Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2018-05-31. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2018-05-31

Examensdags för de första studenterna på masterprogrammet i hälsa och livsstil

Den första kullen master- och magisterstudenter i programmet hälsa och livsstil försvarade 24 maj sina examensarbeten. Utbildningen är för den som vill fördjupa sina kunskaper om hälsa och livsstil i ett tvärvetenskapligt perspektiv.
– Utbildningen är modern och superaktuell! Det tycker Helena Yring, som är en av åtta studenter som tar examen.

Nöjda och glada studenterna Linnea Nilsson, Maria Qvarfordt, Helena Yring, Ida Lundin och Ellen Nilsson.

Masterprogrammet i hälsa och livsstil handlar om hälsa kopplat till livsstil och ojämlikheter, men också global hälsa, hälsoinnovationer och hälsofrämjande arbete. Utbildningen, som ges på distans och kan läsas på antingen hel- eller halvfart, leder till en masterexamen eller en magisterexamen.

– Det är väldigt roligt att de första studenterna från programmet nu tar examen! Med tanke på de välfärdsutmaningar som samhället står inför så behövs personer med tvärvetenskaplig kunskap om hälso- och livsstilsrelaterade frågor. Studenterna studerar hälsa och livsstil på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå, och kan efter utbildningen jobba inom olika områden som berör hälsa och livsstil, säger Ingrid Larsson, programansvarig.

– Examensarbetena består av en vetenskaplig artikel med tillhörande ramberättelse. De flesta studenter gjorde sitt examensarbete inom ramen för ett befintligt forskningsprojekt på Högskolan i Halmstad. Till hösten kommer cirka 20 studenter att påbörja nya examensarbeten och målet är även då att så många som möjligt gör sina studier inom den forskning som bedrivs på Högskolan, berättar Ingrid Larsson.

Arbetsliv och stress relaterat till hälsa

Linnea Nilsson, som gått masterutbildningen, har i sin examensuppsats gjort en kvantitativ studie om hur den psykosociala arbetsmiljön kan påverka hälsan hos dem som arbetar som lärare.

– Jag har skrivit om hur arbetskrav, stress och socialt stöd har ett samband med hälsa och hur det sambandet ser ut, till exempel hur det påverkar hälsan. Huvudslutsatsen är att lägre krav, mindre stress och ett bra socialt stöd på arbetet leder till bättre hälsa. Uppsatsarbetet har varit väldigt roligt, det är nåt man har gjort själv och kämpat för. Det känns bra nu att det har blivit ett resultat av det, säger Linnea Nilsson.

Personliga tränares inflytande på gymmen

Ida Lundin och Helena Yring har i sina masteruppsatser gjort varsin studie som ingår i samma forskningsprojekt, om personliga tränare, och de har därför kunnat bolla en del med varandra under uppsatsarbetet.

– Jag har skrivit om personliga tränares uppfattningar om olika kroppar och kroppsideal i gymkontext. I tidigare studier har man sett att det finns genuskodade kroppsideal, och därför har en av mina frågeställningar varit att se vilka femininiteter och maskuliniteter som framträder i deras diskussioner om kroppar och kroppsideal, berättar Ida Lundin som är sjuksköterska i botten och som gått utbildningen för att i framtiden jobba med friskvård.

– Det man kan se är att vissa kroppar värderas högre av både personliga tränare och klienter, och de kroppar som inte stämmer in anses som avvikande och nästan ohälsosamma. Och hur den personliga tränaren resonerar kring kroppar påverkar klienterna, eftersom personliga tränare är förebilder på gymmen. Det kan leda till att folk inte vågar sig till gymmen, säger Ida Lundin.

Helena Yring har i sin masteruppsats skrivit om vilka råd personliga tränare ger sina klienter.

– Jag har skrivit min uppsats utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Yrket som personlig tränare är det snabbast växande hälsorelaterade yrket i världen, och det är viktigt att veta vad de ger för råd. Jag har riktat in mig på råd kring kost och träning. En av slutsatserna är att kvinnor får råd om att de ska äta mer och träna mindre samt fokusera mer på prestationen, medan männen inte får samma råd om kost och träning – framförallt inte relaterat till problematiska beteenden; deras ätstörningar är inte ätstörningar, berättar Helena Yring.

Nöjda studenter ger utbildningen gott betyg

Alla tre är nöjda med utbildningen och tycker att det har fungerat bra att läsa på distans, även om det förstås kräver en stor del disciplin.

– Det ger frihet under ansvar att läsa en distansutbildning, det är bra om man jobbar samtidigt men det kan också vara en utmaning – man kanske inte alltid har någon att bolla grejer med, det förväntas att man har en stark disciplin. Lärarna är nära och man får ett gott stöd, trots att det är distansstudier, säger Ida Lundin som också uppskattar att Högskolan är ett lite mindre lärosäte och att man därför inte blir så anonym som student.

– Utbildningen är modern och superaktuell! Fokus är mycket kring både faktorer som man som individ själv kan påverka, men också att vi är en del av ett samhälle som vi inte alltid har kontroll över. Det finns stora fördelar med att läsa på distans, så länge man klarar av att planera, säger Helena Yring.

De har alla tre delvis kombinerat utbildningen med jobb vid sidan av. Utbildningen går att läsa i olika tempo, vilket studenterna tycker är bra. Ida Lundin och Helena Yring började med båda två med att läsa en termin på halvfart, och sen valde de att läsa resten på helfart.

– Jag började på halvfart, för jag ville känna på lite om det var något för mig, och efter den första terminen gick jag upp till helfart, berättar Ida Lundin.

Sidan uppdaterad 2018-05-31