Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2017-04-28. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2017-04-27

Studentbarometern är en vägvisare framåt

Förra årets studentbarometer är nu slutförd.
– Resultatet kan ses som en indikation på hur studenterna upplever sin arbets- och studiemiljö på Högskolan, men visar också att vi behöver göra förändringar i upplägget av själva undersökningen för att nå en ny population studenter, säger projektledare Jonna Johansson.

Förra våren ombads närmare 1 000 studenter på Högskolan i Halmstad svara på en webbenkät.

Svarsfrekvensen blev 28 procent, motsvarande 281 svar, vilket är betydligt lägre än undersökningarna 2009 och 2013, där den sistnämnda genomfördes i klassrummet.

Vilka slutsatser kan man dra när relativt få har svarat?

– Man kan ju inte dra för höga växlar av resultatet, men den ger ändå en bra indikation på hur studenterna upplever miljön och studierna, säger Jonna Johansson och förklarar att studentbarometern visar på områden där studenterna är nöjda, men också på områden där det finns förbättringspotential.

Höga betyg för service till studenter

Servicecenter, som var relativt nystartat när enkäten skickades ut, får höga betyg.

– När det kommer till servicefunktioner och information ligger nöjdhetsindex på 73 procent, vilket är godkänt. Då kan vi också väga in att servicefunktionerna vid den här tiden nyligen hade genomgått en stor omorganisation och fortfarande var under uppbyggnad, säger projektledaren.

Högsta betyg inom området utbildning (78 procent nöjdhetsindex) och bland de högsta siffrorna i hela studentbarometern får påståendet: ”Lärarna på min utbildning är kunniga inom utbildningens ämnesinnehåll”.

– Lärarna får höga betyg för sina kunskaper och det är väldigt positivt. Men det finns förbättringspotential i utbildningsområdet i stort och studentbarometern visar att man inte är lika nöjd med lärarnas förmåga att lära ut och det är ett område där det kan behövas stödjande insatser, säger Jonna Johansson.

Högre betyg för kunskap än för pedagogik

Studentkårens ordförande Sandra Sandberg ser att resultatet ligger i linje med det hon hör från studentrepresentanter runt om i landet.

– Studenter har i många år och inte bara i Halmstad poängterat att ämneskompetens inte alltid går i linje med pedagogiska färdigheter. Studenten märker att läraren besitter stora kunskaper, men saknar verktygen för att lära ut, säger hon.

Studieutrymmen är ett annat område där det finns förbättringspotential.

– I frisvaren från förra vårens undersökning lyfte studenterna fram behovet av fler ytor och det verkar vara ett problem som vi delar med fler lärosäten Samtidigt är studentbarometern genomförd innan DLC invigdes, och de nya ytorna verkar vara väldigt uppskattade.

Risk att studenterna väljer bort enkäter

Kårordföranden Sandra Sandberg tror att det finns en förklaring till att svarsfrekvensen var låg.

– I många samtal med studenter kring varför de väljer bort att svara på enkäter av olika slag, till exempel kursutvärderingen, får vi ofta svaret att de inte ser syftet med det. De får ju ändå inte reda på resultatet, eller vilka åtgärder som planeras eller genomförs på grund av enkäten. I och med att studentbarometern genomförs ännu mer sällan än kursutvärderingarna kan jag tänka att syftet blir än mer otydligt för de studenter som blir kontaktade.

Behöver man se över hur studentbarometern genomförs?

– Studenternas upplevelse av studiemiljön och utbildningen är en central del i kvalitetsarbetet och vi måste ta vara på deras tankar och synpunkter. Det finns erfarenheter som vi kan ta med oss, dels kring svaren som har lämnats in, dels kring hur vi genomför de här undersökningarna framöver. Vi måste fundera över hur vi kan nå fram till våra studenter för att få bästa möjliga utveckling och hur vi sedan ger dem bästa möjliga respons, säger Pernilla Nilsson, ordförande för kvalitetsrådet, och tillägger att nästa steg blir att agera utifrån de synpunkter som har kommit in.

– Akademicheferna har fått i uppdrag att analysera studentbarometern och komma med förslag på en handlingsplan utifrån resultaten.

Text: LOTTA ANDERSSON

Fakta om studentbarometern:

Studentbarometrar har genomförts på Högskolan vid sex tillfällen sedan 2002. Undersökningarna 2009, 2013 och 2016 är jämförbara i sitt format.

Studentbarometern 2016 skickades ut som en webbenkät i maj 2016 till 986 studenter, med urval för jämn könsfördelning.

281 personer (28 procent) svarade på enkäten som var öppen från början av maj till slutet av juni.

Syftet med barometern var att kartlägga studenternas upplevelse och erfarenheter av indexområdena:

  • utbildning
  • fysisk arbetsmiljö
  • servicefunktioner och information
  • studentinflytande och delaktighet
  • hälsofrämjande aktiviteter och klimat.

Inom varje område fanns en rad påstående där studenterna kunde instämma i varierande grad, på en sexgradig skala.

Det gick även att lämna frisvar till vissa frågor.

Jonna Johansson, projektledare för studentbarometern. Bild: Lotta Andersson

Studentbarometern 2016

Klicka på bilden för att komma till studentbarometern 2016.

Sidan uppdaterad 2017-04-28