Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2014-06-16. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL)

Inom lärarutbildningens forskningsmiljö är femton disputerade forskare, varav två professorer, samt tre doktorander verksamma. Forskningsmiljön leds av professor Pernilla Nilsson.

Skolan av idag är behäftad med en legitimitetsproblematik. Forskning har visat att dess attraktionskraft och status kontinuerligt minskar. Lärande sker i allt större utsträckning i icke institutionella sammanhang, bland annat genom digitala mediers framväxt, och den auktoritet som tidigare automatiskt tillerkändes befattningshavare inom skolan måste nu skapas på en mera personanknuten basis. Dessa förhållanden kan antas springa ur samhällets pågående moderniseringsprocess och är något som skolan otvivelaktigt måste uppmärksamma. Denna problematik utgör ett övergripande forskningsområde för lärarutbildningens forskningsmiljö. Hur framstår skolan som arena för identitetsutveckling och lärande i förhållande till samhällsutvecklingen och hur kan en skola skapas som ligger i fas med samhällets moderniseringsprocess?  

Lärarutbildningens forskningsmiljö innefattar två spår om en kategorisering görs med avseende på forskningens karaktär. Dels rör det sig om ämnesdidaktisk forskning, dels om forskning som behandlar problematik som är mera generell, genom att den inte nödvändigtvis måste vara kopplad till ett specifikt ämne. I det senare fallet kan det vara relationer mellan aktörerna i skolan, maktaspekter, identitets- och genusfrågor, bedömning, ledarskap, lärarprofession, skolkulturer och frågor inom skolan relaterade till global migration. Forskningens kontextuella fokus är både skola och lärarutbildning och kan också betraktas som praxisnära eftersom ambitionen är att penetrera frågor som kan relateras till den konkreta verksamheten. Det har också under några år i de internt finansierade forskningsprojekten funnits en ambition att involvera i skolan verksamma lärare som en slags medforskare.

Med ovan formulerade övergripande problemställning som paraply finns det tre submiljöer inom FULL:s sammantagna forskningsmiljö, vilka tar sig an mera specifika forskningsteman som är utmejslade med utgångspunkt i submiljöns kompetensprofil.

Kulturanalys och estetik

Inom detta tema lyfts frågor som relaterar till hur ungdomligt estetiskt uttryck omsätts i en skolkontext.

Naturvetenskapernas didaktik

Inom detta tema studeras lärandets kommunikativa processer.

Profession och professionsutveckling i skolan

Fokus inom detta tema är lärarstudenters socialisering in i läraryrket och lärares kompetensutveckling.

Sidan uppdaterad 2014-06-16