Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2018-03-26. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

Att vara doktorand - några intervjuer

Här har vi samlat intervjuer med några av våra doktorander vid Högskolan. Du kan nå intervjuerna genom att klicka på respektive namn nedan.

En intervju med Lukas Linnér, doktorand inom hälsa och livsstil inriktning idrottspsykologi vid Högskolan i Halmstad

Vad forskar du om?

– Min forskning fokuserar på mitt pågående doktorandprojekt med titeln ”Vägen till examen och podiet – en digital stödtjänst för att stötta svenska studentidrottares dubbla karriärer”. I samarbete med Riksidrottsförbundet försöker jag utveckla en digital stödtjänst för att främja optimal karriärutveckling för svenska idrottare som kombinerar elitidrott med högre utbildning. Jag sporras av detta efter att själv ha kombinerat elitidrott med studier som golfspelare på college i USA.

Hur är det att vara doktorand?

– Det är kreativt och fritt. Jag lägger upp mitt arbete självständigt och jag trivs med det ansvar som det innebär. Jag har långsiktiga och övergripande mål som jag bryter ner för att göra en planering på daglig basis. 

– Jag tilltalas av att som forskare vara en del av en större helhet. Genom mina insatser bidrar jag till kunskaps- och samhällsutvecklingen, med fokus på att Sveriges idrottare ska kunna utvecklas mot sina mål och må bra längs vägen.

Hur ser en typisk dag ut?

– I min doktorandtjänst har jag 80 procent forskning och 20 procent institutionstjänstgöring, där till exempel undervisning och administrativa uppgifter ingår. Största delen av min dag tillbringar jag framför datorn – jag planerar, läser och författar. Jag lägger också en del tid på undervisning.

Hur är det att undervisa?

– Det är jättekul, och en del jobb. Det är kul att stå i klassrummet, men framför allt är det kul att följa studenterna och deras utveckling. Det händer så mycket från den första terminen till det sista året, de växer och börjar tänka i nya banor. Det är också en del administration kopplad till undervisningen, och den är kanske inte alltid lika rolig.

– Samtidigt kan planering av undervisning ta mycket tid, särskilt innan man har blivit van. Det kan vara en utmaning att få timmarna att räcka till. Det gäller att vara uppmärksam så att det inte går ut över forskningen – som doktorand har man ju en hel del ”tid”, det vill säga kalendern är inte så fullspäckad utan ser tom ut, men det är den inte!

– Undervisningen bidrar till att göra tillvaron mer dynamisk. Ibland känner jag mig också som en lokalkändis, jag har ju haft hundratals studenter under de år som jag har jobbat här och många dyker upp både här och där i olika sammanhang, och kommer då ofta fram och säger hej. Det är en stor styrka med Högskolan i Halmstad, det finns en närhet mellan lärare, forskare och studenter som vi ska vara rädda om.

Har du något tips till nya doktorander?

– Jag ger samma råd som min handledare en gång gav mig: tänk ”good enough”! Du kan jobba med undervisning i all oändlighet för att få den riktigt bra eller ”perfekt”. Men bestäm en tidsaspekt och håll dig till det. Sätt tydliga ramar och undvik att försöka få det perfekt, för det blir det ändå inte, vilket är helt okej. Om det är någon undervisningssituation som du tycker är besvärlig, säg till och prata med kollegor så att du kan få stöd och hjälp.

– Som doktorand beger du dig in i en ny värld, du ska förstå den akademiska miljön och de strukturer och relationer som existerar där. För mig har det varit viktigt att ta del av andra doktoranders berättelser, de som har gjort en längre resa än vad jag än så länge har gjort. De hjälper till att förstå den större helheten. Det betyder också väldigt mycket att befinna sig i en kontext tillsammans med andra doktorander, att kunna prata av sig och dela såväl utmaningar som erfarenheter.

Text och foto: Ida Lövstål

En intervju med Jennifer David, doktorand inom signal- och systemteknik vid Högskolan i Halmstad

Jennifer David doktorerar inom inbyggda och intelligenta system. Hon kommer från Indien och på Högskolan i Halmstad arbetar hon tillsammans med många andra forskare från olika delar av världen. Jennifer David tycker att det kulturella utbytet öppnar upp sinnet och är bra för hennes personliga utveckling.

Vad forskar du om?

– Jag arbetar med intelligenta fordon, närmare bestämt självgående och förarlösa lastbilar. Projektet heter Cargo-ANTs och finansieras av EU. Tanken är att automatiskt styrda fordon själva ska kunna ta sig fram genom fraktterminaler, både för att göra genomfarten snabbare och för att det blir säkrare på så sätt. Min forskning handlar om att utveckla algoritmer, som planerar vägen för självgående fordon så att de kan undvika alla hinder för att nå sina mål.

Hur är det att vara doktorand?

