Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2008-11-21. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2008-11-21

Gymnasiestudenter får hjälp av Högskolan i nanoteknikprojekt

Ida Larsson och Caroline Almgärd går båda sista året på naturvetenskapligt program på Kattegattgymnasiet i Halmstad. Just nu håller de som bäst på med sitt projektarbete som handlar om att med hjälp av nanoteknik ta reda på egenskaper hos glas. För att få hjälp med sina analyser har de vänt sig till Högskolan.

– Det är ett nanoteknikprojekt, berättar Ida Larsson. Vi har fått ett glasprov från Pilkington och det ska vi undersöka.

Med hjälp av Högskolans svepelektronmikroskop ska de studera hur materialet beter sig och på så sätt ta reda på glasets egenskaper. Nanoteknik innebär att man studerar ett material eller föremål i dess minsta beståndsdelar – atomer.

Svepelektronmikroskop
Håkan Pettersson är professor i fysik på Högskolan och den som vägleder tjejerna i deras arbete. Ett svepelektronmikroskops främsta egenskap är att det kan ge ytavbildningar i stark förstoring med mycket stort skärpedjup.

Håkan Pettersson är professor i fysik och visar hur svepelektronmikroskopet fungerar. "Det ger oerhört skarpa, nästa tredimensionella, bilder."

Håkan Pettersson är professor i fysik och visar hur svepelektronmikroskopet fungerar. "Det ger oerhört skarpa, nästa tredimensionella, bilder."

– Det blir nästa tredimensionellt, säger Håkan Pettersson. Men man kan inte bara få fram bilder. Röntgenstrålarna i mikroskopet fungerar som fingeravtryck över vilka grundämnen som finns i det undersökta materialet.

”Naturvetenskap är roligt”
Ida Larsson och Caroline Almgärd vill båda arbeta med naturvetenskap på ett eller annat sätt.

– Jag vill bli civilingenjör, berättar Ida Larsson. Exakt vad jag ska göra vet jag inte, det finns så många olika yrken för en civilingenjör.

– Jag vill bli tandläkare, säger Caroline Almgärd.

Ingen av dem hade tänkt läsa naturvetenskap från början, men med små puffar i lagom dos hemifrån valde de ändå naturvetenskapligt program på Kattegatt. De ångrar sig inte.

– Det är en bred utbildning och vi har lärare som kan så mycket och som inspirerar, berättar Ida Larsson.

Janne Rydberg har gett namn åt laboratoriet
Håkan Pettersson tycker att samarbetet med gymnasieskolan är givande och han ställer gärna upp som handledare och visar Högskolans utrustning.

– Vi har haft gymnasister här förut som har gjort sina projektarbeten just på Pilkington, berättar han.

Högskolans svepelektronmikroskop är en del av Rydberglaboratoriet. Där finns också mätinstrument för andra typer av fysikexperiment och för kemi och biologi.

– Vi är många forskare från flera olika miljöer på Högskolan som har nytta av Rydberglaboratoriet, säger Håkan Pettersson. Det invigdes 2004 och har fått sitt namn av en mycket känd svensk forskare, Janne Rydberg, som föddes i Halmstad 1854. Han var professor i fysik i Lund.

Text: LENA LUNDÉN. Bild: ANNIKA JOHANSSON

Caroline Almgärd och Ida Larsson går sista året på naturvetenskapligt program på Kattegattgymnasiet.

Caroline Almgärd och Ida Larsson går sista året på naturvetenskapligt program på Kattegattgymnasiet.

Sidan uppdaterad 2008-11-21