Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2014-12-12. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

Kristina Holmberg

Universitetslektor


Personlig bakgrund

Sedan 1981 har jag arbetat som lärare i grundskola, gymnasium, kulturskola och högskola. I perioder har jag även arbetat med pedagogisk utveckling av verksamheter. Jag tog min musiklärarexamen vid Musikhögskolan i Malmö 1988 och fortsatte sedan med forskarutbildning 2005-2010. Avhandlingsarbetet ägnades framför allt åt två huvudspår där det ena handlade om lärares legitimering av undervisning i estetiska ämnen i kulturskola och grundskola, och det andra om studier av diskursanalys som metodologiskt perspektiv.    

Den största delen av min tjänst är för närvarande förlagd till kurser inom grundutbildning där jag främst undervisar inom utbildningsvetenskap och handleder examensarbeten. Jag har även under senare år varit engagerad i utbildning på master- och doktorandnivå vid Lunds Universitet och vid Göteborgs Universitet med föreläsningar i vetenskapsteori och diskursanalys.

Den forskning som jag under senare år producerat är en del av lärar-utbildningens forskningsmiljö (FULL) och submiljön Kulturanalys och estetik. Mitt forskningsintresse, där förutsättningar för undervisning och lärande står i fokus, är att betrakta som en del av Högskolans prioriterade områden som hanterar frågor och problematik kring människors livskvalitet i förhållande till välfärdssamhället och olika kulturer.


Forskning och publikationer

Den vetenskapliga verksamhet som jag efter avlagd doktorsexamen producerat har framför allt fokuserat på områdena utbildning och estetik. Intresset riktar sig mot hur områdena artikuleras både inom och utom de traditionella utbildningsinstitutionerna, varför ett vidare förhållningssätt utifrån socialkonstruktionistisk och poststrukturalistisk teoribildning har visat sig användbara och framgångsrika. Mer specifikt är forskningen att betrakta som tvärvetenskaplig och frågor kring undervisningens och lärandets förutsättningar studeras i huvudsak med hjälp av diskursanalys och kulturanalys. Den forskning som jag bedriver är intressant utifrån ett utbildningsvetenskapligt perspektiv där även relationen till kultur, estetik och samhälle är en väsentlig del.

Här under presenterar jag närmare de vetenskapliga forsknings-publikationer som jag har producerat sedan disputationen 2010.

I ”Democracy in instrumental teaching – a threat to western classical music in late modernity?” utvecklas ett resonemang kring vad förskjutningen av innehållet i musikundervisningen får för konsekvenser för den samlade kunskapen i ett framtida perspektiv. Innehållet i undervisningen formas enligt flera studier i allt högre omfattning av elevers intressen vilket också ligger i linje med en önskan om ökad demokrati. Dock går det även att iaktta en problematik som bottnar i att mer marginaliserade kulturyttringar genom demokratiseringen får en försvagad position. Diskussionen ställer värden som går att finna i idéer kring demokrati och elevinflytande mot mer normativa idéer där även en kanon kring kunskaper om kultur och estetik kan artikuleras. Studien är viktig eftersom den hanterar ett område som sällan uppmärksammats inom musikpedagogisk forskning. Dessutom förefaller det relevant att utmana idéer som ställer eleven i centrum till förmån framför ämnesinnehåll, en diskussion som med säkerhet även berör andra kunskaper än de estetiska i det senmoderna samhället.

Konferensbidraget ”Arts education and discourse analysis in Sweden: perspectives and contexts of application” är resultatet av ett fruktbart samarbete mellan Göteborgs Universitet och Högskolan i Halmstad där samtliga forskare har god kompetens och erfarenhet av studier inom områdena estetik och lärande samt diskursanalys. Studien är en analys av vår egen forskning inom området estetik och lärande i Sverige under senare år, vilken hanterar vitt skilda utbildningskontexter från förskola, grundskola och gymnasium till högre utbildning inom universitet samt musik- och kulturskolor. Genom den diskursanalytiska meta-analys som genomfördes framträdde diskurser som förefaller betydelsefulla och intressanta att diskutera vidare. Inom skolan utmanar vad vi benämner en Shoppingdiskurs vilken pekar på den ökade flexibiliteten i förhållande till undervisningsinnehållet. Populärkulturen har stort inflytande när lärare och elever i allt större utsträckning förhandlar kring innehållet. Inom högre utbildning framträder en Feel-Good diskurs som kännetecknas av att den har en terapeutisk dimension och ställer studenternas personliga utveckling och deras sociala utveckling i fokus. Här återfinns även en relativisering av kvalitet i förhållande till studenternas kunskapsutveckling.

