Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2008-12-16. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2008-12-16

Nyblivna doktorn:


"En stor seger över mig själv"

Fem frågor till Anders Örtenblad, Sektionen för ekonomi och teknik, som nyligen disputerade på avhandlingen ”Make Sense of Vague Management Ideas”.

Vad handlar din avhandling om?


– Den handlar om vaga begrepp inom organisations- och managementområdet och om att ifrågasätta och se saker från andra synvinklar än de traditionella. Det finns en massa begrepp inom organisationsteorin: learning organisation, TQM, knowledge management, balance scorecard... De är mycket populära och används flitigt. Men vad betyder de och vad innebär de? När man försöker definiera begreppen inser man snart att de är rätt flummiga. Det är lätt att man låter sig förföras av vackra ord och begrepp, det låter så bra att vara en lärande organisation men vad innebär det i praktiken? Vem är det som lär och vad? Det läggs mycket resurser på att vara en lärande organisation genom konsulter, kurser och annat, men vad får företagen och de anställda för pengarna? Det är dock ett billigt sätt att sätta etikett på sitt företag och legitimera sin verksamhet. Men om det inte finns något bakom etiketten blir det lätt floskler. Många åtgärder riskerar att inte bli genomförda eftersom det inte är tydligt och entydigt vad som ska göras. Det blir bortkastad tid, helt enkelt.

Vad kan dina resultat få för betydelse?


– Om man säger att man har en lärande organisation låter det positivt. Det är svårt att säga emot att en organisation ska vara lärande. Men det skapar förväntningar hos människor. Ibland kan det icke-precisa vara bra. Men en chef som säger att ”vi har en lärande organisation” utan att definiera det, kan missbruka vagheten så att det blir problem med förväntningar som inte infrias och i stället skapa besvikelse. Vagheten kan också vara en ursäkt för att inte behöva stå för något.
Anders Örtenblad har försökt att reda ut vad begreppet lärande organisation kan betyda och innebära i praktiken.

Anders Örtenblad har försökt att reda ut vad begreppet lärande organisation kan betyda och innebära i praktiken.

– Nu menar jag inte att vi ska överge begreppen och sluta att använda dem men för att de ska bli användbara och få betydelse måste de specificeras så att människor kan prata om dem. Jag har gjort en översikt som kan hjälpa till att skapa en förståelse för vilka betydelser begreppet lärande organisation kan ha. Det kan ge människor ett verktyg – ett språk – och därmed möjlighet att diskutera och ifrågasätta. Det finns inget begrepp som är entydigt. Begrepp är relativa och kontextberoende. Man förhåller sig till saker på olika sätt, men för att kunna prata om begreppen och relatera sig till dem måste man ha ett språk. Det vi forskare kan göra är att erbjuda sådana kategoriseringar.

– Jag har också skrivit en bok som till viss del bygger på avhandlingen. Den ges ut i januari och heter ”Lärande organisationer – vad och för vem”. Det är en översikt och jämförelsen av fem olika sätt att definiera begreppet lärande organisation. Den tar upp för- och nackdelar med de olika definitionerna utifrån olika intressenters perspektiv, bland annat arbetstagarens och arbetsgivarens.

Varför detta ämne?
Jag är personalvetare från början och valde organisation som inriktning. När jag började min forskarutbildning var det inne att studera lärande organisationer. Från början förstod jag inte ett dugg av teorierna och började fundera på varför. Jag trodde att det var något fel på mig. Sedan började jag ifrågasätta varför det var så. För mig handlar forskning till stor del om att se på saker på ett annat sätt än från ett ”mainstreamperspektiv”, det vill säga det ledande synsättet. Det handlar om att reflektera utifrån andra perspektiv också. För mig är forskning att få lov att ställa frågor och att försöka se på världen på ett annorlunda sätt än det traditionella.

Du var sjuk under ett par år och kunde inte arbeta med din avhandling. Hur kom det sig att du återupptog arbetet?
– När jag blev dålig hade jag hållit på med min avhandling länge. Jag arbetade för mycket och kände stor press att bli klar. Jag har haft stora problem längs vägen bland annat med handledare som har varit allt annat än stödjande. Förra hösten fick jag frågan om jag kunde ta upp arbetet igen. ”Nej”, var mitt spontana svar. ”Jo, förresten, det är ju detta jag kan och vill”. Det var dessutom för sent att sluta. Jag hade investerat för mycket. Jag är en sådan person som är engagerad, och som inte kan släppa. Jag fick nya handledare och stöd från sektionen här, och kände mig motiverad. Det rullade på och sedan var det klart. Det är naturligtvis en stor seger över mig själv. Det är ett erkännande. Det skulle ha kunnat bli så att jag slutade. Men jag tror det är bra att det blev så här, att jag blev klar och satte punkt. Annars hade jag grämt mig.

Vad ska du göra nu?
– Bland annat åka till Iran och föreläsa om lärande organisationer för bankanställda. Intresset för lärande organisationer är mycket stort där. Och så ska jag förändra den akademiska världen och göra ämnet företagsekonomi mer akademiskt. Det innebär att ifrågasätta mer. Ifrågasätta vilka konsekvenser teorier och kunskaper får och skriva artiklar om det. För mig är det ett litet sätt att förbättra världen, att öka förståelsen för saker och ting. En viss sak är kanske bra för Sverige och för ett enskilt företag, men är det bra för världen? Vi kan inte sitta här och peta i de enskilda företagen för att öka deras likviditet och bidra till miljarddollarindustrin genom att sälja populärbegrepp. Man kan inte bara se det lilla perspektivet, utan måste ta med flera och olika synsätt. Det handlar inte om en åsikt för eller emot det ena eller det andra, utan om att kunna se på saker på olika sätt och att acceptera olikheterna.

– Vi borde debattera mer på Högskolan! Om alla tyckte som jag skulle det bli trist.

Text: LENA LUNDÉN. Bild: ANNIKA JOHANSSON

FOTNOT: Avhandlingen lades fram vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.  

Nyblivna doktorn Anders Örtenblad.

Nyblivna doktorn Anders Örtenblad.

Sidan uppdaterad 2008-12-16