att t ex litteratur- och konstvetenskap kan bidra med viktiga perspektiv är frågor som rör maktförhållanden mellan avsändare, förmedlare, brukare och mottagare av kulturens uttryck. I det ena delprojektet undersöks hur svenska konstmuseer använder sina hemsidor som lärmiljöer. Syftet är att undersöka hur museerna använder hemsidorna som en utvidgning av det fysiska rummet för att engagera och aktivera besökare i en virtuell miljö. Konstmuseer har traditionellt ett tungt statusfyllt bagage som på gott och ont präglat deras position som lärmiljöer. Det finns en omfattande kunskap om hur detta kan problematiseras genom sättet att konstruera utställningar, workshops och visningar. Ett syfte är att undersöka och analysera om museerna visar samma medvetenhet i sin roll som aktör på hemsidorna som är allt viktigare i kommunikationen med allmänheten. En viktig utgångspunkt för undersökningen är att påfallande många museer faktiskt uppmanar hemsidornas besökare att på olika sätt utöva ett aktörskap. Men vilka reella möjligheter ges besökaren att agera och inte enbart passivt reagera? Används hemsidorna i enlighet med museernas uppdrag? Behandlas de virtuella besökarna som museibesökare i egen rätt eller ses hemsidorna snarare som verktyg för att föra besökaren till det fysiska museet?

Det andra delprojektet, "Det digitala lyssnandets didaktik", studerar ett aktörskap i förändring till följd av att litteratur i allt större utsträckning konsumeras i auditiv form. Just det faktum att vem som helst kan tillgodogöra sig litteratur, även kanonisk skönlitteratur, när som helst och var som helst genom t ex smartphones har bidragit till att det upplästa ordet har associerats med passiv konsumtion av populärkultur och därmed ofta har likställts med den ljudpuls som är ständigt närvarande i vår vardag. Skönlitterära texter lagras i ”playlists” och kan avnjutas om och om igen genom uppläsarens röst och vi upplever att denna rösts specifika ”grain” antingen förför eller förstör texten. Den ökande tillgängligheten av litteratur i auditiv form ses emellertid inom detta projekt som en viktig faktor i ett demokratiseringsperspektiv. En bärande tanke är att de ”affordances” som tekniken erbjuder väsentligt påverkar förhållandet mellan lyssnare och ljudtext. I en påbörjad studie inom projektet undersöks hur ett sådant förändrat aktörskap kommer till uttryck i en undervisningskontext. Hur påverkas relationen mellan lärare och kursdeltagare när pappersartefakten inte längre finns i lärmiljön och hur påverkas samtalet mellan studenterna? På vilket sätt formar uppläsarrösten vårt samtal kring innehållet den kommunicerar? Famlar vi i osäkerhet eller genomgår våra invanda roller en förändring – blir vi mer jämställda som aktörer?

Det virtuella klassrummet – En studie av hur lärarstudenter utvecklar sin professionella kunskap genom virtuella case

Claes Malmberg, Pernilla Nilsson, Fredrik Thornberg

Detta projekt fokuserar på hur universitetsstudenter i olika sammanhang utvecklar sin yrkeskunskap och sina praktiska färdigheter. Den ofta upplevda klyftan mellan teori och praktik har varit föremål för diskussion inom flera yrkesutbildningar där t.ex. forskning om lärarutbildning visar på lärarstudenters upplevda svårigheter att omsätta sina (ofta teoretiska) kunskaper förvärvade på universitetet till en undervisningspraktik. Även vårdutbildningarna belyser dessa utmaningar. I en evidensbaserad praktik betonas medvetna beslut och handlingar som bygger på både teoretisk och praktisk kunskap. Lärares professionella kunskap kännetecknas av ständigt lärande genom reflektion över den egna praktiken. Å ena sidan, är varje situation unik och kontextberoende, å andra sidan bör teoretiska perspektiv tillämpas i dessa situationer för att ge en djupare förståelse för varför och hur situationerna ska hanteras. Därför har lärarutbildningen en viktig roll i att skapa förutsättningar för studenter att utveckla handlingsberedskap som kan omsättas i ”verkliga situationer”.