Studien ”Teacher students’ subject-positions in Web based discussions about educational science” är resultatet av analyser av lärarstudenters möjligheter till lärande i ett webb-baserat diskussionsforum inom ramen för en kurs i utbildningsvetenskap. Empirin består av 67 sidors nätdiskussioner som fem studenter skriver under en period av fem veckor. Resultaten visar att de subjektspositioner som blir möjliga i förhållande till ämnet utbildningsvetenskap utvidgas och relateras till mer personliga och privata sfärer i studenternas vardagsliv. Studien är intressant i förhållande till lärarutbildning där den ökade användningen av sociala medier som en resurs i undervisningen får betraktas vara i behov av ytterligare forskning. Det finns en trend som talar för att implementering av nya webb-baserade undervisningsverktyg alltför sällan följs av en diskussion kring de kvaliteter som dessa miljöer kan erbjuda.

Kapitlet ”Hårdrock på klarinett” i boken ”Perspektiv på populärmusik och skola” är att betrakta som ett populärvetenskapligt arbete. Här diskuteras de dilemman som lärare ställs inför när de i sin undervisning tvingas kompromissa mellan sina egna idéer och elevernas önskningar, vilket bland annat resulterar i ett oreflekterat görande där undervisningsinnehållets historiska och kulturella förankring undertrycks.

Pågående forskning

Sedan 2010 leder jag ett forskningsprojekt som syftar till att studera ett matematikutvecklingsarbete i grundskolan. Vi är tre forskare som arbetar med detta projekt, två forskare från Högskolan i Halmstad samt en forskare från Malmö Högskola vars kompetens ligger inom det matematikdidaktiska fältet. Den avslutande datainsamlingen gjordes i maj 2012.

Projektet har genererat ett omfattande empiriskt material som består av intervjuer med 120 elever och 10 lärare både vid utvecklingsprojektets inledning 2010 och avslutning i maj 2012. Från mitten på 2012 pågår det omfattande arbetet med att analysera det intressanta materialet. De första resultaten presenterades vid NERA:s konferens på Island 2013.

Publikationer

Holmberg, K. & Zimmerman, M-H. (in preparation). Pervercity of enjoyment? The impact of popular culture in preschool.

Zimmerman Nilsson, M-H., Holmberg, K. (in preparation) What´s up? Discourses challenging classroom practice in Aesthetic education in Sweden.

Holmberg, K., Zimmerman Nilsson, M-H., Ericsson, C. & Lindgren, M. (in preparation). Snacking on Knowledge and Feel Good. Challenging discourses in Swedish Arts Education.

Zimmerman Nilsson, M-H. & Holmberg, K. (in preparation). Cyborgs in Preschool and their Impact on Quality and Knowledge Content in Music Activities.

Möllenborg, E. & Holmberg, K. (accepted/2014). Drama – viktig resurs eller hämmare för undervisningen i samhällskunskap? Nordidactica – Journal of Humanities and Social Science Education. 2014:2

Holmberg, K. & Zimmerman, M-H. (2014). Cyborger och rhizom i förskolans musikverksamhet. Posthumanistiska begrepp i rörelse. Pedagogisk forskning i Sverige. Årgång 19, Nr 2-3, 191-212.

Zimmerman Nilsson, M-H. & Holmberg, K. (accepted/2014). Students served at all costs and rescued from difficulties: Consequences of neoliberal ideas in teacher education in Sweden. ICERI2014. the 7th International Conference of Education, Research and Innovation, Seville, Spain, the 17th, 18th and 19th of November, 2014.

Holmberg, K. & Ranagården, L. (2014). The Math Book as an Ideological Dilemma in Elementary School? Athens: ATINER’S Conference Paper Series, No: EMS2014-1193.

Holmberg, K. (accepted/2013). Den diffusa positionen. Analys och diskussion av perspektiv på musikens och konstens ontologi. Nordic Research in Music Education.

Holmberg, K. & Zimmerman Nilsson, M-H. (2013). Music in preschool: ”A real f***ing hit song”. 4th New Zealand Discourse Conference: Engaging with Discourse. AUT University December 2013.

Holmberg, K. & Riesbeck, E. (2013). Students and teachers construction of mathematics and mathematics education in the light of the political solution “more of the same”. 41st NERA Nordic Conference on Educational Research, March 7-9, 2013, in Reykjavík, Iceland.

