Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2005-03-29. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2005-03-29

Avhandling om företagsledares lärande

Ledare i småföretag har svårt att få tid till lärande och reflektion kring sitt jobb. Konkreta uppgifter här och nu prioriteras framför långsiktiga reflektioner och kunskap.
Det är en av slutsatserna i avhandlingen "Managerial Work and Learning in Small Firms" av Henrik Florén, Högskolan i Halmstad.

Lärande inom företag och organisationer har under senare år fått en allt större roll inom forskningen. Studier visar att kunskap och lärande är viktigt för ett företags framgångar. Men hur ser förutsättningarna ut för lärandet i ett litet företag, i den dagliga verksamheten? Den frågan har Henrik Florén, Sektionen för ekonomi och teknik på Högskolan i Halmstad, sökt svar på i avhandlingen "Managerial Work and Learning in Small Firms". Han har där valt att utgå från små företag, där det finns förhållandevis få studier om lärande, och han har fokuserat på företagsledarna, eftersom de har en mycket central roll i mindre företag.

- Jag ville sätta lärandet i sitt sammanhang. För att få grepp om företagsledarnas förutsättningar för lärande behövde jag först veta hur de jobbar, säger Henrik.

Många ansvarsområden
Henrik följde sex olika företagsledare under vardera en veckas tid. Företagen hade mellan 20 och 40 anställda och fanns i Halland, Småland och Skåne. Företagsledarna och deras arbete uppvisade flera gemensamma drag som var viktiga förutsättningar för lärande och reflektion. Henrik har delat upp dessa förutsättningar i tre kategorier: strukturella, kognitiva och beteendemässiga. Exempel på en strukturell förutsättning är att ledarna i mindre företag ansvarar för många olika områden, som det på större företag är flera personer som sköter. De hoppar mellan till exempel marknadsföring, produktutveckling, ekonomi och kundkontakter. Arbetsbelastningen blir hög och deras tid kan beskrivas som sönderhackad.

- Konsekvenserna blir att företagsledarna har svårt att hitta tid för lärande och reflektion. En kognitiv tendens är att detta också prioriteras i andra hand, efter arbetet här och nu, säger Henrik.

Ensamt på toppen
En beteendemässig tendens är att företagsledarna jobbar oplanerat och har svårt att gå på djupet med sina arbetsuppgifter. Eftersom de ofta jobbar ganska isolerat missar de också chansen att lära av kollegor.

- Det är ensamt på toppen, brukar man säga, och det stämmer för dessa företagsledare, säger Henrik. Många känner sig dessutom osäkra. Jobbar jag på ett bra sätt? Prioriterar jag fel?

I Henriks avhandling behandlas även så kallade "Action Technologies", en metod för gruppbaserat lärande som utgår från utveckling genom erfarenhetsutbyte. I avhandlingen diskuteras hur dessa insatser kan fungera som ett stöd för företagsledares lärande i småföretag.

Avhandlingen försvarades den 22 mars vid Chalmers Tekniska Högskola.

2005-03-29  

Henrik Florén

Henrik Florén

Sidan uppdaterad 2005-03-29