Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2018-02-02. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2018-02-01
Flera vuxna personer runt ett mötesbord

Startskott för framtidens digitala lärande i skolan

Det är ovanligt att en högskola, en region och åtta kommuner enas kring ett forskningsanknutet samarbete runt digitaliseringen i skolan. Men, häromdagen inleddes ett sådant samarbete på tema ”framtidens digitala lärande i skolan”

Under hösten 2017 slöts ett samarbetsavtal mellan Högskolan i Halmstad, Region Halland och åtta kommuner: Båstads, Falkenbergs, Halmstads, Hylte, Kungsbackas, Laholms, Varbergs och Ängelholm. Syftet är att samarbetet ska bidra till utveckling och forskning i regionen inom digitalt lärande, genom gemensamma insatser, där såväl kommunernas kompetens som Digitalt laborativt centrum på Högskolan används. Under tre år, 2018–2020, investerar parterna i samarbetet tillsammans över åtta miljoner kronor.

– Detta samarbete är mycket viktigt för lärarutbildningen och våra lärarstudenter. Lärarutbildningen har massor att lära av kommunernas arbete kring digitalisering. Här har lärarutbildningen stor möjlighet att få stöd i att utveckla undervisningen och än bättre förbereda lärarstudenterna för den praktik som de möter när de börjar sitt yrkesverksamma liv, säger Håkan Cajander, Högskolan i Halmstad, som leder samarbetets processgrupp.

Utveckling, forskning och kompetenshöjning

Samarbetet innebär förutom utveckling och forskning även kompetenshöjning inom skolsektorn. Digitala och analoga lärmiljöer, arbetssätt samt metoder ska prövas och utvärderas – och både det vetenskapliga och erfarenhetsbaserade perspektivet är viktigt.

Lars och Monica

Nyligen hade processgruppen – som kommer att driva arbetet inom samarbetet – sitt första arbetsmöte på Digitalt laborativt centrum, DLC, på Högskolan i Halmstad. Monica Forsell, utvecklingsledare inom barn och skola, Båstads kommun.” Att barn får en likvärdig utbildning är viktigt, och i det arbetet ser jag att skoldatateket är extremt viktigt.””Det skiljer sig mycket åt mellan olika lärare, vilken kunskap man har inom digitalisering” säger Lars Hanning, lärare vid Aranäsgymnasiet i Kungsbacka.”Det har varit som en våg att införa utrustning, utan större tankar eller pedagogik – och definitivt ingen forskning. Nu behöver kommunerna komma i fatt med den biten. Vi måste även skapa en samsyn bland lärare vad vi ska göra inom digitalisering – och hur.”

 – Det är viktigt att vi arbetar med hela effektkedjan, från elever till politiker i kommunerna, även om de primära målgrupperna är skolledare och lärare. Vi måste också samarbeta mer med omgivande samhälle för att ständigt hålla oss uppdaterade på den samhällsutveckling som sker, säger Håkan Cajander.

Digitalt laborativt centrum, som har fokus på lärande, kultur och kreativitet, är en mötesplats och kan vara ett viktigt nav i samarbetet.

– Utmaningar vi står inför är exempelvis de nationella proven som kommer att börja skrivas digitalt exempelvis inom engelska, och förändringarna i läroplanen där digitalisering och programmering har lyfts fram. Och riksdagen har fattat beslut om nationella strategier för skolväsendet, och den rapporten behöver konkretiseras och kopplas till de forsknings- och utvecklingsarbeten som sker inom vårt samarbete, säger Håkan Cajander.

Håkan Cajander

Håkan Cajander, Digitalt laborativt centrum, DLC, och Regionalt utvecklingscentrum, RUC, vid Högskolan i Halmstad, leder processgruppen som inom samarbetet Framtidens digitala lärmilöer i skolan. ”Vi ska konkretisera och komma i gång med olika aktiviteter kopplade till den plan som har slagits fast. Men vi ska också skynda långsamt och lyssna noga i kommunerna innan vi drar i gång aktiviteter, så att rätt saker blir gjorda, så att vi inte uppfinner hjulet om och om igen”, säger han.

Forskare och lärare tillsammans

– Samarbetet är jätteviktigt för Högskolan då det skapar spännande möjligheter till praktiknära forskningsprojekt kopplat till framtidens digitala lärande i skolan. Här kan forskare och lärare i kommunens skolor arbeta tillsammans, säger Pernilla Nilsson, professor i naturvetenskapens didaktik och projektledare för forskningen inom framtidens digitala lärande i skolan.

