Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2006-09-01. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2006-09-01

Kväve - gödning eller gift?

Utsläpp av kväve leder till övergödning i havet, försurning av skogarna och rubbningar i den biologiska mångfalden. Samtidigt är kvävet ett nödvändigt gödningsmedel i lantbruket och en förutsättning för dagens skördar. Om detta handlade Marie Mattssons docentföreläsning på Högskolan i Halmstad den 1 september.

Det var problemen i Laholmsbukten som för ungefär 20 år sedan gjorde problematiken med kvävet allmänt känd i Sverige.

- Det har hänt en del sedan dess och jordbruket har fått fler och fler restriktioner. Men situationen är fortfarande lika allvarlig. Utsläppen av kväve leder till föroreningar som äventyrar framtidens möjligheter till bad och vattenförsörjning, säger Marie Mattsson, universitetslektor på Sektionen för ekonomi och teknik.

Halland mest kvävenedfall
Den största delen av kväveutsläppen i Sverige kommer från jordbruket. Men kvävet kommer också med vindarna från andra länder. Halland är det område i Sverige som är mest utsatt för kvävenedfall av den här typen.

- Men man ska inte tro att övergödning och kväveläckage är något unikt för Sverige. Samma bekymmer förekommer även på andra håll i världen, särskilt sedan u-länderna har tagit över vårt sätt att bruka jorden, säger hon.

Måste hitta balans
Under föreläsningen gav Marie Mattsson åhörarna en bild över hur komplex frågan om kväve är och vilka utmaningar vi står inför i framtiden.

- Lantbruket är beroende av kvävet som gödningsmedel. Skulle vi sluta gödsla skulle vi bara få ungefär en tiondel av dagens skördar. Utmaningen ligger i att hitta en balans där vi får vettiga skördar, samtidigt som det inte går ut över miljön, säger hon.

Marie Mattsson disputerade 1992 med avhandlingen "Nitrate assimilation in Barley". Sedan dess har hon framför allt forskat om kväveläckage i luften och växternas roll i kvävets kretslopp.

Fotnot. Utnämnandet till docent vid Högskolan i Halmstad sker efter vetenskaplig prövning. Som en del av prövningen ska en s.k. docentföreläsning hållas. Beslut om antagning av oavlönad docent fattas av rektor efter förslag av berörd forskningsnämnd, i detta fall Forskningsnämnden för teknik och naturvetenskap.

IDA LÖVSTÅL
2006-09-01
Marie Mattsson

Marie Mattsson

Sidan uppdaterad 2006-09-01