Detta projekt avser att anta en innovativ strategi för att undersöka klyftan mellan teori och praktik i lärarutbildningen (och i en vidare utveckling sjuksköterskeutbildningen) genom att analysera på vilket sätt lärarstudenters professionella kunskap kan utvecklas, illustreras och förstås med hjälp av virtuella case. Ett andra syfte är att utforma en interaktiv virtuell case-bank som kan användas både med lärarstudenter och lärarutbildare för att följa och reflektera över professionell kunskapsutveckling.

Svårigheten att förena teori och praktik bearbetas genom användningen av simulerade autentiska klassrumssituationer där lärarstudenter engageras i att beskriva och analysera dessa i interaktiva reflektionsseminarier. Under 2015 deltar 16 lärarstudenter i projektet där studenternas filmer av autentiska klassrumssituationer samt deras analys av dessa används som empiriska data för att analysera studenternas professionella utveckling. Studenters erfarenheter av att lösa autentiska virtuella klassrumfall kan bidra till en ökad förståelse för den egna professionella utvecklingen.


Övriga forskare i Framtidens lärande:

Eva Strandell
"Digital bedömning i relation till studentens och lärares lärande inom det naturvetenskapliga området.
"

I projektet undersöks olika former av digital examination. Examination kombineras med hjälp av en existerande webbplattform (blackboard på HH) med en muntlig examination på olika universitetskurser. I projektet ställs frågorna hur, var, vad, varför, för vem och när påverkas studenters och högskolelärares aktörskap i relation till digitala examinationsprocesser. Projektet tar sin utgångspunkt både i ett lärarperspektiv och i ett studentperspektiv.

Eva Hansson
Syftet med studien är dels att bidra till kunskap om studenters vardagliga erfarenheter av digitala praktiker och på vilka sätt dessa tas tillvara i högre utbildning, dels att bidra till insikt om på vilka sätt högre utbildning bidrar till att utmana och utveckla studenters digitala kompetenser.

Övergripande frågor i delstudie 1 är:

  • Hur kan studenters digitala vanor bli en tillgång i högre utbildning?
  • Hur kan högre utbildning som innefattar digital praktik utveckla studenters digitala kompetenser?

I fortsatt forskningsarbete skulle jag vilja undersöka hur digitala lärmiljöer, som till exempel Högskolan i Halmstads digitala plattform Blackboard, främjar eller utmanar, studenters lärprocesser. Hur ser lärprocesser, som sker i digitala praktiker, ut? Vilka digitala arenor arrangeras för att utmana studentens lärprocess; för att berika den, fördjupa den, bredda den? Vilken slags aktör är studenten på den digitala arenan? Är studenten aktiv eller passiv på arenan? Kan olika digitala praktiker samsas och berika varandra inom ramen för högskolekursen? Bidrar den digitala praktik som studenten ingår i på högskolan till att utveckla studentens digitala kompetens och vice versa; bidrar den digitala praktik som studenten ingår i på fritiden till att utveckla lärandet inom den digitala lärplattformen? Tas olika digitala praktiker till vara i samspel med varandra? I en sådan här forskningsansökan tycker jag det kan vara tillåtet att få uttala vissa hypoteser: Tänk om det visar sig att studenterna menar att de lärt sig med högre kvaliet i Facebookgruppen, än via Blackboard?

Göran Karlsson
"Videofilmade aktiviteter som ett didaktiskt verktyg för lärarstudenters professionella utveckling."

Syftet med denna studie är att bidra till förståelsen av hur lärarstudenters professionella utveckling kan stödjas med videofilmad undervisning som ett didaktiskt verktyg. I projektet studeras hur videoinspelade aktiviteter som lärarstudenter utför under sin Verksamhetsförlagda utbildning (VFU) kan användas för reflektion, formativ bedömning och digital examination av studenternas ämnesdidaktiska kunskap (PCK). Traditionellt sker diskussioner rörande studenternas undervisningspraktik under VFU:n efter det att en lärare från lärarutbildningen bevistat en av studenten genomförd aktivitet som t.ex. en lektion eller laboration. Videofilmade undervisningsaktiviteter ger möjligheter till återuppspelning av skeenden och därför till utökad reflektion kring sådant som man inte enbart med minnet som stöd kan referera till.

