Personlig bakgrund
Min lärarexamen MaNO 4-9 tog jag i Göteborg år 1994 och men efter sex år som lärare på Komvux började jag år 2000 min tjänst på Lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad. Min magisterexamen tog jag i Malmö i området Utbildningsvetenskap med inriktning mot praktisk pedagogik år 2001. I september 2003 blev jag antagen till den nationella forskarskolan i Naturvetenskapens och Teknikens didaktik vid Linköpings Universitet
och disputerade den 5 september 2008. Mina övriga uppdrag på Högskolan i Halmstad är som inriktningsansvarig för inriktningen Barn, Matematik och Naturorienterande ämnen, inriktningen Biologi för lärare samt för den nya inriktningen "Naturvetenskap människa och miljö" som skall utbilda lärare i grundskolans NO och naturkunskap A och B. Jag handleder också examensarbeten i Utbildningsvetenskap (naturvetenskap och matematik) samt är biträdande handledare till två licentiander i naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Jag är också reviewer för tre av de största internationella tidskrifterna i science education och teacher education. I höst har jag glädjande nog blivit vald till ordförande i Svensk Förening för Forskning i Naturvetenskapernas didaktik (FND), en nationell förening som verkar för att samordna NV didaktisk forskning samt att sprida forskningsresultat i Sverige och internationellt.
Som övriga uppdrag är jag lärarrepresentant i Lärarutbildningsnämnden (LN), vilket rör både frågor om grundutbildning och forskning, men också lärarutbildningens samverkan med övriga sektioner och dess omgivning. Jag är också lärarrepresentant i Högskolestyrelsen. Jag sitter som doktorandrepresentant i forskningsnämnden för Teknik och naturvetenskap, samt i sektionsstyrelsen för teknik vid Örebro Universitet i samverkan mellan Örebro Universitet, Högskolan i Halmstad och Högskolan i Skövde. Mitt intresse och engagemang för utbildningsfrågor berör främst lärarutbildning, men på grund av lärarutbildningens samverkan med såväl samtliga sektioner på Högskolan som med det omgivande samhället har mitt engagemang utökats till vara högskoleövergripande. Bland annat arbetar jag därför på CLU med frågor om didaktik och undervisning för Hållbar Utveckling i relation till alla högskolans utbildningar. Jag är projektledare för ett projekt om case-metodik i ingenjörsutbildningen där jag samarbetar med lärarna i mastersutbildningen i Jag har också byggt upp, och är verksamhetsansvarig för experimentverkstaden Hjärnverket
(pdf, 600 kB)där vi har regelbundna aktiviteter med naturvetenskapliga experiment för barn. Där har vi också haft sommarkurser i teknik för flickor och en massa annat. Hjärnverket bedrivs idag som ett rekryteringsprojekt för att rekrytera nya aspiranter till våra naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, men är också en viktig resurs för lärarutbildning och lärarfortbildning.
Avhandling
Learning to Teach and Teaching to Learn - Primary science student teachers' complex journey from learners to teachers
(pdf, 1 MB)
Sammanfattning av avhandlingsarbetet
Avhandlingsarbetet bedrivs inom naturvetenskapens didaktik
Avhandlingen "Learning to Teach and Teaching to Learn — Primary science student teachers´ complex journey from learners to teachers" är en sammanläggningsavhandling bestående av fyra artiklar där varje artikel studerar ett möte i lärarutbildningspraktiken. Många lärarstudenter upplever fysikämnet som svårt och komplext, vilket också påverkar deras framtida lärarprofession inom ämnet. Ett generellt syfte i avhandlingen har blivit att försöka förstå den praktik som lärarstudenterna möter under utbildningen. I de fyra artiklar som bygger upp avhandlingsarbetet har jag studerat fyra olika möten i lärarutbildningspraktiken. I två artiklar studeras mötet med elever i skolkontexten samt i ett "Science Learning Centre" på Högskolan. Här figurerar en annan ämnesdidaktisk frågeställning, dvs. Vad är ämnesdidaktisk kunskap (Pedagogical Content Knowledge)? samt Hur utvecklas ämnesdidaktisk kunskap genom undervisning samt reflektion av denna? Här ligger fokus på lärarstudenters kommunikation och handling i olika naturvetenskapliga undervisningssituationer med små barn. Genom att analysera lärarstudenters reflektion på sin undervisningspraktik vill jag identifiera viktiga faktorer för lärarstudenternas professionella utveckling. I den tredje studien studeras relationen mellan VFU-lärare och lärarstudent i undervisningspraktiken. Även här får lärarstudenten reflektera över sin egen undervisning, men också över sin VFU-lärares undervisning. Här fokuseras också på lärandets hur och innehåll men även barnen och lärande kontexten spelar en central roll i individernas reflektioner. Den fjärde artikeln fokuserar på lärarstudenters utveckling ämneskunskap och självkänsla i fysik. Något som de andra tre artiklarna har visat vara en mycket central faktor.
