Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2016-11-29. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2016-11-29

Vikarierande rektor kommenterar forsknings­politiska propositionen

Regeringen vill satsa på forskning för innovation och samhällsnytta. I den nya forskningspolitiska propositionen betonas starka forsknings- och utbildningsmiljöer med utmaningsdriven forskning i samverkan med externa parter – detta passar Högskolan i Halmstad väl, menar vikarierande rektor Thorsteinn Rögnvaldsson.

I går presenterades den forskningspolitiska propositionen ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft”.

I den föreslås ett flertal insatser för att främja forsknings­anknytning i utbildningen, ge bättre planerings­förutsättningar och öka nationens innovationsförmåga. Genom samverkan mellan högskolor, näringsliv och samhälle ska Sverige rustas och stärka sin konkurrenskraft, menar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Höjda anslag för forskning och innovation

I höstbudgeten 2016 aviseras en höjning av anslagen för forskning och innovation fram till 2020, en ökning som dock landar på några procent i faktiska tal.

– Regeringen betonar gärna de ökade anslagen för forskning. Det är en sanning med modifikation. I höstbudgeten aviseras en höjning av de direkta anslagen för forskning till lärosätena med totalt 1,3 miljarder kronor fram till 2020. I relation till de totala direkta anslagen för forskning, nästan 17 miljarder år 2015, är höjningen fram till 2020 knappt 2 procent per år, säger Thorsteinn Rögnvaldsson, vikarierande rektor på Högskolan i Halmstad.

Viktigt med samverkan

I den forskningspolitiska propositionen pekar regeringen på vikten att svenska lärosäten samverkar nära med externa parter, har sammanhängande och starka forsknings- och utbildnings­miljöer, och fokuserar på samhällsutmaningar. Allt detta är i linje med Högskolan i Halmstads historia, fokusering och profilering.

Högskolans tidigare rektor Mikael Alexandersson var ledamot av den forskningsberedning som valdes av regeringen för att diskutera forskningspolitiska prioriteringar och de förslag som skulle komma att ingå i den nya propositionen.

– Även om anslagsökningen är blygsam är det tydligt i forskningspropositionen att den fokuserar på samhällsutmaningar och passar lärosäten som Högskolan i Halmstad väldigt bra. Regeringen betonar att alla lärosäten måste ha rimliga förutsättningar att bedriva utbildning på vetenskaplig grund, att bygga upp starka och profilerade forskningsmiljöer inom specifika områden. Det talas om vikten att internt fördela forskningsmedel utifrån högt ställda krav på vetenskaplig kvalitet och att avsätta resurser för strategiska satsningar, säger Thorsteinn Rögnvaldsson och tillägger att propositionen lyfter fram behovet av forskning inriktad mot samhällsutmaningarna: klimat, hälsa, digitalisering, säkra och hållbara samhällen samt förbättrade kunskapsresultat i skol- och utbildningssystemet.

– Med de investeringar i forsknings- och samverkans­infrastruktur som vi gjort de senaste åren – bland annat med det nyinvigda DLC (Digitalt laborativt centrum) – och med våra fokuseringar, profileringar och arbete med att bygga kompletta akademiska miljöer är Högskolan i Halmstad synnerligen välplacerad i den nationella strategi som ritas upp i forsknings­propositionen.

Högskolan omnämnd i propositionen

Högskolan i Halmstad nämns särskilt i propositionen vad gäller strategisk satsning på informations- och kommunikationsteknik (ICT) – där den ingår tillsammans med Linköping, Lund och Blekinge i en av två starka nationella satsningar i ett område där regeringen anser att det bör satsas mer resurser framöver. Samverkan mellan högskolor och universitet är något som lyfts fram. Här betonas också, bland andra, områden som forskning för lärarutbildningen och tillämpad välfärdsforskning.

Text: LOTTA ANDERSSON

Sidan uppdaterad 2016-11-29