Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2005-12-02. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2005-12-02

Paneldebatt om konsthall i Halmstad

Frågan om konsthall i Halmstad har aktualiserats vid olika tillfällen under 1900-talet. Flera utredningar och förslag har lagts fram, men av olika anledningar har de aldrig blivit realiserade. Den 2 december diskuterades frågan om en konsthall under en paneldebatt på Högskolan i Halmstad.

Första gången förslaget om en konsthall i Halmstad presenterades var 1913 och sedan dess har turerna varit många. I augusti i år tillsatte kommunstyrelsen en arbetsgrupp som just nu återigen utreder möjligheterna att bygga en konsthall.

Ingegerd Sahlström, kommunråd och ordförande i Hallands konstförening, har varit med under flera tidigare konsthallsutredningar.

- Under de år frågan har diskuterats har tanken ändå flyttats framåt. I dag har vi en stor enighet om att det behövs en konsthall i Halmstad och den här gången hoppas jag att det lyckas, säger hon.

Ingegerd betonade att konsthallen inte endast ska vara en byggnad där man kan beskåda konst, utan att den ska vara en levande institution som ska främja kulturlivet i Halmstad med aktiviteter som studiecirklar, stipendier och barnverksamhet.

Karolina Peterson, utställningsansvarig på Mjellby konstmuseum, ställde sig frågande till om det egentligen är en konsthall Halmstads kulturliv behöver.

- Faktum är att det är en ganska liten grupp som är intresserad av samtidskonst. Är det verkligen ännu en institution vi behöver? Förmågan att få människor att hitta till konsten behöver inte hänga ihop med antalet kvadratmeter.

Karolina påpekade att vi i stället för att lägga pengarna ett nytt hus kan välja att i högre grad använda oss av det offentliga rummet och utveckla de institutioner vi redan har.

Hugo Palmsköld, konstvetare på Högskolan i Halmstad, tog Louisiana som ett lyckat exempel på hur en konsthall kan fungera. Louisiana lockar en bred allmänhet, blandar lättillgängligt, svårtillgänglig, samtidskonst med historisk konst och har aktiviteter för till exempel barn. Han pekade också på arkitekturens betydelse.

- Byggnaden får inte kännas som en kulturell borg, som avskräcker folk från att gå över tröskeln, säger han.

Övriga deltagare i paneldebatten var Björn Lindh, ordförande Kulturnämnden, Sigge Ohlsson, förvaltningschef Kulturförvaltningen samt Sven Lundström, museichef på Länsmuseet Halmstad.

Debatten arrangerades av Kultur- och kommunikationsprogrammet samt det Statsvetenskapliga programmet på Högskolan i Halmstad och leddes av studenterna Kristin Sandahl och Klas Jacobsson.

2005-12-02 16:01

Sidan uppdaterad 2005-12-02