Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2006-05-11. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2006-05-11

Läsa tidningen utan papper

Snart kan den vanliga papperstidningens dagar vara räknade. Forskargruppen Media IT vid Högskolan i Halmstad arbetar med utveckling och design av den så kallade e-papperstidningen inom projektet DigiNews.

- E-pappret kombinerar det bästa från den tryckta tidningen med webbtidningens goda egenskaper. God läsbarhet och möjlighet till konstanta uppdateringar är några av fördelarna, säger Carina Ihlström som är forskningsledare för Media IT.

DigiNews är ett europeiskt projekt som syftar till att undersöka vilka möjligheter det elektroniska pappret har som publiceringskanal. Målet är att hitta affärsmässiga lösningar på hur innehållet kan designas, produceras, distribueras och konsumeras. Svenska samarbetspartners är KTH, Tidningsutgivarna och sju dagstidningar. Högskolans del i projektet fokuserar främst på användaren, mindre på tekniken. Forskarna har huvudsakligen ägnat sig åt navigeringslösningar och interaktivitet.
- Vi medverkar till att skapa en struktur som ger en bra överblick över tidningens innehåll, säger Carina.

E-papperstidningen kan liknas vid en läsningens iPod, i den ska man kunna läsa dagstidningar, veckotidningar, böcker och andra dokument.
- Studenter kan till exempel samla kurslitteratur och anteckningar på sin läsplatta som är betydligt lättare att bära med sig än fysiska böcker och papper, säger Carina.
E-pappret består av en tunn skärm som använder en ny teknik.
- Den bygger inte som för TV- och datorskärmar på ljusåtergivning utan på elektrostatiskt laddade pigmentpartiklar. Dessa partiklar är svarta eller vita och beroende på laddning visas de i olika gråskalor. Det innebär att skärmen ger utmärkt läsbarhet även i solljus och upplösningen är den samma som för en papperstidning, berättar Maria Åkesson som är en av forskarna i projektet.

Tidningskänsla
För att det verkligen ska vara tidningskänsla över e-tidningen ska man också kunna markera saker, till exempel en annons, med penna.
- E-pappret ska hålla samma kvalitet och ha alla de möjligheter som papperstidningen har, säger Maria.
- En av våra studenter arbetar med att göra korsord för e-papperstidningar, det ska gå att fylla i precis som ett vanligt, säger Carina.
Formatet på e-tidningen kan variera.
- I projektet har Aftonbladet arbetat med A4 och Göteborgsposten med A5, berättar Carina. Skärmen är strömsnål och ska på sikt kunna göras i böjligt material så att den går att vika ihop.
- Om något år kommer e-pappret att finnas i färg och vi har arbetat med det i våra prototyper, säger Maria.
E-pappersskärmen förväntas bli en personlig pryl likt mobilen och mp3-spelaren. Både utseendet på ramen och innehållet ska kunna personaliseras.

En revolution
Forskargruppen har också tittat på vilka affärsmodeller som kan användas, till exempel om tidningen ska säljas via prenumeration eller lösnummer. Med e-pappret kan innehållet förändras under dagen och deadlines förlorar delvis sin betydelse.
- Att överge papperstidningen är en revolution för hela mediebranschen, inte bara tekniskt sett. Tidpunkten på dagen blir mindre viktig, den geografiska begränsningen hos tidningen försvinner och konkurrensen ökar därmed, säger Maria.
- Tidningarna försöker hitta nya roller, de är förändringsbenägna och mycket positiva till e-tidningen, säger Carina.
När sitter vi då alla med en e-papperstidning vid frukostbordet?
- När färg- och överföringstekniken finns kommer säkert några tidningar att publicera e-papperstidningar parallellt med papperstidningen. Detta kan komma att ske inom några år. En allmän övergång kan bli verklighet om 10-20 år, tror Maria.

Projektets slutrapport kommer i september. Men forskargruppen är redan igång med nästa projekt som finansieras av KK-stiftelsen.
- Vi ska titta på alla digitala kanaler; e-papper, webb-TV, webben, mobiltelefonen och så vidare, med användaren i fokus. Det handlar om att användaren ska känna igen sig i de olika kanalerna, och veta att man är kvar i samma tjänst eller tidning trots att man har bytt mellan till exempel e-papper och webb-TV. Utmaningen ligger i att hålla designen konsistent trots olika tekniska förutsättningar. Vi kommer att ta fram en exempeltjänst och testa olika strategier för igenkännande, säger Carina.

2006-05-11

Sidan uppdaterad 2006-05-11