Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2016-04-12. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2016-04-11

Föreningar ger styrka åt vuxna med intellektuell funktionsnedsättning

Egenorganiserade föreningar ger personer med intellektuell funktionsnedsättning mer makt över sina egna liv. Forskning från Högskolan i Halmstad visar att föreningslivet bland annat har gett deltagarna styrka att säga ifrån om de orättvisor som finns.

– Ett sätt att ta mer makt över sitt eget liv är att träffa andra som har ungefär samma erfarenheter som man själv för att på så vis stötta varandra. Föreningarna har förändrat de flesta av deltagarnas sätt att se på sig själva, säger Magnus Tideman, professor i handikappvetenskap och forskningsledare för projektet.

”Viktigt projekt som tar oss på allvar”

Studien har gått ut på att öka kunskaperna om föreningar för personer med intellektuell funktionsnedsättning, vad de betyder för deltagarna och hur deras arbete påverkar samhället. Egenorganiserade föreningar som Klippan och Grunden, vilka finns på olika håll i Sverige, har studerats.

– Det är ett väldigt viktigt projekt som tar oss på allvar och mänskliga rättigheter kommer fram. Vi måste också synas i samhället, säger Krister Ekberg, medlem i föreningen Stockholms-Klippan.

Stefan Bartsch, vice ordförande i Stockholms-Klippan fortsätter.

– Vi har mycket att säga till om, men det är svårt att nå ut.

Stefan Bartsch, vice ordförande i Stockholms-Klippan

Stefan Bartsch, vice ordförande i Stockholms-Klippan.

Forskningen visar även att föreningsarbetet har gjort att deltagarna ser sig själva som mer kunniga, att de vågar mer än tidigare och att de har fått ett bättre självförtroende. Några har blivit mer medvetna om att de inte alltid blir rätt behandlade.

Projektdeltagarna bidrar till analys

I förra veckan presenterades den preliminära analysen från studien vid en konferens, särskilt ordnad för intervjupersonerna. Syftet var att låta dem komma till tals innan resultatet publiceras.

– Många av våra resultat och analyser bekräftades av konferensdeltagarna. Men det fanns också invändningar, till exempel att vi har fokuserat för mycket på skillnaderna mellan de föreningar som tillhör Klippan och de som tillhör Grunden. Utifrån dessa synpunkter kommer vi att göra ändringar i vårt skrivande så att vi beskriver variationen mellan föreningarna bättre, säger Magnus Tideman.

Efter forskarnas presentationer fördes gruppdiskussioner med deltagarna.

– Det har varit bra och intressant att träffa personer ifrån andra föreningar. Vi kan lära oss av varandra. Jag kommer att föreslå nya sätt till min förening, säger Camilla Kärrsten, medlem i Guldfiskarna Halmstad.

Camilla Kärrsten, medlem i Guldfiskarna Halmstad

Camilla Kärrsten medlem i Guldfiskarna Halmstad hade fått nya idéer efter konferensen.

Fotnot: Studien publiceras i en lättläst rapport på svenska efter sommaren och i vetenskapliga artiklar på engelska senare under året.

Text: HANNA OLSSON
Foto: ISABELLA JOHANSSON

Vad har varit det bästa med konferensen?

Veronique Hellström, medlem i Snäckan Karlshamn och Thomas Berglund, medlem i Grunden Malmö.

– Det har varit intressanta möten med tips på hur det är i andra föreningar. Det är stor skillnad på aktiviteter i föreningarna, säger Veronique Hellström, medlem i Snäckan Karlshamn.
– Jag tycker att bussturen till Tylösand var det bästa, säger Thomas Berglund, medlem i Grunden Malmö.

Sidan uppdaterad 2016-04-12