– Det är i grunden ett forskningsarbete, och därför är det ofta hektiskt. Vid vissa tillfällen är det stressigt inför en deadline, medan det är roligare i andra stunder. Det beror också på hur mycket du själv anstränger dig och hur mycket handledning du får. Man behöver arbeta hårt varje dag, och med ordentlig handledning blir allt lättare. Det är precis som vilket annat jobb som helst, men med fler ”nördiga” saker.

Hur ser en typisk dag ut?

– De flesta förmiddagar är upptagna av möten och föreläsningar, antingen undervisar man eller blir undervisad. På eftermiddagarna arbetar vi kanske med att bli färdiga med något inför en deadline. Det kan vara att skriva en vetenskaplig artikel eller att göra klart inför ett nytt experiment. Man måste vara väldigt organiserad för att kunna prioritera och bara fokusera på en sak i taget.

Hur är det att komma från ett annat land och doktorera i Sverige?

– De flesta svenskar talar engelska så att kommunicera är inget problem. Människor har varit väldigt hjälpsamma och mycket trevliga. På Högskolan arbetar jag på laboratoriet för intelligenta system och där är det många personer som kommer från olika delar av världen. Jag har flera vänner på labbet som hjälper mig med allt möjligt och vi umgås inte bara under arbetstid utan även på fritiden. Det gör att man får lära känna många skilda kulturer, vilket öppnar upp sinnet för att se världen i ett bredare perspektiv. Det är bra för ens egna personliga utveckling.

Hur är det att undervisa?

– Jag har ännu inte undervisat själv, men jag har varit lärarassistent på en kurs för ”cyberfysiska system” (CPS). Studenterna gjorde att jag kunde förstå begreppen bättre från olika perspektiv. Undervisning är en process där både läraren och studenten lär av varandra.

  Har du något tips till nya doktorander?

– Doktorerandet blir roligare om du ser dig själv som en forskare, som arbetar med forskning, i stället för som en student. Det är bättre att bara vara beroende av handledare det första året och sedan sköta sig allt mer själv. Som doktorand måste du ha hjälp men inte med allt.

– När man doktorerar möter man både med- och motgångar i sin forskning. Det gör att när du efter fem år slutligen blir filosofie doktor så har du även lärt dig om livet och hur det fungerar, alltså ”livets filosofi”.

Text och foto: Mikael Evard

En intervju med Michal Lysek, doktorand inom innovationsvetenskap inriktning industriell organisation vid Högskolan i Halmstad

Michal Lysek är industridoktorand inom innovationsvetenskap. Han tycker att livet som doktorand innebär både frihet och kontroll över sin egen tid.

Vad forskar du om?

– Mitt fokus ligger på ”innovation management”. Min forskning omfattar en fallstudie på HMS Industrial Networks AB med fokus på tre delar. HMS dåtid: Vad gjorde att HMS blev ett världsledande företag inom industriell kommunikation? Nutid: Varför är inte HMS lika innovativa idag i jämförelse med vad de var förr? Framtid: Vad behöver HMS göra för att fortsätta vara innovativa i framtiden?

Hur är det att vara doktorand?

– Det är väldigt roligt. Det passar personer som tycker om att jobba mycket, men som samtidigt vill bestämma mycket över sitt arbete. Jag har vissa möten som jag måste gå på, och vissa kurser med obligatorisk närvaro, men förutom detta så bestämmer jag helt över min egen arbetstid.

– Jag undervisar inte på Högskolan. Min doktorandtjänst är utformad så att den tid som doktorander vanligtvis undervisar ägnar jag i stället åt mina projekt på HMS.

Hur är det att doktorera samtidigt som man är knuten till ett företag?

– Som industridoktorand får man vara beredd på att jobba mycket och hårt. Jag har ganska långa arbetsdagar, även under helger. Men jag har också en fast lön som nog är bättre än vad vanliga doktorer normalt har, och jag behöver inte ägna tid åt att söka forskningsbidrag eller annan inkomst. Innan jag började doktorera så jobbade jag som utvecklingsingenjör (med programmering) på HMS, och jag har samma lön nu som då.

– Det bästa med att vara industridoktorand är friheten att jobba hur man vill och kunskapen som man erhåller. I slutändan är det resultatet och vad jag har presterat som räknas. Inom HMS har man talesättet ”frihet under ansvar”. Sedan är innovation även ett otroligt spännande forskningsområde.

Hur ser en typisk dag ut?

– Min arbetsdag styrs mycket av vad jag behöver göra. Om jag behöver samla in empirisk data så jobbar jag på HMS. Om jag behöver samla på mig ny kunskap eller analysera den data som jag redan har, så jobbar jag på Högskolan. Vissa dagar sitter jag på biblioteket. Andra dagar kan jag jobba hemifrån, eftersom jag även där har ett stort arbetsbord fullt med dokument och material som jag behöver arbeta mig igenom. Var jag jobbar bestämmer jag själv. På eftermiddagen kan jag exempelvis göra ett avbrott för att hämta min dotter på dagis, umgås med familjen, för att sedan jobba vidare igen på kvällen.

