Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2013-12-17. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

Lars Bååth, professor i fotonik, och Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik, slog sina kloka huvuden – och forskargrupper – ihop och utvecklade ett unikt mätinstrument som de nu har patentsökt.

Unikt mätinstrument med sikte på marknaden

Oavsett om man tillverkar pennor eller datorkomponenter är det avgörande att tillverkningsytorna är jämna. I dag är polering och mätning av ytor tidskrävande, men genom att kombinera expertis från två forskargrupper kunde Högskolan i Halmstad utveckla ett unikt mätinstrument för industrin, nämligen Scattermetern.

Hannover-mässan i maj 2013: professorerna Lars Bååth och Bengt-Göran Rosén från Högskolan i Halmstad monterar upp sitt nyutvecklade mätinstrument – kallat Scattermeter – direkt på ett kaffebord. Inför de samlade åskådarna börjar de sedan mäta jämnheten på olika ytor med industriell precision.

– Vi kunde göra samma mätningar som vanligtvis utförs i labbmiljö. Detta har varit vårt mål från början, att utveckla ett mätinstrument för industriella ytor som är snabbt, säkert, robust och klarar av att användas direkt i processen på verkstadsgolvet, säger Lars Bååth, professor i fotonik.

Två spetskompetenser i kombination

Utvecklingen av Scattermetern är frukten av ett treårigt samarbete mellan två forskargrupper vid Högskolan i Halmstad. Projektet var en del av EU-satsningen poliMATIC och genomfördes i samarbete med flera Fraunhofer-institut. Det spelade även en roll i förarbetet inför avhandlingen On Polishability of Tool Steels, som Sabina Rebeggiani, forskningsassistent på Högskolan i Halmstad, lade fram tidigare i år.

I projektet ingår, förutom forskargruppen fotonik, även forskargruppen funktionella ytor under ledning av Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik. En kombination som har gett projektet en enastående expertis.

– Här har vi två spetskompetenser. Inom funktionella ytor finns stor kunskap om ytstrukturer och inom fotonik är vi experter på att med hjälp av ljus mäta dessa med stor precision, berättar Lars Bååth.

Bengt-Göran Rosén håller med:

– Det var en fantastisk möjlighet att kunna kombinera våra kunskaper. Vi såg direkt att vi kunde hjälpa varandra.

Mätning direkt i poleringsprocessen

Men varför är denna noggranna mätning så viktig? Svaret finns i alla maskintillverkade produkter runt omkring oss. Varje föremål som tillverkas, även om det är något så vardagligt som en kulspetspenna, tillverkas i en gjutform. Och för att denna ska gå att använda måste dess yta vara helt jämn. Detta åstadkoms genom polering. Med jämna mellanrum under poleringsprocessen tas objektet ut ur verkstaden och in i ett laboratorium där man mäter vilka ojämnheter som finns kvar.

– Det är en metod som stoppar hela förloppet vilket leder till att dyrbar tid förloras, säger Bengt-Göran Rosén.

Det är här Scattermetern kommer in i bilden. Eftersom den är så robust kan den användas direkt i processen. Det går till så att den robot som utför poleringen på egen hand byter sitt verktyg mot mätinstrumentet, genomför mätningen, får information om ytans beskaffenhet och hämtar poleringsverktyget för att åtgärda de ojämnheter som har hittats.

– I labbmiljö kan man bara mäta 0,5x0,5 mm åt gången, medan vårt instrument mäter 4x4 mm åt gången. Det mäter enbart avvikelser vilket gör processen mycket snabb. Roboten får dessutom omedelbar feedback om hur ytan ser ut och vad som måste åtgärdas. Det finns inget annat mätinstrument som klarar detta, säger Lars Bååth.

Intresse från industrin

Nästa steg är att föra ut Scattermetern på marknaden – något som Högskolan i Halmstad har stor vana vid.

– Instrumentet är patentsökt och vi har grundat spinoff-företaget QISAB. Vi vet att det finns ett intresse från industrin och har även en kommersiell partner – företaget Toponova, säger Bengt-Göran Rosén.

Under tiden som lanseringen pågår fortsätter forskningen och för närvarande arbetar forskargrupperna på flera fronter.

– Eftersom vi får ständig återkoppling från näringslivet identifierar vi nya behov hela tiden. I förlängningen kommer detta att leda till fler kommersiellt gångbara projekt, säger Bengt-Göran Rosén.

Både Lars Bååth och Bengt-Göran Rosén betonar den enkelhet som har präglat samarbetet mellan de olika forskargrupperna. Utan möjligheten att kombinera forskarnas expertis hade det varit svårt att bygga ett lika robust och pålitligt mätinstrument.

– Den här typen av samverkan är typisk för Högskolan i Halmstad. Man brukar prata om tvärvetenskap, men vi kallar det ”samvetenskap”, säger Lars Bååth.

Text: JOACHIM BRINK
Bild: ANDERS ANDERSSON

Läs fler artiklar om Högskolans forskning i Samspel 2013.

Forskningsmiljön MTEK – Maskinteknisk produkt-framtagning – bedriver forskning om funktionella ytor, tidiga produktutvecklingsfaser (design), tillämpad informationsbehandling (digitala produktmodeller), materialteknik samt fotonik och mikrovågsteknik.

Bild: MARTIN BERGMAN

Sidan uppdaterad 2013-12-17