Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2018-04-12. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2018-04-12

Nytt huvudområde sätter träningsfysiologin i fokus

Högskolan i Halmstads redan unika utbildningsprogram Biomedicin – inriktning fysisk träning byter huvudområde och därmed också namn. Från höstterminen 2018 får utbildningen tydligare fokus och går mer på djupet inom träningsfysiologi. Utbildningen är unik i Sverige genom att kombinera biomedicin och träningsfysiologi. Efter examen kan studenterna kalla sig träningsfysiolog.

Biomedicin – inriktning träningsfysiologi är utbildningens nya namn och det nya huvudområdet är ”träningens biomedicin”, vilket bättre speglar att utbildningen bygger på biomedicinska baskunskaper med tränings- och näringsfysiologiska tillämpningar.

– Genom att ändra huvudområdet till ”träningens biomedicin” får programmet ett par nya kurser och nuvarande kurser anpassas bättre till inriktningen träningsfysiologi, berättar Åsa Andersson, docent i medicinsk inflammationsforskning vid Högskolan i Halmstad.

Den nya inriktningen gör också att personer med bredare bakgrund nu kan utbilda sig till träningsfysiolog. De nya antagningskraven gör att även de som har läst samhällsvetenskaplig eller ekonomisk utbildning på gymnasiet kan söka om de har läst extra naturkunskap och matematik.

Här utförs ett VO2 max-test. VO2 max-tester utförs i Rydberg core laboratorys rörelselaboratorie vid Högskolan i Halmstad. Foto: ANDERS ANDERSSON

Kroppens förutsättningar i fokus

Alla kan träna utifrån sina egna förutsättningar, men alla kanske inte kan eller vill idrotta. Studenter på det nya programmet får lära sig om effekterna av fysisk träning hos allt från personer som i princip aldrig rör sig till elitidrottare, hos unga och gamla, sjuka och friska – oavsett kön.
Tack vare den nya inriktningen träningsfysiologi fokuserar utbildningen på hela kroppens anpassning till träning – inte bara inom idrottsrelaterade områden utan även träning i bemärkelsen att förbättra sin fysiska kapacitet oberoende av utgångspunkt.

– I dagens samhälle har många en stillasittande livsstil med felaktiga kostvanor vilket påverkar hälsan negativt, men det finns också en sorts hajp med träningsfanatiker. Vi ser att det finns behov av träningsfysiologer som förstår både idrottens fysiska krav, och också har kunskap om folksjukdomar, hur man tränar för att undvika sjukdomar och hur man tränar när man redan har blivit sjuk, säger Charlotte Olsson, docent i idrottsfysiologi vid Högskolan i Halmstad.

Unik titel efter examen

Det nya programmet har en grund i humanfysiologin och hur kroppen anpassar sig till fysisk träning – från molekyl- till organismnivå. Därför menar Charlotte Olsson och Åsa Andersson att inriktningen träningsfysiologi bättre beskriver den kompetens som studenterna har när de tar examen.

– Vår utbildning är unik i Sverige på så sätt att naturvetenskap och biomedicin ligger till grund för en fördjupning i träningsfysiologi. Efter avslutade studier kan studenterna kalla sig träningsfysiolog, en titel som ännu inte är så vanlig i Sverige, men kompetensen är starkt efterfrågad hos både elitidrottare och motionärer. Utomlands är det vanligare att arbeta som Exercise Physiologist, säger Charlotte Olsson.

Text: IDA FRIDVALL

Åsa Andersson, docent i medicinsk inflammationsforskning. Foto: IDA FRIDVALL

Charlotte Olsson, docent i idrottsfysiologi. Foto: IDA FRIDVALL

Sidan uppdaterad 2018-04-12