Ett smörrebröd, en dryck och två forskare
I ett samarrangemang med Halmstads teater bjuder Ideas in till ”Ett smörrebröd, en dryck och två forskare”, en forskningsafterwork som hålls i teaterns foajé. Till denna avslappnade miljö kommer forskare vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle för att på ett intresseväckande sätt berätta om sin forskning.
Forskning på ett lättsamt sätt
Välkommen på afterwork på Halmstads teater med forskare inom olika spännande och oväntade områden från Högskolan i Halmstad. Vid varje tillfälle berättar två forskare om sin högaktuella forskning i 20 minuter vardera, medan du kan ställa frågor och njuta av ett smörrebröd och en dryck.
Syftet med ”Ett smörrebröd, en dryck och två forskare” är att synliggöra hur mycket spännande och oväntad forskning som finns hos oss på Högskolan och samtidigt ge utrymme för frågor som inte har så mycket plats i de offentliga samtalen.
För att delta köper du en mat- och dryckesbiljett innan evenemanget. Biljetter finns tillgängliga för 170 kronor via Ticketmaster (se nedan) fram till två vardagar före eventet.
Kommande föreläsningar
Ett smörrebröd, en dryck och två forskare är tillbaka hösten 2024 – boka redan nu in följande datum i kalendern:
- 22 oktober 2024
- 19 november 2024
- 21 januari 2025
- 25 februari 2025
- 25 mars 2025
- 29 april 2025
Tidigare föreläsningar
Kultursektorn och rättssamhället – forskare pratar om hur snabb teknikutveckling påverkar olika delar av vår omvärld
Spökröst eller människa?
Cecilia Björkén-Nyberg, universitetslektor i engelska med litterär inriktning. Hon forskar om hur litteratur gestaltas röstmässigt genom ljudboks- och talboksinläsningar.
Är det viktigt att det är en riktig människa som läser när vi lyssnar på en ljudbok? Eller räcker det med att vi bara tror det? Och hur hanterar vi osäkerheten kring det? Det här är frågor som aktualiseras av AI-teknikens möjliga framtida intåg på ljudboksmarknaden. Cecilia kommer att reflektera över farhågor såväl som möjligheter med denna utveckling utan att göra anspråk på teknisk kunskap om AI.
Hur påverkas rättssamhället av teknikens framfart?
Måns Svensson, professor i rättssociologi. Han forskar om rättssystemets och rättsreglernas sociala förutsättningar och konsekvenser utifrån olika normativa strukturer i samhället.
Varför upplever så många att de inte längre känner igen sig i dagens samhälle? Hur kommer det sig att ny teknik inte bara skapar nya normer i samhället, utan även spänningar? Och varför hänger lagstiftningen inte med? Måns pratar om varför motsättningar och konflikter uppstår när tekniska innovationer kolliderar med rättssamhällets traditionella strukturer.
Brottsvågor och koranbränningar – forskare pratar om otryggheten i samhället
Hur får vi kunskap om vad som är farligt i samhället idag?
Hanna Sahlin Lilja, universitetslektor i kriminologi. Hon forskar inom otrygghet, trygghet och brottsutveckling, samt om hur vi får kunskap kring dessa ämnen.
Skjutningarna i Sverige ökar och brottsligheten har blivit en av våra viktigaste politiska frågor. Samtidigt har samhället under 1900-talet blivit tryggare och generellt har risken att skadas på grund av våld minskat. Men hur lär vi oss om faror och risker idag? Får vi korrekt info av media och politiker? Och hur förbättrar vi folkbildningen i en av våra mest centrala politiska frågor?
Koranbränningar och yttrandefrihet – varför är det så svårt att hitta en lösning?
Ulf Petäjä, universitetslektor i statsvetenskap. Han forskar dels om internet och demokrati, dels om hot och hat mot politiker.
Den senaste tiden har det skett flera koranbränningar i Sverige som blivit väldigt uppmärksammade både nationellt och internationellt. Hur kan man diskutera detta utifrån yttrandefrihetsteori? Ulf Petäjäs utgångspunkt är inte att ge en lösning på frågan om koranbränningar, utan snarare peka på varför det är svårt att finna en lösning.
Regelexperter och gig-arbetare – forskare pratar om ett regelstyrt samhälle i förändring
Regelförenkling – varför leder försök till minskad byråkrati till ännu mer byråkratisering?
Linda Alamaa, biträdande universitetslektor i statsvetenskap. Hon forskar om offentlig förvaltning med fokus på byråkratisering, marknadisering och europeisering.
I ett byråkratiskt samhälle fyllt av regler, pappersarbete och långsamma processer går regelförenkling ut på att minska antalet ”onödiga” regler genom noggrann kvalitetsgranskning. Men vad händer när försök att förenkla regler leder till nya, långdragna processer? Linda berättar mer om en helt ny typ av byråkrat – regelexperten.
Gig-arbete och otrygga anställningar – vilka drabbas och varför har de osäkra anställningarna ökat?
Johan Alfonsson, biträdande universitetslektor i sociologi. Hans forskning berör huvudsakligen frågor om det otrygga arbetslivet, dess orsaker och konsekvenser.
De senaste decennierna har Sverige sett en stor ökning av osäkra anställningar. Vid sidan av tillfälliga och bemanningsanställningar har en ny typ av arbete vuxit fram – gig-arbete. Gig-arbetarna består bland annat av cykelbud och taxichaufförer som utan anställningar ständigt jagar nya arbetstillfällen till mycket låga löner. Hur blev det så här och hur drabbas arbetstagarna?
Namntrender och datorspel – forskare pratar om identitetsskapande och vägen till lärande
Namn, namntrender och identitetsskapande – vad kan ett namn avslöja om namngivarens livsstil och värderingar?
Emilia Aldrin, docent i svenska språket. Hon forskar om identitetsskapande genom namngivning och språklig positionering i text.
Namn är något vi alla har, och de flesta av oss kommer någon gång i livet att aktivt välja namn åt exempelvis ett barn eller husdjur. Men hur viktigt är egentligen ett namn? Vilken betydelse har namnet för formandet av våra identiteter? Och hur uppstår egentligen namntrender? Emilia delar med sig av insikter som får dig att tänka på nya sätt kring namn i din närhet.
Kunskap och lärande – vad kan datorspel lära oss om den snåriga vägen till nya lärdomar?
Björn Sjödén, universitetslektor i utbildningsvetenskap. Han forskar om digitala läromedel på lärarutbildningens alla nivåer, ur ett kognitionsvetenskapligt perspektiv.
Vägen till lärande har länge varit snårig för vetenskapen. Hur många olika sätt finns det att lära sig på? Vad är egentligen kunskap? Och hur kan vi komma åt lärandets verkliga kärna? Björn berättar om hur vi kan svara på en del av de här frågorna med hjälp av modern kognitionsforskning – och datorspel.
Ideas
Ideas tankesmedja vill bidra till mer informerade och värdeskapande samtal där forskare möter andra erfarna personer och en bred allmänhet. Med de här evenemangen vill Ideas engagera publiken och visa på forskningens bredd och viktiga roll för vår förståelse av världen och samtiden.
