Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2008-09-24. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2008-09-24

Fyra nya docenter på Högskolan


Alla tillhörande forskningsmiljön Välfärd och välbefinnande

Fyra frågor till fyra nyblivna docenter: Barbro Arvidsson, Evy Lidell, Lotta Linge och Gun Paulsson, alla på HOS inom forskningsmiljön Välfärd och välbefinnande.

Vad forskar du om?


Barbro Arvidsson (BA): ”Jag har en dubbel forskningsprofil – dels en pedagogisk, dels en omvårdnadsprofil – och mitt forskningsintresse handlar om yrkesmässig handledning. I mitt fall gäller det handledning inom vården och forskarhandledning. Jag är intresserad av bådas perspektiv, både den som blir handledd och den som handleder.”

Evy Lidell (EL): ”Min forskning handlar om kvinnors hälsa och om prevention inom hjärt-/kärlområdet.”

Lotta Linge (LL): ”Mitt forskningsområde ryms inom psykologin och handlar om humorns funktion och betydelse. Just nu håller jag på med ett projekt om sjukhusclowner i vården och deras betydelse för svårt sjuka barn.”

Gun Paulsson (GP): ”Jag forskar om äldres orala hälsa och välbefinnande. När jag disputerade 2000 var detta till stora delar ett nytt fält inom odontologin (läran om munhålan och tändernas sjukdomar). Jag har bland annat utvärderat patienters upplevelser av besvär från tänder och mun och tagit fram och utvärderat utbildningsprogram för personal som arbetar med äldre.”

Forskningsmiljön Välfärd och välbefinnande har fått fyra nya docenter i ett slag: Gun Paulsson, Evy Lidell, Barbro Arvidsson och Lotta Linge. Bild: Annika Johansson.

Forskningsmiljön Välfärd och välbefinnande har fått fyra nya docenter i ett slag: Gun Paulsson, Evy Lidell, Barbro Arvidsson och Lotta Linge. Bild: Annika Johansson.


Varför blev du forskare?


BA: ”Jag har alltid varit intresserad av vilken påverkan dialog har på människor och relationer. Jag fick min C-uppsats publicerad i en FoU-rapport. Det sporrade mig att börja forska, men eftersom det inte fanns några möjligheter inom mitt område – omvårdnad – fick det bli pedagogik upptill. De två ämnena är väldigt närbesläktade.”

EL: ”Det finns flera skäl. Bland annat en fortbildning i sjuksköterskeutbildningen som skulle ge vetenskaplig skolning. Jag hade under många år arbetat inom hjärtsjukvården innan jag blev lärare så det föll sig naturligt att medverka i ett projekt om rehabilitering av patienter med hjärtsjukdom. Det blev också ämnet för min avhandling.”

LL: ”Som lågstadielärare på 1970-talet kände jag ett stort behov att förkovra mig i ämnet psykologi på grund av erfarenhet av problemtyngda skolklasser. Målet var att bli skolpsykolog. Men forskningsintresset bara ökade med den erövrade psykologexamen, och det nya målet blev doktorsexamen.”

GP: ”Det var en ren tillfällighet. Visserligen har jag alltid varit intresserad av att läsa och förkovra mig men att börja forska var inget jag hade funderat på. Då min dåvarande chef höll på med sitt avhandlingsarbete blev jag involverad, vilket väckte min nyfikenhet. Med stöd från min klinik och delvis forskningsmedel från Länssjukhusets FoU-avdelning kunde jag göra ett eget avhandlingsarbete.”  

Vad gör du mer än att forska?


BA: ”Jag är professor vid Gjöviks universitet i Norge och vetenskaplig handledare på Spenshults reumatikersjukhus. Fram-över ska jag också vara med och planera för den nya masterutbildningen inom hälsovetenskap på Högskolan.”

EL: ”Jag är kursledare för magisterutbildningen i omvårdnad, handleder samt ingår i en del arbetsgrupper på Högskolan.”

LL: ”Undervisar, handleder och administrerar på nivåerna A, B, C och D. Jag arbetar också med den tredje uppgiften.”

GP: ”Jag har varit både ämnesansvarig och programansvarig för folkhälsovetenskap, och också varit med och utvecklat nya program. Nu är jag pensionär, men arbetar 20 procent. För närvarande deltar jag i planeringen av den nya masterutbildningen. Jag vill inte heller släppa forskningen helt.”

Hur länge har du varit på HH?


BA och EL: ”Sedan 1995, då Vårdhögskolan blev en del av Högskolan i Halmstad.”

LL: ”Jag började här 1998.”

GP:” Våren 2001 började jag vikariera som universitetslektor i folkhälsovetenskap och 2003 blev jag tillsvidareanställd.”

Berättat för LENA LUNDÉN

FOTNOT: Barbro Arvidsson bedriver forskning också inom forskningsmiljön SLSR, Samhällsförändring, lärande och sociala relationer.

Sidan uppdaterad 2008-09-24