Att studera lärarstudenters möte med naturvetenskaplig undervisning i olika situationer ger en bild av hur lärandet tillämpas, utvecklas och förverkligas i en social praktik. Samtliga studier bygger på empiri från studenter på lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad. Dels de tidigare MaNO 4-9 studenterna men också de studenter som går inriktningen Barn matematik och Naturorienterande ämnen F-5.
Syfte — Översikt av artiklar till avhandling
Den röda tråden i min avhandling utgöras av den praktiska erfarenhetens och reflektionens betydelse för utveckling av ämnesdidaktisk kunskap i naturvetenskap. Artiklarna diskuterar svårigheterna att i ämnet fysik växla mellan teoretisk och praktisk kunskap samt att relatera ett vetenskapligt tänkande till ett vardagstänkande och vice versa. Artiklarna berör lärarstudenters kommunikation, reflektion och lärande av fysik, där jag är intresserad av förståelse av fysikaliska fenomen samt hur denna förståelse kommuniceras och reflekteras mellan individer. I samtliga artiklar diskuteras och anknyts begreppet PCK (Pedagogical Content Knowledge) där jag studerar lärarstudenters utveckling av ämnesdidaktisk kunskap i olika undervisningssituationer. I kappan kommer jag att diskutera lärarkunskap, PCK, kommunikation, förståelse och reflektion i fysikundervisning bland annat från Deweys och Vygotskys teorier. Jag belyser reflektionens betydelse för att medvetandegöra förståelsen av såväl naturvetenskapen så som den naturvetenskapliga undervisningen. Vidare problematiseras relationen mellan naturvetenskap och humanvetenskap som såväl kunskaps- som forskningsområden samt vilken betydelse de olika kulturerna har för hur studenter utvecklar ämnesdidaktisk kunskap i att undervisa små barn i naturvetenskap.
Mer information finns i min pedagogiska meritportfölj
(pdf, 1 MB)
Dissertation
Nilsson, P. (2008). Learning to Teach and Teaching to Learn — Primary science student teachers´ complex journey from learners to teachers. Dissertation. Linköping Studies in Science and Technology Education No 19.
Reviewed papers
Nilsson, P. (2005) Barns kommunikation och lärande i fysik genom praktiska experiment
Nordic Studies in Science Education (NordiNa), (1), 2005 s. 58-69.
Nilsson, P. (2005). The amusement park as a learning context of physics. Haushalt & Bildung (2), 2005, s. 17-24.
Nilsson, P. (2006). Trainee Teachers´ Reflection — A process study from preparation to a metacognitive experience. In I. Eilks & B. Ralle (Eds.), Towards Research-based Science Teacher Education (pp. 53-64). Aachen ,Germany: Shaker Verlag.
Nilsson, P. (2008). Recognizing the needs - Student teachers´ learning to teach from teaching. Nordic Studies in Science Education (NordiNa), 4(1), 92-107.
Nilsson, P. (2008). Teaching for understanding - The complex nature of PCK in pre-service teacher education. International Journal of Science Education, 30(10), 1281—1299.
Nilsson, P. (2009). From lesson plan to new comprehension: Exploring student teachers´ pedagogical reasoning in learning about teaching. European Journal of Teacher Education, 32(3), 239-258.
