Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2017-02-26. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2017-02-23

Högskolan summerar 2016 – ett år med fokus på kvalitet, samverkan och forskning

Årsredovisningen för 2016 visar goda resultat och en bra utveckling för Högskolan i Halmstad.

Årsredovisningen för 2016 visar goda resultat och en bra utveckling för Högskolan i Halmstad. Många sökte till lärosätets utbildningar, forskningens andel av verksamheten ökade och två nya spännande labbmiljöer invigdes, för samverkan, forskning och framsteg.

– De senaste tre åren har antalet nya sökande till Högskolans program och kurser överstigit 28 000 varje år, vilket är rekordmånga, säger vikarierande rektor Thorsteinn Rögnvaldsson.

Högskolan i Halmstad har som mål för år 2020 att en genomsnittlig forskande och undervisande medarbetare ägnar minst 40 procent av sin tid åt forskning. Och forskningens intäkter ökade med 19 procent under förra året, från 121 till 144 miljoner kronor.

– Det betyder att den genomsnittlige forskande och undervisande medarbetaren ägnade 37 procent av sin tid åt forskning under 2016. Högskolan har genomgått en stor förändring. Så sent som år 2009 var denna siffra 25 procent, säger Thorsteinn Rögnvaldsson.

57 procent av forskningsresurserna kommer från externa finansiärer, vilket är i linje med Högskolans profilering som ett lärosäte med fokus på samverkan med samhällsaktörer och företag inom forskning och utbildning.

– Att erhålla externa forskningsmedel kräver att man kan förklara sina forskningsplaner och motivera andra till att finansiera dem, konstaterar vikarierande rektor.

KK-stiftelsen är största externa finansiär

Den största externa forskningsfinansiären är Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) som bidrog med nästan 33 miljoner kronor i forskningsmedel till Högskolan 2016. KK-stiftelsen beviljade dessutom Högskolans KK-miljö 69 nya miljoner kronor till forskning för framtiden som samfinansieras av företag i projekt inom två profilområden: hälsoinnovation samt smarta städer och samhällen.


Högskolans ekonomi är stabil. Resultatet för 2016 blev ett minus på 7 miljoner kronor – ett underskott som uppstod som resultat av förändrade redovisningsprinciper för datorer och kringutrustning, där Högskolan gjorde en direktavskrivning som påverkade resultatet.

Antal betalande studenter ökar

Söktrycket på utbildningar och kurser ökar och även antalet studieavgiftsbetalande studenter från andra länder ökar. Samtidigt minskade antalet platser under 2016 och konkurrensen om att få en plats på Högskolan har blivit hårdare.

– Högskolan har arbetat för att få fler och mer kompletta akademiska miljöer. Som resultat av detta har antalet program minskat de senaste åren, med färre och starkare program som mål. På samma sätt har antalet forskningsmiljöer minskat och blev fem under 2016, säger Thorsteinn Rögnvaldsson.

Nya satsningar framöver

Det sker stora och lovande satsningar framöver som bjuder in omvärlden till Halmstad och skapar nytta som kan sprida sig långt utanför landets gränser.


– Två nya spännande labbmiljöer invigdes under 2016: Digitalt laborativt centrum och Fab Lab. Båda miljöerna etablerades för att möta utmaningen med digitaliseringen. Det förstnämnda är en plattform för digitala inslag i Högskolans utbildningar, inte minst lärarutbildningarna. Det sistnämnda är en miljö för experiment kring framtidens tillverkning och produktion. Dessa två labb är de senaste men inte de sista av Högskolans satsningar på utmanande och inspirerande lärandemiljöer för projektarbeten och samverkan med externa parter. Sådana miljöer är nyckelingredienser för Högskolan i Halmstad i framtiden, summerar vikarierande rektor.

Text: LOTTA ANDERSSON
Bild: JOACHIM BRINK

Vikarierande rektor, Thorsteinn Rögnvaldsson

Sidan uppdaterad 2017-02-26