Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2009-10-14. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2009-10-14

Ceres – ett framgångsrikt forskningscentrum

Under högtidliga former tog Bertil Svensson, professor i datorsystemteknik, emot Ringhalspriset på Laholms teater.
– Priset är för hela den forskningsmiljö som har vuxit fram på Högskolan och ett kvitto på att vi har satsat på kvalitet och internationell höjd, poängterar pristagaren ödmjukt.

Det har gått en tid sedan Hallands Akademi prisade Bertil Svensson för hans ”mångåriga och framstående forskningsinsatser inom området datorsystemteknik”. Vi träffas i hans arbetsrum i hus E för ett samtal som främst kretsar kring det framgångsrika forskningscentrumet Ceres, Centrum för forskning om inbyggda system, vars uppbyggnad Bertil Svensson har varit högst delaktig i. Nyligen välkomnade han Gordon Ononiwu, doktorand från Nigeria, till den internationella miljö som Ceres i dag utgör.

– Nyckeln till framgång för forskningsmiljön är framförallt att den har attraherat initiativrika människor från hela världen, säger Bertil Svensson.

Själv kom han till Högskolan i Halmstad den 2 maj 1983. Tre dagar tidigare hade han disputerat vid Lunds tekniska högskola och blivit teknologie doktor i digital- och datorteknik.

– Det är min sons teckning på omslaget. Han var fem år när han ritade den och jag tyckte den liknade våra ritningar på parallelldatorn vi höll på att bygga. Under avhandlingsarbetet utformade och byggde vi en parallelldator som användes för bildbehandling. Den var stor som ett kylskåp med massor av kretskort och sladdar. Då, för de uppgifter som den var lämpad för, var det säkert Sveriges snabbaste dator, berättar Bertil Svensson.

Mänskliga system inspirerar


Han rekryterades till Halmstad för att bygga upp ett nytt program, som hade en mer teknisk profil än Utvecklingsingenjörsprogrammet, tillsammans med regionala företag som Sprinterpack, Getinge och Duni. Totalt arbetade då ungefär 20 personer på Högskolan.

– Vi stack ut hakan och använde ett nytt ord, mekatronik, för utbildningen. Det var inte tal om forskning då, det var inte meningen att det skulle forskas på de nya högskolorna.

Hallands Akademins pristagare vid ceremonin på Laholms teater.

Men vid sidan av mekatronikutbildningens verksamhet och examensarbeten fanns ett spirande behov hos olika regionala företag av att arbeta med bildbehandling.

– Vi drog igång ett bildbehandlingscentrum, mest för att bygga upp kompetens, men så småningom blev det forskning också, berättar Bertil Svensson.

Hans egen forskning passade som hand i handske för ändamålet och han fick externa medel för att utveckla parallelldator-tekniken. Förenklat innebär tekniken att flera processorer i datorn arbetar tillsammans för att lösa problem.

– Det var ingen slump att vi sysslade med bildbehandling. Det är det mest typiska exemplet på att man kan göra väldigt mycket parallellt. I dag vet alla att man kan förändra bilder i datorprogram som Photoshop. För att exempelvis göra en bild suddigare så måste man förändra varje punkt i bilden. En bild består av miljoner bildpunkter och en vanlig dator förändrar en bildpunkt i taget, en parallelldator kan jobba på tusentals samtidigt. Precis som ögat gör, berättar Bertil Svensson.

Mycket av inspirationen till hans forskning är hämtat från människans biologiska system och funktioner. Vid sidan av studierna i elektroteknik i Lund på 1970-talet intresserade han sig för människans informationsbehandling, hur hjärnan och det mänskliga nervsystemet fungerade.

– Jag kom in på datorområdet via det intresset. Då var jag redan doktorand.

Forskningssamverkan belönades


Den politiska utvecklingen i Sverige i början av 1990-talet spelade det nybildade forskningscentrumet på Högskolan i Halmstad i händerna. Den dåvarande borgerliga regeringen uppmärksammade att flera av de nya högskolorna hade utmärkt sig genom att utveckla forskning i samverkan med industrin. Regeringen slog fast att det var viktigt för den regionala utvecklingen att forskningen var industrirelevant och i den vevan tillkom bland annat KK-stiftelsen.