Holmberg, K. (2012). Teacher students’ subject-positions in Web based discussions about educational science. Paper presentation at NORDISCO 2012, the 2nd Nordic Interdisciplinary Conference on Discourse and Interaction Linköping, Sweden, 21-23 November 2012.

Holmberg, K. (2011). Hårdrock på klarinett. I: Ericsson, C. och Lindgren, M. (Red). Perspektiv på populärmusik och skola. Lund: Studentlitteratur.

Holmberg, K., Zimmerman Nilsson, M-H., Ericsson, C. & Lindgren, M. (2011). Arts education and discourse analysis in Sweden: perspectives and contexts of application. Published in the Proceedings of the third New Zealand Discourse Conference: Engaging with Discourse. AUT University 5-7 December 2011.

Holmberg, K. (2011). Democracy in instrumental teaching – a threat to western classical music in late modernity? Paper presentation at The International Research in Music Education Conference (RIME), University of Exeter, School of Education and Lifelong Learning. April 12-16, 2011.

Holmberg, K. (2010). Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad? Diss. Musikhögskolan i Malmö. Lund: Lunds Universitet.

Holmberg, K. & Ericsson, C. (2010). What comes out of a marriage between discourse psychology and discourse theory when stydying music teacher identity? Published in the Proceedings of the conference: Music, Identity and Social Interaction. Royal Northern College of Music, Manchester, UK. February 1-2, 2010.

Holmberg, K. (2009). What can Discourse Psychology say About Teachers’ Music talk and Their Teaching Strategies? Published in the Proceedings of the 7th Triennial Conference of European Society for the Cognitive Sciences of Music (ESCOM 2009) Jyväskylä, Finland. Jukka Louhivuori, Tuomas Eerola, Suvi Saarikallio, Tommi Himberg, Päivi-Sisko Eerola (Editors). August 12-16, 2009.

Holmberg, K. (2009). What can Discourse Psychology say About Teachers’ Music talk and Their Teaching Strategies? Published in the Proceedings of the 7th Triennial Conference of European Society for the Cognitive Sciences of Music (ESCOM 2009) Jyväskylä, Finland. Jukka Louhivuori, Tuomas Eerola, Suvi Saarikallio, Tommi Himberg, Päivi-Sisko Eerola (Editors). August 12-16, 2009.

Holmberg, K. (2009). How can theories of modernity explain changed teaching conditions at Swedish music and culture schools? Published in the Proceedings of The Third International Research In Music Education Conference, University of Exeter, School of Education and Lifelong Learning. April 14-18, 2009.

Holmberg, K. (2008). Grund, uppbyggnad och verktyg – diskurspsykologi som analysredskap musikpedagogisk forskning. Nordic Research in Music Education. Yearbook Vol. 10, 2008, (113-134).

Holmberg, K. (2008). Poststrukturalistisk textanalys i musikpedagogisk forskning. Presentation av paper vid NNMPF konferens i Oslo jan 2008.

Holmberg, K. (2007). Discourse Anlaysis – a critical or Relativistic perspective in Music Education.Presentation av artikel vid NNMPF konferens i Helsingfors jan 2007.


Populärvetenskapliga föredrag

Föreläsning. ”2000-talets kulturskola – reservat, marknad eller nöjesfält? Seminarium för lärare och studenter på Musikhögskolan i Ingesund, Karlstads universitet. November 2012.

Föreläsning. ”Kön, medier och kulturskola - några perspektiv!” Länsstudiedag i Varberg för kulturskolor i Halland. Oktober 2012.

Paneldebatt ”Skilda världar – möjliga möten. Skola och kultur i samarbete”.  Framtidskonferens på Halmstads Teater 18 april 2012. Arrangörer: Halmstads Kommun, Region Halland och Kulturrådet.

Holmberg, K. & Zimmerman Nilsson, M-H. (2011). The arts in Swedish teacher education. Populärvetenskaplig presentation för lärare, studenter och doktorander vid Auckland University, Nya Zeeland.

Holmberg, K. (2011). Hårdrock på klarinett. Populärvetenskaplig presentation vid fortbildningsdag för lärare i Alefors kommun.

Holmberg, K. (2011). Reservat eller marknad? Populärvetenskaplig presentation vid fortbildningsdag för lärare i Sollentuna kommun.

Holmberg, K. (2010). Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad? Populärvetenskaplig presentation vid fortbildningsdag för lärare i Hudiksvalls kommun.

Föreläsning. ”Något har hänt!”. Fortbildning för lärare. Ven. 2009.

Föreläsning. ”Något har hänt!”. Fortbildning för lärare. Lärarförbundet Malmö. 2008.


Sidan uppdaterad 2014-12-12