Högskolan i Halmstad - För utveckling av verksamheter, produkter och livskvalitet

Vetenskapslandet – populärvetenskaplig programserie i Kunskapskanalen

Vetenskapslandet var en programserie där högskolor och universitet från hela landet bidrog med TV-reportage kring aktuell forskning. Programmet sändes varje vecka i Kunskapskanalen.

Högskolans inslag i Vetenskapslandet 2009

Bilar som pratar med varandra gör trafiken säkrare

Fordon som kan kommunicera trådlöst med varandra minskar risken för olyckor. Elisabeth Uhlemann, forskare på Högskolan i Halmstad, arbetar tillsammans med Volvo Technology för att ta fram ett sådant system.
Se inslaget om trådlös kommunikation i trafiken

Brukarmedverkan vid bostadsbygge minskar risken för fel

Byggbranschen är en bransch där många aktörer är inblandade och risken för att fel ska uppstå under processen ökar därmed. Ingrid Svetoft, forskare på Högskolan i Halmstad, menar att det leder till onödiga kostnader i efterhand och att branschen har glömt bort vem och varför man bygger för.
Se inslaget om brukarmedverkan vid bostadsbygge

Våtmarker bra för miljön

Regeringens miljömål är att det ska anläggas 12 000 hektar våtmarksareal fram till 2010. Men vad konsekvenserna blir av det är i dag inte riktigt klart. Tanken är att många små dammar ska hjälpa till att lösa miljöproblem som övergödnig och döda havsbottnar i våra hav och sjöar. Geraldine Thiere, forskare på Högskolan i Halmstad, har undersökt hur man på bästa sätt ska anlägga konstgjorda våtmarker för att nå bäst resultat. Hon har också studerat vilka olika nyttor en våtmark kan ha.
Se inslaget om våtmark och miljö

Den vanliga människan när danskt blev svenskt på 1600-talet

På 1600-talet vann Sverige stora landarealer från Danmark, som Skåne, Halland och Blekinge. I dag möts vi mest i sportsammanhang med en ganska god relation folken emellan. Men hur var det under 1600-talet? Hur påverkades den vanliga bondens vardag under den här tiden och hur var relationen mellan en svensk och en dansk. Moderna historiker pratar om massavrättningar och järnridåer mellan Sverige och Danmark men Jens Lerbom, forskare i historia på Högskolan i Halmstad, menar att relationerna på gräsrotsnivå var helt andra.
Se inslaget om danskt och svenskt på 1600-talet.

Stöd till anhöriga till svårt sjuka

När en människa blir svårt sjuk påverkar det inte bara personen ifråga utan även omgivningen, och då framför allt närmast anhöriga. Vilket stöd ska anhöriga få som går in i en lång period av stödjande och oro på samma gång? Hur långt sträcker sig sjukvårdens ansvar, räcker det inte med att få en patient frisk? Det här är några frågeställningar i Kristina Ziegerts forskning. Kristina Ziegert är forskare i omvårdnad på Högskolan i Halmstad.
Se inslaget om anhörigstöd här.

Fallskador på grund av synfel

Att falla är något som kan få mycket allvarliga konsekvenser för äldre människor. Men varför faller man som äldre och när faller man? Jeanette Källstrand Ericson är forskarstuderande på Högskolan i Halmstad. Hon har undersökt problemet och upptäckte att det inte riktigt var som man trodde...
Se inslaget om fallskador här.

Värmekamera förebygger olyckor

Att se kunna se är till stor hjälp för människan, inte sant? Ta en sådan enkel sak som att kunna se att det kommer bilar när du ska gå över vägen. Men det finns tillfällen då ögat inte är särskilt hjälpsamt. Vad händer vid vägkanten i totalt mörker? Ser chauffören alla faror längs vägen? Troligen inte. Och hur kan kan upptäcka en gasläcka i tid, innan en katastrof är ett faktum? Håkan Pettersson, professor i fysik på Högskolan i Halmstad, har man ett förslag.
Se inslaget om värmekamerans möjligheter här.

Intelligenta truckar i Vetenskapslandet

En truck som kan köra helt själv, finns det? Ja! Björn Åstrand som är forskare i datorsystemteknik på Högskolan i Halmstad, har jobbat med att utveckla ett system som gör det möjligt för trucken att både navigera sig i ett rum och sköta lastning.
Se inslaget om "Björns truckar" och hur de fungerar.

Ytkänsla

Att formgivare jobbar mycket med färg och form verkar ganska självklart, men att de också kan arbeta med hur ytan känns att ta på, kanske man inte tänker på. Vetenskapslandet har pratat med två personer som närmar sig ett föremåls yta från varsitt håll. Lars Eriksson, professor i industridesign vid Högskolan i Jönköping ser ytan från en designers intuitiva perspektiv, medan Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik vid Högskolan i Halmstad, studerar de mikroskopiska strukturerna i materialet.
Se inslaget om ytor och design.

Relaterade länkar

Elisabeth Uhlemann, forskare på IDE, arbetar tillsammans med Volvo Technology för att öka säkerheten på våra vägar. Bild: DAVID LIDESTEDT

Om de blivande hyresgästerna får vara med i byggprocessen, från planering till slutbesiktning, minskar riskerna för fel, som kan vara svåra och dyra att rätta till i efterhand. Bild: DAVID LIDESTEDT