Utmaningar och framgångar med framtidens våtmarker

Den 8 december presenterade forskare från Högskolan i Halmstad, Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Hushållningssällskapet nya råd om våtmarksanläggning och restaurering till intresserade inom fältet. Fokus var på hur man kan skapa så kallade multifunktionella våtmarkslandskap, alltså att se till varje enskild våtmarks specifika funktioner baserat på var den ligger, och hur man bäst optimerar nyttan av den.

– Syftet med evenemanget var att kommunicera forskningsresultat från Naturvårdsverkets våtmarkssatsning till berörda på kommuner, länsstyrelser, vattenråd och inom miljökonsultbranschen. Här presenterade forskare hur man bäst implementerar ett multifunktionellt våtmarkslandskap – rätt våtmark ska finnas på rätt plats! säger Antonia Liess, professor i miljövetenskap, som berättade om våtmarker för vattenretention och kväveavskiljning under dagen.

Särskilda metoder för olika våtmarker

Dagen mynnade ut i meningsfulla diskussioner, tips och inblick i olika framgångsrika projekt. Till exempel nämndes ett projekt i Skåne där våtmarker anlagts för att gynna specifika grodarter. Det berättades också om utmaningarna med kvicksilver som finns i marken. Bland annat hur det kan läcka ut vid återvätning av våtmarker i skogslandskap, och varför det därför är viktigt att mäta och följa upp kvicksilverläckage efter återvätning.

Antonia Liess berättar mer om förutsättningarna för en våtmark som både buffrar vatten och avskiljer kväve:
– Om en våtmark ska fungera väl för kväveavskiljning ska den ha en hög kvävebelastning i inflöde och en långsmal form med maximal distans mellan in- och utlopp. Ska en våtmark fungera väl för vattenretention och vattenbuffring ska den tömmas inför högflödesperioder.