Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2008-02-13. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2008-02-13

Regeringen presenterade förslag om slopat kårobligatorium

På onsdagen presenterade regeringens utredare sitt förslag på hur kårobligatoriet ska avskaffas. Högskolans prorektor Marita Hilliges och Studentkårens ordförande Ullrika Sellman välkomnar förändringarna men betonar vikten av att hitta former för fortsatt starkt studentinflytande.

I dagsläget är det obligatoriskt för alla studenter vid svenska högskolor och universitet att vara medlem i en studentkår. Det nya förslaget går ut på att obligatoriet avskaffas och ersätts med ett statligt bidrag om cirka 310 kronor per år och helårsstudent.

– Vi är positiva till att studenter inte behöver vara tvångsanslutna till en studentkår. Samtidigt har det system vi haft hittills varit framgångsrikt på så sätt att det har gett svenska studenter en mycket stark ställning. Det är viktigt att hitta former för att studenterna även i fortsättningen får en stark röst, säger prorektor Marita Hilliges.

Vill se öronmärkta pengar
Ullrika Sellman, ordförande i Halmstad Studentkår, håller med.

– Vi tycker att utredningen är bra. Principiellt är vi emot ett obligatoriskt medlemskap. Samtidigt är det viktigt att studentinflytandet stärks och att förändringarna finansieras genom ett öronmärkt resurstillskott. Det är viktigt att Högskolan inte behöver göra någon prioritering mellan studentinflytande och lärarledd tid eller studieplatser, säger hon.

Studiesocial verksamhet
Utredningen föreslår bland annat att studentkårerna även i fortsättningen ska ha rätt att utse studentrepresentanter i högskolornas beslutande och beredande organ. Däremot ska högskolorna ta över ansvaret för sådan studiesocial verksamhet som har anknytning till studiesituationen.

– Här måste vi få ett resurstillskott som täcker de nya uppgifter som läggs på Högskolan, säger Marita Hilliges.

IDA LÖVSTÅL

Utredningens förslag i korthet:


• Studentkårer ska även fortsättningsvis ha rätt att utse studentrepresentanter i högskolornas beslutande och beredande organ. Kårerna får också behålla nuvarande skattelättnader.

• En sammanslutning av studenter ska kunna få ställning som studentkår, om den uppfyller vissa krav på syfte och verksamhetsområde, demokratisk uppbyggnad och representativitet.  Beslut om detta ska fattas av högskolestyrelsen, normalt för en treårsperiod.

• Studentmedverkan i högskolorna är ett samhällsintresse som ska stödjas med statsbidrag över högskolebudgeten. Minst 310 kronor per heltidsstudent ska utbetalas av högskolorna till studentkårerna på basis av antalet heltidsstudenter inom respektive kårs verksamhetsområde.

• Högskolorna ska ta över ansvaret för sådan studiesocial verksamhet som har anknytning till studiesituationen. Det handlar om råd och stöd i juridiska och sociala frågor, mottagning av nya studenter, "omhändertagande" av utländska studenter, förmedling av bostäder samt arbetslivskontakter. Högskolorna ska tillföras minst 30 miljoner kronor för att verksamheten ska kunna bedrivas på nuvarande ambitionsnivå.

• Högskolorna ska få ett uttalat ansvar för studiemiljön i stort. I detta ansvar ska ingå att det finns restauranger, kaféer och andra mötesplatser för studenter liksom lokaler för föreningar och annan kontaktskapande verksamhet.

• Den kostnadsökning om minst 125 miljoner kronor som förslagen innebär ska finansieras genom att antalet utbildningsplatser minskas med cirka 1100.

• Reformen ska genomföras den 1 juli 2010 under förutsättning att riksdagsbeslut fattas före utgången av 2008, att de ekonomiska förutsättningarna klargörs samtidigt och att författningar utfärdas senast i början av 2009.

2008-02-13

Sidan uppdaterad 2008-02-13