Nilsson, P. & Van Driel, J. (2010). Teaching together and learning together - Primary school science student teachers´ and their mentors´ joint learning in the primary classroom. Teaching and Teacher Education, 26, 1309-1318
Nilsson, P., & van Driel, J. (2011). How will we understand what we teach? — Primary student teachers´ perceptions of their subject matter knowledge and attitudes towards physics. Research in Science Education, 41, 541—560.
Nilsson, P. (2010). Developing a scholarship of teaching in engineering: Supporting reflective practice through the use of a critical friend, Submitted to Reflective Practice
Nilsson, P. (2010). Capturing the Complexity of Practice: A self-study in the context of engineering education, Studying Teacher Education: A journal of self-study of teacher education practices, 6(2), 187—200.
Nilsson, P., & Loughran, J. (2011). Exploring the development of pre-service elementary teachers´ pedagogical content knowledge, (Published online 24 May 2011 in Journal of Science Teacher Education)
Nilsson, P. (2012). What do we know and where do we go? — Formative assessment in developing student teachers´ professional learning of teaching science, under review for Teachers and Teaching Theory and Practice.
Books
Nilsson, P. (2012), Att se helheter — Att undervisa naturvetenskap i ett föränderligt samhälle (i tryck), Kunskapsöversikt i NV didaktik, Skolverket.
Rewieved book chapters
Nilsson, P. (2010). From theoretical explanation to practical application — Coteaching in a pre-service primary physics course. In C. Murphy & K. Scantebury (Eds.). Moving Forward and Broadening perspectives: Coteaching in International Contexts, (pp. 219-240), Dordrecht: Springer.
Nilsson, P. (2011). From concept to school practice. Professional learning for sustainable change in the primary science classroom. In: M. Kooy & K. van Veen (Eds.), Teacher learning that matters: International perspectives, (pp. 235-252). New York: Routledge.
Nilsson, P. (2011). Ämnesdidaktik i lärarutbildningen — Från student till lärare. I H. Strömdahl & L. Tibell (Eds.). Trender i NO/Tk-didaktisk forskning. Lund: Studentlitteratur. (In Press)
Nilsson, P., & Loughran, J. (2011). Developing and assessing professional knowledge as a science teacher educator: Learning about teaching from student teachers, In S. Bullock and T. Russell (Eds.), Self-Study in Science Teaching and Science Teacher Education, (pp. xx-xx) Dordrecht: Springer.
Nilsson, P. (2011). Why Does Scientific Literacy Matter in Primary Schools?: Reflections on the OLGC Experience, In J. Loughran, K. Smith, A. Berry (Eds.). Scientific Literacy Under the Microscope - A Whole School Approach to Science Teaching and Learning, (pp. 127-138), Rotterdam: Sense Publishers.
Nilsson, P. & Loughran J. (2011). Formative assessment in learning to teach science, In. R. Gunstone & D. Corrigan (Eds.), Assessment in Science Education. (pp. Xx-xx). Dordrecht: Springer.
Popular scientific publications
Pendrill, A-M. & Nilsson, P. (2005). Fysik i förskolan. Förskolan, (2), s. 7
Nilsson, P. (2009). Bara de inte frågar mig varför himlen är blå. Grundkoletidningen,(3)19, s. 44-48.
Reviewed conference papers:
Nilsson, P., Pendrill A-M., & Pettersson, H. (2004)."Learning physics with the body" 10-åringars erfarenheter och upplevelser av Newtons mekanik i åkattraktionerna på Liseberg. Paper presenterat NORSC — Konferens Odense, Danmark, June 11-12, 2004.
Nilsson, P., Pendrill A-M., & Pettersson, H. (2004). Learning Physics with the body. Contribution to XI IOSTE Conference, Poland, July 25-30, 2004.
Nilsson, P. (2005). "Att skapa kunskap i fysik genom mötet mellan diskurser — En studie av lärarstudenters kommunikation och reflektion i fysikundervisningen."
Paper presenterat vid VIII Nordiska Symposiet för Forskning i Naturfagens Didaktik, Aalborg, Danmark, May, 2005.
Nilsson, P. (2005) Student teacher's learning of physics in the collision of discourses.
