Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2017-11-21. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2017-11-15

Uppsatser inom hälsa och hållbar uppväxt prisas

Kan unga fotbollsspelares resultat i hopptest kopplas till chansen att komma med i landslaget? Och hur förbereds unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning inför livet efter gymnasiesärskolan? Det får man veta mer om i de två välskrivna uppsatser inom området Hälsa och hållbar uppväxt som nyligen belönades med stipendium på 10 000 kronor per uppsats från Ljungbergska stiftelsen i samarbete med Högskolan i Halmstad.

Stipendiaterna.

Stipendiaterna Julia Arvidsson, Erika Brinkesjö och Sofia Fredriksson.

– Vi är stolta över oss själva, vi gick in med höga ambitioner och det gick jättebra – vi är väldigt nöjda med uppsatsen, säger Erika Brinkesjö och Sofia Fredriksson, som läst programmet Organisering och ledning inom arbete och välfärd, om det gemensamma arbetet med kandidatuppsatsen ”Jag vill ha ett riktigt jobb, precis som alla andra”. Det är en kvalitativ intervjustudie om hur unga med intellektuell funktionsnedsättning förbereds inför arbete och sysselsättning efter gymnasiesärskolan. Både Erika och Sofia var nyfikna på hur livet ser ut för dem som slutat skolan.

– Vi har jobbat och haft kontakt med denna målgrupp av ungdomar redan innan studietiden. Vi fick då ta del av deras framtidstankar om livet efter gymnasiesärskolan, vilket kom att bli vår utgångspunkt för arbetet, säger Sofia och fortsätter:

– Vi ville få en helhetsbild av hur de förbereds inför livet och intervjuade därför lärare, yrkesvägledare samt elever.

”Forskningen motbevisade våra fördomar”

Helhetsbilden överraskade, på ett bra sätt! Resultaten visar på att det ofta är goda förberedelser under skoltiden för unga med intellektuell funktionsnedsättning, samt att särskilda insatser har väsentlig betydelse för att stötta eleverna i övergången från skola till arbetsliv eller annan sysselsättning.

– Det är väldigt roligt att resultatet var så positivt, forskningen motbevisade våra fördomar, konstaterar Erika och Sofia.

De är nöjda med att uppsatsarbetet var roligt och gick så bra, och uppskattar särskilt den goda handledning de fick under arbetet.

– Vi visade att vi hade stora ambitioner och det snappade vår handledare Jessica Arvidsson upp. Det var ett jättebra samarbete, säger Erika och avslutar:

– Och så var det tur att vi fick skriva ihop, vi kompletterar varandra väldigt bra!

Hopptest skiljer ut blivande landslagsspelare

Julia Arvidsson undersökte i sin kandidatuppsats ifall unga fotbollsspelares resultat i hopphöjd och hopplängd – ett sätt att mäta det som inom fotbollen kallas för power – kan kopplas till huruvida de tas ut till landslaget eller inte.

Julia, som har läst programmet Biomedicin – inriktning fysisk träning, är själv fotbollstränare för ungdomar och intresserad av hur talanger väljs ut inom fotbollen. Därför valde hon att skriva om det i sin kandidatuppsats “Difference in Jump Height and Jump Length in Youth Soccer Players Selected or Not Selected for the National Team”. Problematiken kring att identifiera talang hos idrottande ungdomar, innan de är fullt fysiskt mogna, har debatterats flitigt de senaste åren. Forskning visar på att de som är tidigt fysiskt utvecklade, och därmed har bättre förmåga, oftare väljs ut när man letar efter talanger att satsa på. Det innebär att man kan missa talanger som har en senare fysisk utveckling.

I uppsatsen lyfter Julia de olika faktorer som kan påverka idrottslig framgång. Hon har testat unga fotbollsspelares hoppförmåga i tre hopptester – två vertikala och ett horisontellt – och jämfört spelare i åldern 15-17 år som blivit uttagna till landslaget med spelare i samma ålder som inte blivit uttagna. Resultatet var tydligt:

– Det visade sig vara skillnad i två tester av tre. Det är ju mycket diskussioner nu inom fotbollen om talangutveckling, tidig selektering och hur vi faktiskt väljer ut våra talanger. Nu har vi hittat någonting här som man kan gå vidare med inom forskningen, säger Julia.

Nöjd med stöd från handledare

Hon har själv inte tankar på att forska vidare inom ämnet, men hon kommer att ha studien med sig i sitt jobb som fotbollstränare.

– Det här visar ju på att man med hopptest kan se ifall en spelare har de förmågor som krävs, ifall man har power – det är en viktig faktor. Testet är dessutom enkelt att göra, det behövs inte så mycket material.

Även Julia är jättenöjd med stödet från sin handledare:

– Jag vill tacka min handledare Emma Haglund – att ha en duktig handledare som håller på med forskning är jätteviktigt under processen.

Sidan uppdaterad 2017-11-21