Inom programmet Teach for Sweden återfinns lärarstudenter i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionen. Möjligheterna att genomföra regelbundna besök på studenternas respektive VFU-skolor från en läroanstalt blir därför av praktiska skäl begränsade. Ett hjälpmedel för att möjliggöra regelbunden uppföljning av studenternas utveckling under deras VFU-perioder kan vara att videofilma aktiviteter som sedan utgör en grund för reflektion och diskussion kring dessa. En stor del av utbildningen sker redan med stöd av IKT och videoinspelad undervisning skulle kunna ersätta eller komplettera universitetslärares besök. Detta arbetssätt har redan prövats i mindre omfattning inom Teach for Sweden och erfarenheterna från dessa försök visar att här finns flera utvecklingsmöjligheter. Filmad undervisning skulle kunna vara ett viktigt digitalt verktyg dels för att lärarna därigenom får kunskap och bedömningsunderlag kring hur lärarstudenterna agerar i klassrummet och dels får lärarstudenterna ett verktyg för sin egen reflektion och sitt eget lärande. Dessutom skulle de videofilmade undervisningsaktiviteterna kunna användas som ett underlag för digital examination av studenternas VFU där såväl lärarutbildare som VFU-lärare och studenter kan delta. 

Anniqa Lagergren
"Datorplattor i förskolan – till framtidens lärande"

I tidigare studier har barns aktörskap i relation till digital teknik, framförallt datorplattor analyserats utifrån till exempel populärkultur (Edwards, 2013) och handlingsutrymme (Wertsch, 1998). Som en utveckling av detta avser vi inkludera även förskollärare och förskollärarstudenters aktörskap i aktiviteter med digital teknik. Området ligger i linje med framtidens lärande då utlysningen har en framtidsinriktad strävan att utveckla arbetssätt i skolan där barns och ungdomars förhållningssätt till digital teknik förflyttas från en konsumentinriktning till en producentinriktning. Det innebär att i en sådan process även inkludera förskollärares/lärares och lärarstudenters aktörskap och lärande för utvecklingen av kompetenser i att stötta barns och ungdomars skapande med digital teknik.

Ingrid Svetoft
"Collaborative Learning for a Sustainable Society - Inolvement of Young Citizens in Urban Planning using ICT"

This project aims to investigatehow to involve young citizens in urban planning and learn how to take part in the democratic process concerning their neighborhood. The idea is to mix the experts (planning architects and others) from the municipality with children in the age of 10 or 11 years, in a mutual and collaborative learning process. The school can also connect the work in the method to different subjects in their curriculum. The method follows the implementation of the model for dialogue "Arkitekter i skolan" (AiS) in Långavekeskolan in Falkenberg. The school is small and situated in the north of Falkenberg with participation of children in 4 and 5th class. Using tools like IPad for communication and visualization, working with ideas to be used in the discussion of developing the local harbor in Glommen. What happens within the children/and the experts taking part of the dialogue preferable made by experts? (Technical language, empowerment), What kind of knowledge can be revealed in the dialogue (Tacit knowledge, knowledge transfer and new understandings); Which are the effects of using ITC? (Possibilities /obstacles in the dialogue using tools for communication/visualisation).


Hur gör man för att ansluta sig till forskningsområdet?

Inom ramen för Framtidens lärande finns möjlighet att söka s.k. Seed-Corn resurser. Dessa ska fungera som ett sätt att initiera och utveckla idéer som kan bidra till forskningsområdets utveckling.

1. Skriv en intresseanmälan i form av ett abstract på max en sida om vad du vill göra, med vem och hur det förhåller sig till forskningsområdets inriktning. Intresseanmälan skickas till Pernilla Nilsson.

2. Intresseanmälan diskuteras i styrgruppen som ger återkoppling till den/de sökande.

2. Ansökan utvecklas något (max två sidor), skrivs på engelska och bedöms av Scientific advisory board.

Ansökningar sker löpande, och samtliga resurser som erhålls av FL kräver lika mycket i medfinansiering.

Sidan uppdaterad 2017-06-29