Paper presenterat vid European Science Education Research Association
(ESERA) Barcelona 27/8-1/9, 2005
Nilsson, P., Pendrill A-M., & Pettersson, H. (2005) En jämförande studie av olika elevgruppers förståelse av accelerationsbegreppet. Paper presenterat vid NALUT (konferens för lärarutbildare i naturvetenskap) Malmö, October 16-19, 2005
Nilsson, P. (2006). Student Teachers´ Reflection - from a Preparation of the lesson to a metacognitive experience. Paper presented at XII IOSTE Conference, Malaysia, 30/7-4/8, 2006.
Nilsson, P. (2006) Trainee Teachers´ Reflection — A process study from preparation to a metacognitive experience. Contribution accepted to 18th Symposium on Chemical Education, “Towards Research-based Science Teacher Education".Bremen, June 15-17, 2006 (Invited speaker)
Nilsson, P. & Van Driel, J. (2007). Experienced primary teachers´ and primary science student teachers´ collaborative learning through reflection on their science teaching. Paper presented at ISATT conference, Toronto ,Canada, July 4-8, 2007
Nilsson, P (2007). Teaching for understanding — The complex nature of PCK in pre-service education. Paper presented at European Science Education Research Association
(ESERA) Malmö, August 21-25, 2007.
Nilsson, P. (2008). What do we need to learn? Paper presented at American Education Research Association (AERA), New York, March 24-30, 2008.
Nilsson, P. & Van Driel, J. (2008). Experienced primary teachers´ and primary science student teachers´ joint learning through reflection on their science teaching. Paper presented at NARST, Baltimore, 31/3-2/4, 2008.
Nilsson, P. & Van Driel, J. (2008). Do we dare to teach physics? Paper presented at European Conference on Educational Research (ECER), Göteborg, September 9-12, 2008.
Nilsson, P. & Van Driel, J. (2009). Primary science student teachers´ and their mentors´ joint learning through reflection on their science teaching. Accepted paper at American Education Research Association (AERA), San Diego, April 12-17, 2009
Nilsson, P. (2009). How will we understand what we teach? — Primary student teachers´ perceptions of how to develop subject matter knowledge and a positive attitude towards physics. Accepted paper at American Education Research Association (AERA), San Diego, April 12-17, 2009.
Nilsson, P. (2009). Learning to teach and teaching to learn - Student Teachers´ teaching concerns for learning to teach primary science. Accepted paper at NARST, Los Angeles, April 18-21, 2009.
Nilsson, P. (2009). Bridging troubled water - Coteaching in a university pre-service physics course. Paper presented at ISATT conference, Rovaniemi ,Finland, 30/6-4/7, 2009.
Nilsson, P. (2009). From theory to practice - Coteaching as a way to promote primary science student teachers´ learning in physics, Paper presented at European Science Education Research Association (ESERA) Istanbul, 30/8-4/9, 2009
Nilsson, P., Johansson, H., Högberg, D., Arén, B., Söderström, E och Chibba, A. (2009). Distribuerad case-metodik i ingenjörsutbildningen, paper presenterat vid Den 2:a Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar, LTH December 2-3, 2009
Nilsson, P. (2010). Understanding and assessing science student teachers´ contemporary pedagogical content knowledge. Accepted paper at 20th International Symposium on Chemistry and Science Education “Contemporary Science Education — Implications from Science Education Research about Orientations, Strategies and Assessment" Bremen, May 27-29, 2010. (Invited speaker)
Nilsson, P. (2010). Understanding and Assessing primary science student teachers´ PCK. Accepted paper at NARST, Philadelphia, April 21-25, 2010
Nilsson, P. (2010). Breaking the walls — A teacher educator in the context of engineering. Accepted paper at conference Self-Study of Teacher Education Practices, Herstmonceux VIII
Castle, East Sussex, England, August 1-5, 2010.
Nilsson, P. (2011). Formative interaction in learning to teach science. Accepted paper at NARST, Orlando, April 1-4, 2011.
Nilsson, P. (2011). Exploring the use of slowmation as a way for preservice teachers to represent biological and social aspects of reproduction. Accepted paper at NARST, Orlando, April 1-4, 2011.