Har du något tips till nya doktorander?

– Man har mycket mindre tid än man tror, så slösa inte med den. Börja samla in data och analysera dina data så fort som möjligt. Det viktigaste är att hitta sin inriktning på forskningen och det kan vara jättesvårt. Som doktorand kan man välja en av två vägar. Antingen börjar man med att läsa så många vetenskapliga publikationer som möjligt för att bilda sig en gedigen teoretisk bas. Då är det lätt att överdriva och hålla på i två – tre år med att läsa innan man finner sin inriktning. Den andra vägen är att börja med att samla in empiriska data, analysera denna, och på så vis låta ens data visa en vägen. Det var så jag gjorde, vilket jag tycker var bra för mig. Det hjälpte mig att fokusera och hitta min inriktning.

– Läs även minst en bra kurs inom klassisk metodik och hitta ditt sätt att bedriva forskning på. I mitt fall var det ”grounded theory” som hjälpte mig att ta mig vidare med mitt arbete. Det är den metod som jag inspireras av, och som jag använder till all forskning som jag gör.

Text och foto: Mikael Evard

En intervju med Hassan Mashad Nemati, doktorand inom signal- och systemteknik vid Högskolan i Halmstad

Hur är det att komma från ett annat land och vara industridoktorand på Högskolan i Halmstad? Hassan Mashad Nemati kommer från Iran och han doktorerar inom inbyggda och intelligenta system.

Vad forskar du om?

– Mitt forskningsprojekt är ett samarbete med Halmstads energi och Miljö Nät AB (Hem Nät). Syftet med projektet är att minska antalet strömavbrott i eldistributionen. Vi undersöker och implementerar data mining-tekniker för att upptäcka fel, förebygga elavbrott, och optimera skötsel och underhåll.

– Det blir strömavbrott i genomsnitt cirka 20 minuter per kund och år i Hems nätverk. Företagets primära mål är att få ner detta till 10 minuter eller mindre per kund.

Hur är det att vara doktorand?

– Ibland är det stressigt, speciellt vid deadline eller när man ska påbörja ett nytt experiment. Men som doktorand får du det bästa av två världar eftersom du både är forskare och student. Du är ansvarig för ditt projekt, men har samtidigt hela tiden handledare som hjälper och vägleder dig. Det krävs att du undervisar, men du har också friheten att läsa egna kurser. Du har även möjlighet att vara med på konferenser över hela världen, och möta forskarkollegor.

– Så för det mesta gillar jag verkligen att vara doktorand och att ha möjlighet att skapa någonting som är intressant och användbart.

Hur ser en typisk dag ut?

– Jag tror inte att det finns något sådant som en typisk dag för en doktorand. Varje dag är det något speciellt som har hög prioritet och som man måste göra just då. Det kan exempelvis vara att arbeta med nya experiment, skriva en vetenskaplig artikel, träffa dina handledare eller att förbereda uppgifter eller powerpointpresentationer inför föreläsningar.

Hur är det att komma från ett annat land för att doktorera i Sverige?

– I början kan det vara svårt att anpassa sig och sin livsstil till den nya miljön. Men jag tror att det är lättare att studera eller arbeta i Sverige än i många andra europeiska länder. Allt i Sverige är välorganiserat och baserat på fasta regler. Därför kan man lätt anpassa sig. Nästan alla människor talar engelska, så man behöver inte lära sig svenska för att göra enkla saker som att handla, resa eller kommunicera med andra.

Hur är det att doktorera när man samtidigt är knuten till ett företag?

– För närvarande arbetar jag på företaget en dag i veckan, men det kommer förmodligen att bli mer med tiden. Där har jag ett eget kontor och tillgång till deras system. Det är verkligen bra att jag regelbundet kan träffa och prata med företagets egna experter. Resten av veckan är jag på Högskolan. Att arbeta med ett företag innebär mycket ansvar eftersom man ställs inför riktiga praktiska problem och min forskning leder till lösningar i verkliga situationer. Uppgiften är utmanande men framför allt motiverande och rolig.

Hur är det att undervisa?

– Jag gillar verkligen att undervisa och min mamma var själv lärare. Att kunna undervisa är en färdighet som jag tror kan vara väldigt användbar för mig i framtiden. Man får själv arbeta med att på ett enkelt sätt försöka förklara olika ämnen och göra sina meningar och sitt språk lätt att förstå. Det är bra att kunna när man sedan ska göra presentationer på konferenser och för att skriva artiklar.

Har du några råd till nya doktorander?

– Försök skaffa dig några hobbyer och njut av den lediga tid du har på helgerna. Träffa nya vänner och gå ut med dem och ha kul tillsammans. Jag tror även att det är bra att träna fysiskt när man är doktorand, eftersom man den mesta tiden annars sitter och arbetar framför en dator.

Text och foto: Mikael Evard

Sidan uppdaterad 2018-03-26