Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2005-04-29. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2005-04-29

Bluffbetyg ett växande problem

Den internationella handeln med bluffexamina är ett växande problem i Sverige, varnar Högskoleverket i en rapport. Studerandeavdelningen på Högskolan i Halmstad stöter då och då på falska examensintyg, framför allt från andra länder.

Högskoleverket, HSV, bedömer att antalet bluffuniversitet har fyrdubblats under perioden 2000-2004, vilket också speglas i antalet ärenden som mottagits av verket. Bluffuniversitet är en organisation eller person som utfärdar och säljer examina utan att ställa krav på studier och inte heller har någon myndighet eller organisation som utövar tillsyn över sin verksamhet.

Ett annat problem är att man på internet kan köpa falska examensbevis från erkända lärosäten i hela världen, däribland Högskolan i Halmstad.

- Det är obehagligt att dessa florerar. Det händer, men inte särskilt ofta, att vi får in förfrågningar från arbetsplatser som vill kolla upp examensbevis härifrån, säger Brita Lundh, chef på Studerandeavdelningen.

- I ett fall har vi kunnat konstatera att det handlade om en förfalskning. När en myndighet i England hörde av sig angående en ansökan visade det sig att personen hade använt ett examensbevis från Högskolan i Halmstad som inte var äkta, säger hon.

Intyg granskas noggrant
Det förekommer att personer söker till Högskolan med falska betygs- och examensintyg. Studerandeavdelningen, som tar emot ansökningar till kurser och magisterprogram, stöter både på examensintyg från universitet som inte finns och förfalskade intyg från erkända lärosäten.

- Vi är noga med att granska allt vi får in. De svenska intygen är inte så stort problem, där har vi Ladok-utdrag och bra koll på hur det ska se ut. Intyg från andra länder är svårare, säger Brita Lundh.

Stig Perttu jobbar med antagning på Studerandeavdelningen, och han lägger allt mer tid på att kontrollera de sökandes betygs- och examensbevis.

- Man får erfarenhet och lär sig hur det ska se ut. Först kollar vi att universitetet finns och är erkänt efter listor som hela tiden uppdateras. Vi kollar kvaliteten på pappret, trycket och uppgifterna. Är det tveksamheter kontaktar vi lärosätet, säger han och tillägger att ett problem är att en del lärosäten utomlands kan vara svåra att få kontakt med, och i några fall vill de till och med ha betalt för att lämna ut uppgifter.

Sakkunniga tittar på meriter
HSV varnar i sin rapport även för att personer kan söka tjänster med falska examensbevis. Personalavdelningen på Högskolan i Halmstad har hittills inte upptäckt några falska examensbevis när folk har sökt anställning.

- När vi anställer lektorer och professorer ingår det alltid att sakkunniga ska granska de sökandes meriter och ansökningshandlingar, säger personalchef Sven Malmer.

HSV tror att problemet förmodligen är större utanför högskolan där kunskapen om falska universitet och betyg är lägre, men vill ändå att högskolorna ska ta större hänsyn till problemet vid tillsättning av tjänster.

- Kanske kan vi bli ännu bättre på att kontrollera intygen hos dem som i slutändan får ett jobb, säger Sven Malmer.

2005-04-29

Sidan uppdaterad 2005-04-29