Den externa finansiering som kommunerna och Region Halland bidrar med är också betydelsefull:

– Det skapar förutsättningar för oss forskare att arbeta nära skolverksamheten och bidra till deras analys och utvecklingsarbete, säger Pernilla Nilsson.

Pernilla Nilsson berättar att såväl Skolverket, näringslivet, SKL (Sveriges kommuner och landsting) som riksdagsledamöter har visat intresse för samarbetet. Det är ovanligt att flera kommuner, en region och forskare arbetar tillsammans med skolans digitalisering på detta sätt.

I regeringens digitaliseringsstrategi för skolväsendet betonas att "forskning om digitaliseringens påverkan på undervisningen och lärande ska genomföras och stödja utveckling av verksamheter och insatser".

Pernilla Nilsson

"För skolorna och förskolorna i de deltagande kommunerna hoppas jag att projektet kan bidra till att man får syn på det egna arbetet med att möta digitaliseringen, från organisations- och ledningsnivå till vad som händer i klassrummet då lärare och elever arbetar i ett digitaliserat klassrum" säger Pernilla Nilsson.

– Här blir vårt gemensamma projekt en viktig pusselbit och inspirationskälla. Och det är just det som Högskolan kan bidra med till våra samverkanskommuner, säger Pernilla Nilsson, som också är delaktig i att ta fram en nationell handlingsplan kopplat till regeringens digitaliseringsstrategi.

Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Bild: LOTTA ANDERSSON, ANDERS ANDERSSON, KRISTINA RÖRSTRÖM

Visionen som Högskolan, kommunerna och Region Halland har tagit fram är att bli ledande i Sverige vad gäller kompetensutveckling och lärande i en föränderlig digital värld, med stöd av forskning och beprövad erfarenhet.

Visionen rymmer också en strävan att skapa tillgängliga digitala lärmiljöer där hård och mjuk teknik inte är ett hinder, utan en möjliggörare.

Per Nyrell

Det är viktigt att kunna luta sig mot kunskap från forskningen, menar Per Nyrell, IKT-pedagog i Båstads kommun."Stöd från forskning kan ge legitimitet för den digitalisering som vi har genomfört i Båstad. Den är i dag inte baserad på forskning, utan på samhällets utveckling" säger han.

Skärm med processord

Processgruppens uppgift.

Synergieffekt och styrka tillsammans

”Tillsammans” och ”samarbete” är viktiga ledord för kommunernas representanter på plats under det inledande mötet för processgruppen.

Magnus Lindblad, IT-utvecklare i Varbergs kommun, lyfter fram betydelsen av en synergieffekt i samarbetet: "Det gäller att vi kan göra det som vi är bra på tillsammans, och inte det som vi redan är bra på i respektive kommun. Det är viktigt för oss kommuner att se vad Högskolan kan hjälpa till med."

Helen Pettersson, ITK-pedagog, Kungsbacka kommun: "Styrkan är att vi är så många, då kan vi om det behövs koppla in externa resurser på ett annat sätt."

Magnus Lindblad och Helen Pettersson

Magnus Lindblad och Helen Pettersson, Kungsbacka kommun.

Forskningen inom framtidens digitala lärmiljöer i skolan

På vilket sätt kommer forskarna in i arbetet?

– Avtalet är ett samarbetsavtal vilket innebär att vi ska samverka i att definiera problemområden utifrån kommunernas behov, formulera forskningsfrågor och metoder tillsammans. Vi som forskare ska arbeta nära verksamheten, både avseende lärare och elever. Digitalisering av skolan är ett aktuellt ämne, där finns många frågor som vi forskare kan bidra med att besvara, säger professor Pernilla Nilsson.

Har någon forskning redan inletts i och med samarbetet?

– Vi har ett flertal spännande målområden som vi kommer att arbeta med. Därtill har vi redan pågående projekt där vi tillsammans med forskare inom informatik på Högskolan och 14 lärare i mellanstadiet har designat digitala läromedel i form av undervisningsappar som bygger på lärarnas didaktiska utmaningar. Vi har också ett projekt där vi under ett år har följt 16 högstadielärare då de försöker integrera ett digitalt läromedel i all sin verksamhet. Det finns alltså redan några projekt som kan fungera som piloter inom vårt nya samarbete.

Sidan uppdaterad 2018-02-02