– Statuterna för KK-stiftelsen blev att om näringslivet sköt till hälften av medlen i olika forskningsprojekt skulle staten stå för hälften, förutsatt att det var bra projekt, förstås. Dessutom var fokus för stiftelsen de nya universiteten och högskolorna. Det var klockrent för oss och då tog det skjuts ordentligt, berättar Bertil Svensson.

I dag samarbetar Ceres såväl med stora internationella företag som Ericsson, SAAB och Volvo Technology, som med innovationsbaserade tillväxtföretag i regionen. Ceres inriktning, inbyggda system, innebär att man arbetar med dator- och kommunikationssystem som är inbyggda i prylar som inte ser ut som datorer.

– Inbyggda system är grunden i väldigt mycket av svensk industri. Ett typiskt inbyggt system som alla går omkring och bär på är mobiltelefonen.

Arbetar med genusperspektiv


En titt i backspegeln visar att Högskolan och Ceres har gjort rätt som har satsat så mycket på forskning, menar Bertil Svensson.

– Vi fick magisterrättigheter först av alla högskolor i Sverige och tack vare forskningen lyckades vi behålla vår verksamhet även när studenterna i början av 2000-talet blev färre. När nu studenterna kommer tillbaka står vi jättestarka. Högkvalitativ forskning är väldigt viktigt även för studenttillströmningen.

Framtiden ser alltså ljus ut. För dörren står rätt att examinera på forskarnivå. I praktiken har dock miljön haft en fungerande forskarutbildning i drygt 15 år, sedan slutet av 1990-talet har över 30 doktorander disputerat inom Ceres och angränsande områden vid IDE-sektionen.

– En extern utvärdering i höstas var väldigt positiv till vår forskarutbildning och nu öppnar sig äntligen möjligheter att ansöka om examinationsrätt. Men det kräver mycket av oss också. Det är till exempel viktigt att vi knyter till oss yngre forskare Vi håller på med en rekryteringsprocess och har annonserat över hela världen.

Inte minst kvinnor attraheras av Ceresmiljön. Ungefär en tredjedel av forskarna inom Ceres är kvinnor.

– Det är bättre än många andra inom liknande område. Vi jobbar aktivt med genusperspektiv och har ett Vinnovafinansierat projekt, G-EIS, där vi utvecklar det ytterligare. Vi har stor nytta av att vi har bra genusforskare på Högskolan, säger Bertil Svensson.

Slutligen, Ringhalspriset var på 100 000 kronor, har du bestämt vad du ska göra med pengarna?
– Har man, som jag, fått glädjen att ta hand om en gammal släktgård på landet, finns det alltid drömmar att förverkliga, säger Bertil Svensson.

Text: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN
Bild: EVA NESTIUS

Bertil Svensson


Professor i datorsystemteknik vid Högskolan i Halmstad sedan 1998 och vid Chalmers sedan 1991.

Född: 15 februari 1948 i Tönnersa.
Familj: min fru Eva, sex vuxna barn och ett barnbarn.
Bor: på samma gård i Tönnersa där jag föddes. Min farmors föräldrar byggde upp gården som styckades av från Stjärnarps gods 1853. Sedan dess har den varit i släktens ägo.
På fritiden: pysslar jag på gården, gallrar skog och kör ved. Varje dag efter jobbet går Eva och jag på stranden med hundarna, en border terrier och en border collie-korsning.
Senast lästa bok: Barack Obamas Dreams from my father. Jag håller på med Farenheit 451 av Ray Bradbury.
Forskningsinriktning: parallelldatorarkitektur för inbyggda system. Energieffektiv trådlös kommunikation. Tillämpningar av inbyggda system.
Verksamhetsområde: programdirektör för forskningsprofilen Ceres – Centrum för forskning om inbyggda system, ordförande i styrgruppen för forskningsmiljön EIS – Halmstad Embedded and Intelligent Systems Research.



Bertil Svensson prisades för sina forskningsinsatser inom datorsystemteknik.

Bertil Svensson prisades för sina forskningsinsatser inom datorsystemteknik.

Pristagaren presenterades av Högskolan i Halmstads tidigare rektor SvenOve Johansson.

Sidan uppdaterad 2009-10-14