Högskolan i Halmstad är utnämnd till en så kallad KK-miljö. KK-miljöprogrammet är KK-stiftelsens satsning på att utveckla forskningsprofilering och samproduktion vid Sveriges 17 nya universitet och högskolor. En certifiering som KK-miljö innebär en tioårig satsning från stiftelsen. Totalt har KK-stiftelsen avsatt 1,5 miljarder kronor för programmet.

Inriktningen av KK-miljön vid Högskolan i Halmstad har sin bakgrund dels i hur utvecklingen av profilerad forskning och utbildning har skett vid lärosätet, dels i den aktuella samhällsutvecklingen och vilken roll Högskolan och dess forskning kan spela i denna. Eftersom Högskolan redan från början, i all sin verksamhet, valt att sätta samverkan med det omgivande samhället högt på agendan, har de specialiseringar som utvecklats kommit att spela en aktiv roll i samhällsutvecklingen. Högskolan är väl rustad för att, genom fortsatt fokusering och profilering bli ytterligare värdefull för utvecklingen genom samproduktion med näringsliv och samhälle. Särskilt vilar denna fokusering och profilering på tre starka forskningsområden: innovationsvetenskap, informationsteknologi samt hälsa och livsstil.

Högskolan har därför valt att inrikta sin KK-miljösatsning, Forskning för innovation, på att föra samman dessa forskningsområden. Forskningen inom innovationsvetenskap bidrar med ökad kunskap om innovationsprocesser. Forskningen inom informationsteknologi bidrar med ny teknik som en möjliggörare för innovationer. Och den hälsovetenskapliga forskningen bidrar med ökad kunskap om problem och möjligheter för samhälle och individ, till grund för innovationer inom hälsa och livsstil. 

Begreppet innovation har lång tradition vid Högskolan

De tre områden som KK-miljön vilar på har en lång historia vid Högskolan i Halmstad. Om man följer bakåt i tiden hur de utvecklats vid lärosätet, hittar man embryon till dem redan under de första åren som självständig högskola. De är därför starkt förenade med Högskolan och dess betydelse för samhällsutvecklingen.

Högskolan i Halmstad har förknippats med begreppet innovation sedan tidigt 1980-tal, dvs. vid den tid då lärosätet inrättades[1]. Den växande högskolans förmåga att, inte minst genom sina studenter, generera nya värden i samhället i form av nya produkter, tjänster och företag har väckt nationell såväl som internationell uppmärksamhet. Ett exempel är en nyligen publicerad studie[2] där Högskolan i Halmstad jämförs med Chalmers och MIT och där det betonas att ett nära samarbete med industrin och dess entreprenörsanda är ett framgångsrecept[3].

Innovationsvetenskap

Innovation har alltså en bakgrund i en stark praktik vid Högskolan i Halmstad. Högskolan har emellertid också satsat strategiskt på att fördjupa och utveckla teoribildningen runt innovationsprocesser och entreprenörskap och har utvecklat stark forskning inom innovationsvetenskap. Högskolan fick år 2010, som första lärosäte i landet, examinationsrätt för forskarutbildning inom området innovationsvetenskap (eng. Innovation Sciences). Högskolan i Halmstads unika förmåga att både driva konkreta innovationsprocesser och att förstå och kunna vidareutveckla sådana processer, skapar förutsättningar för att resultaten från den forskning som bedrivs vid Högskolan kommer samhället till godo i form av ökad välfärd.

Informationsteknologi

Inom det snabbt växande området informationsteknologi (IT) utvecklade Högskolan i Halmstad tidigt en nisch: inbyggda system. Med detta menas "osynlig" användning av IT för att förbättra produkter, åstadkomma ny funktionalitet eller nya tjänster. Högskolan var bl.a. (1982) först i landet med att använda ordet mekatronik, som syftar på samspelet mellan mekaniska strukturer och intelligent, inbyggd, programmerbar elektronik. Forskningen på området har sedan vidareutvecklats i nära samarbete med industrin, omfattande både etablerade företag och företag som vuxit fram från Högskolans forsknings- och utbildningsmiljö som ett resultat av inriktningen på innovation och entreprenörskap samt ett effektivt innovationsstödsystem.

Utvecklingen har lett till att det nu finns en internationellt uppmärksammad, stark forskningsmiljö i inbyggda och intelligenta system, och denna utgör värdmiljö för forskarutbildningen inom området informationsteknologi. Miljön representerar hela kedjan från möjliggörande ny teknik för sensorer, beräkningar och radiokommunikation, via systemlösningar och intelligent informationsbehandling, till värdeskapande produkter och tjänster, inklusive deras affärsmodeller och samhällsaspekter. Genom denna bredd finns exceptionellt goda förutsättningar för att koppla verksamheten inte bara till innovationssystemet utan också till forskning i innovationsvetenskap.

Hälsa och livsstil

Forskning om hälsa och livsstil har länge haft en stark ställning på Högskolan i Halmstad. Redan på 1990-talet formerades forskargrupper med omvårdnadsvetenskaplig, handikappvetenskaplig och idrottspsykologisk inriktning. Inom dessa har studier av hälsa och livsstil ur olika perspektiv sedan dess genomförts. Fortsatt rekrytering av framstående forskare som samlats kring profilerade inriktningar har lagt grunden för en unik, integrerad plattform för forskning kring hälso- och livsstilsfrågor. Samverkan mellan forskargrupperna har genererat internationellt uppmärksammad forskning kring bl.a. hälsa och levnadsvillkor för barn och vuxna med funktionsnedsättning, interventioner i samband med idrottares skador och hälsoproblem samt rehabilitering och livsstilsförändringar vid hjärtsjukdom.  Genom ett innovationsperspektiv på den vunna kunskapen kan nya beteenden och tillvägagångssätt vinna insteg i samhället och därigenom bidra till ökad välfärd.

[1] Ursprunget till kopplingen till innovation står att finna i starten av utvecklingsingenjörsprogrammet, ett entreprenöriellt inriktat program som startade 1979, dvs redan innan lärosätet blivit ett självständigt lärosäte. Programmet, som fortfarande existerar, satte Högskolan i Halmstad på kartan och påverkade många andra utbildningsprogram vid lärosätet.
[2] En innovationsstrategi för Sverige, Swedish Economic Forum Report 2010, Pontus Braunerhjelm (editor). Entreprenörskapsforum ISBN: 91-89301-32-3, November 2010.
[3] "Särskilt Halmstadfallet visar att även i situationer med stora lokala resursbegränsningar kan ett universitet stimulera lokal ekonomisk utveckling. I Halmstad — och på liknande sätt vid MIT — var det den tekniska utbildningens inriktning på industrin och entreprenöranda liksom studenternas kvalitet som gav upphov till en stor del av nystartverksamheten." (ibid. sid. 60).