Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2016-12-15. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2016-12-06

Rökridåer, påhopp och rena lögner präglade USA-valet i medierna

Donald Trump gick från underhållande pajasfigur i media till USA:s nästa president. Han gjorde det med hjälp av förolämpningar, förenklade budskap, felaktigheter och en skicklig mediestrategi. Måndagens panelsamtal om Donald Trump och medierna blev välbesökt, med många tänkvärda frågeställningar.

Panelsamtalet i Bærtlingsalen på Högskolan har pågått en timme när Donald Trump twittrar två korta meningar som säger mycket:

”If the press would cover me accurately & honourably, I would have far less reason to ”tweet.” Sadly, I don’t know if that will ever happen."

Ovetande om att hans mediestrategi den senaste timmen har analyserats av tre experter på området, ger han en förklaring till mycket av det som har diskuterats under kvällen.

Panelen återkommer till Donald Trumps metod att undvika journalisternas frågor för att i stället trumma ut sitt budskap på Twitter. En rökridå som har visat sig vara effektiv i dagens medielogik.

Skandalbudskap fick enorm spridning

Hans kortfattade konstateranden, utspel, förolämpningar och även lögner, har blivit en stående del av nyhetssändningar världen över.

Ginna Lindberg, utrikeschef på Ekot, Sveriges Radio, som har bevakat fem valrörelser på plats i USA inledde med att konstatera att det hon trodde sig veta om amerikansk politik och amerikanska valrörelser inte gick att applicera på presidentvalet 2016.

– Det var det mest bisarra valet, konstaterade hon och berättade hur journalisterna användes som rekvisita som skulle buas ut och bespottas under Donald Trumps valmöten.

Frida Stranne, Ginna Lindberg och Erika Bjerström samtalar om Donald Trump och medierna.

Donald Trump slog mynt av missnöjet

Frida Stranne, fil.dr i freds- och utvecklingsforskning och lektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad har också, för fjärde gången, följt valet på plats i USA. Hon såg hur Donald Trump skickligt slog mynt av det missnöje och den misstro som finns mot etablissemanget och politiken.Genom sina kortfattade och provocerande budskap hittade han ett tilltal som väljare tog till sig.

– De allra flesta amerikaner läser inte New York Times eller Washington Post. De tar till sig korta enkla budskap och har inte mer utrymme eller intresse för politiken än så.

Donald Trump gjorde entré som en lustig figur och ingen tog honom på allvar. När han vann primärvalet var det som att medierna plötsligt vaknade till.

Tidningar avrådde uttryckligen sina läsare från att rösta på Donald Trump, något som Frida Stranne menar var kontraproduktiv och som förstärkte bilden av en outsider som ställer sig upp mot etablissemanget och eliten.

– I en Gallup-underökning i somras uttryckte nio procent av amerikanerna att de hade förtroende för kongressen. Den stämningen har Donald Trump fångat i sin valkampanj.

En utmaning för journalistiken

Hur gör man då när klassiska journalistiska metoder inte fungerar. När lögner får stå oemotsagda och när rasistiska och sexistiska budskap tar över dagordningen?

– Vi måste återta det offentliga samtalet. Ett samtal som får ta lite mer plats och lite mer tid, sade Frida Stranne som menar att forskare, om än otränade i medielogiken, behövs i en debatt som blir allt mer faktaresistent och domineras av lobbyister och självutnämnda experter.

– Om vi inte tar det utrymmet, så tar någon annan det.

Erika Bjerström, mångårig journalist och utrikeskommentator på SVT, bedömer att svenska medier, med sin tradition av reportage och möten med människor ute i samhället, bevakade det presidentvalet bättre än amerikanerna själva gjorde. Samtidigt finns det många lärdomar att dra och man bör vara efterklok.

– Jag hade önskat att vi inte hade pytsat ut alla de här skandalösa uttalandena. Att vi inte hade låtit oss styras av utspel och i stället koncentrerat oss på sakfrågorna.

Donald Trump i fokus

Och det var mycket som handlade om Donald Trump. På frågan varför Hillary Clinton förlorade kom man in på det faktum att hon var en historiskt impopulär kandidat. Samtidigt som det amerikanska elektorsystemet gjorde sig påmint. Hillary Clinton fick två och en halv miljoner fler röster än Donald Trump. Men utgången blev densamma som år 2000 när George W Bush blev president, trots att Al Gore fick flest röster.

Precis som då blev det debatt, men vinnaren ändrar sällan ett gynnsamt system och debatten kommer inte att leda till någon förändring av valsystemet denna gång heller – spådde panelen.

Kommunikationsstudenter höll i trådarna

Panelsamtalet var det andra i ordningen och arrangerades av studenter från programmet Samhällsanalys och kommunikation vid Högskolan i Halmstad.

Studenterna samlade in frågor och gjorde inspel i debatten samt filmade och intervjuade paneldeltagarna. Samtalet i sin helhet kommer att finnas på bloggen amerikaanalys.selänk till annan webbplats

Frida Stranne avslutade med att konstatera att Donald Trumps sexism till trots, har det hänt mycket det senaste kvartsseklet – en tid när kvinnor har tagit plats som kommentatorer av amerikansk politik.

– Min uppmaning till alla er unga killar och tjejer är: delta i debatten och gör den bättre.

Text och bild: LOTTA ANDERSSON

Studenter från programmet samhällsanalys och kommunikation anordnade för andra gången ett välbesökt panelsamtal om USA-valet.

Ginna Lindberg, utrikeschef på Ekot, Sveriges Radio.

Deltagarna i panelsamtalet framför en bild på Donald Trump.

Samtal med fokus på USA:s nästa president, Donald Trump.

Sidan uppdaterad 2016-12-15