Claes Ericsson

Professor

Personlig bakgrund
Jag disputerade 2002 i musikpedagogik vid Musikhögskolan i Malmö/Lunds universitet. 2002-2003 arbetade jag för Skolverket på Enheten för nationell utvärdering. 2003-2005 var jag anställd som forskare vid Musikhögskolan i Malmö. 2005 och framåt har jag varit verksam vid Högskolan i Halmstad som lärare, forskare och forskningsledare. 2007 blev jag antagen som docent i pedagogik med inriktning mot musikpedagogik vid Högskolan i Halmstad och 2011 blev jag befordrad till professor i utbildningsvetenskap. Jag är vice ordförande i lärarutbildningens sektionsstyrelse och kommer från och med 2012 att vara vice ordförande i lärarutbildningsnämnden. Jag är sedan 2010 gästprofessor i musikpedagogik vid Högskolan för scen och musik/Göteborgs universitet och har även genom åren haft en hel del uppdrag för Skolverket, bland annat i samband med revideringen av kursplanerna för musikämnet. Jag har för närvarande ansvar för den nationella utvärderingen av musikämnet, vilken beräknas redovisas 2014.

Forskning
Min forskning har två spår. Praxisnära forskning i allmänna skolan och forskning kopplad till lärarutbildningen. Det första spåret har omfattat flera större projekt. Min avhandlingsstudie (2002) handlade om ungdomars diskurs kring musikaliskt lärande i skola och på fritid. En naturlig följd av detta blev ett projekt som redovisades 2006, där jag studerade musiklärares diskurs och ideologi kring undervisningen. Detta projekt var finansierat av vetenskapsrådet och resulterade i ett tredje projekt på samma tema, även detta finansierat av Vetenskapsrådet, vilket redovisades 2010. De två första projekten byggde på fokusgruppsamtal medan det tredje inriktade sig på interaktionen i klassrummet, dokumenterad via videokamera. Fokus i detta projekt var identitet och identitetsförhandlingar, tekniker för styrning samt kunskapsbildning.

Jag har även varit ansvarig för en större utvärdering av en försöksverksamhet kring kultur i skolan som drevs av Region Värmland, Myndigheten för skolutveckling och Karlstads universitet. I detta projekt var även annan estetisk verksamhet än musik representerad. Utvärderingen redovisades 2007.

För närvarande är jag engagerad i en studie av estetisk verksamhet i lärarutbildningen också den finansierad av vetenskapsrådet. Det empiriska materialet består av fokusgruppsamtal med lärarutbildare och lärarstudenter vid 10 lärosäten.

Jag arbetar också med uppdragsforskning för Skolverket och har ansvar för den nationella utvärderingen av musikämnet som ska pågå 2011-2014.

Teoretisk och metodologisk hemvist
Ända sedan jag påbörjade min forskarutbildning i slutet av 1990-talet har jag varit intresserad av samhällsvetenskapliga teorier och jag har haft en ambition att koppla resultaten i mina studier till ett vidare samhällsvetenskapligt perspektiv. Postmodern teoribildning och sociologiska teorier om modernitet har därvid visat sig vara speciellt användbara. Vetenskapsteoretiskt- och vetenskapsfilosofiskt ansluter jag mig till poststrukturalistisk- och socialkonstruktionistisk teoribildning och som en följd av detta i metodologiskt avseende till diskursanalys, där jag arbetat med olika varianter. Bland dessa kan nämnas diskurspsykologi, diskursteori och Foucaultinspirerad analys.  

Böcker:
Ericsson, C. (2001). Det moderna: ofullbordat projekt eller nederlag för mänskligt förnuft - En orientering i modernitetsteorier. Musikpedagogik - forskning och utveckling. Malmö: Musikhögskolan.

Ericsson, C. (2002). Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse. Moderniserade villkor för ungdomars musikaliska lärande. (Studies in Music and Music Education no 4). Diss. Malmö: Malmö Academy of Music, Lund University.

Skolverket (2003). Gruppstorlekar och personaltäthet i förskola, förskoleklass och fritidshem.

Ericsson, C. (2006). Terapi, upplysning, kamp och likhet till varje pris: Undervisningsideologier och diskurser hos lärare och lärarstuderande i musik. Malmö: Malmö Academy of Music, Lund University.

Referee-bedömda artiklar:
Ericsson, C. (2002). Skolans musikundervisning som offentligt rum. En diskussion av Thomas Ziehes´ begrepp i ljuset av en empirisk studie. I F. Nielsen, & H. Jörgensen (Red.), Nordisk Musikpedagogisk Forskning, (NMH-publikationer 2001: 4). Oslo: Norges Musikkhögskole.

Referee-bedömda konferensbidrag:
Ungdomar samtalar om musikaliskt lärande. NNMPF - konferens Hurdal Norge april 2000.

Skolans musikundervisning som offentligt rum: En navigation mellan intimisering och förtingligande? Några av Thomas Ziehes begrepp applicerade på ett musikpedagogiskt problem. NNMPF - konferens Köpenhamn april 2001.

Ericsson, C. (2002). Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse. Nordiska Nätverket för musikpedagogisk forskning, Helsingfors april 2002.

Ericsson, C. (2004). Open and informal learning in music in the classroom: is it possible at all. Nordplus nätverket, Malmö 9-13 november 2004.

Ericsson, C. (2006). En diskursanalytisk verktygslåda. Nätverket för musikpedagogisk forskning, Köpenhamn januari 2006.