Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2009-04-17. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2009-04-17

En nätkultur tar form – hur då?

Hur ska en webbplats för unga utformas för att falla målgruppen i smaken? Hur bygger man in interaktivitet så att användarna verkligen blir delaktiga? Hur tänker användarna och hur tänker producenterna?
Det ska Ingegerd Rydin och Ulrika Sjöberg, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap på Högskolan i Halmstad ta reda på i ett forskningsprojekt som just har startat.

Det finns mycket forskning med användarperspektiv på medier, hur mycket barn och unga läser och ser på tv, vad de läser och tittar på, och så vidare. Däremot finns det inte så många studier som tar utgångspunkt i producenterna och hur de utvecklar sina webbplatser och varför de byggs som de gör.

– Vi har ett producentperspektiv i vårt projekt, berättar Ulrika Sjöberg, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap på Sektionen för hälsa och samhälle, HOS. Hur tänker producenterna på sin målgrupp när de ska utveckla en ny sajt? Hur tänker de kring ljud och bild och funktioner? Och hur får de reda på vad målgruppen vill ha?

Internet allas egendom


Internet, eller nätet i dagligt tal, är ett ganska ungt medium, det har bara funnits i 10–15 år, men det har en väldig genomslagskraft och når i stort sett alla, överallt – åtminstone i våra delar av världen. Nätet är lika mycket ett resultat av användarnas initiativ som av organiserade producenters.  

– Användarna blir mer och mer aktiva och påverkar programmen och innehållet, säger Ingegerd Rydin som är professor i medie- och kommunikationsvetenskap på HOS. Barriären som har funnits mellan program och publiken börjar lösas upp. Publiken är med och formar innehållet och det är nya saker som händer, nya tendenser, kring hur man använder medier och till vad.

Ulrika Sjöberg och Ingegerd Rydin ska studera producenter som tillhandahåller webbplatser där nätkulturer uppstår och som unga människor besöker, använder och påverkar.

– Det är ett samproduktionsprojekt inom KK-stiftelsens programsatsning Unga nätkulturer, berättar Ingegerd Rydin. Vi ska samarbeta med olika nätproducenter, i vårt fall SVT interaktiv som ansvarar för svt.se och SVT Play.

I projektet samarbetar Ingegerd Rydin och Ulrika Sjöberg också med Högskolan i Jönköping och universiteten i Lund och Växjö. De andra lärosätena ska göra liknande studier på unga kulturer tillsammans med andra webbplatsproducenter, till exempel dem bakom stallet.se, en webbplats för hästintresserade ungdomar, och smp.se (Smålandsposten).

Andra avenyn mer än ett tv-program


Ingegerd Rydin och Ulrika Sjöberg har ännu inte bestämt vilken programsatsning de ska titta närmare på, men det blir någon som vänder sig till unga människor. De tar SVT:s Andra avenyn som exempel. Det är en tv-serie som också har webbsidor som har blivit väldigt populär och välbesökt. Programmet och webben går så att säga in i varandra och skapar en nätkultur.

– Det expanderar otroligt och det stora som händer nu är att de gamla stora traditionella kolosserna, som SVT, blir mer och mer interaktiva, förklarar Ingegerd Rydin. Vi vill titta på program som har utnyttjat de digitala medierna mest. Det är en utmaning för medieforskare. Förr fanns det radio och tv…

Även om ’ung’ i begreppet ’unga nätkulturer’ inte nödvändigtvis behöver betyda att det handlar om unga människor utan snarare syftar på att det handlar om nya nätkulturer, är det ändå de unga användarna som står i fokus i projektet. Det behövs mycket mer kunskap kring hur ungas nätvanor formas och om hur interaktiva webbplatser utvecklas genom användarnas sätt att bete sig på nätet. I projektet handlar det om vilka konsekvenser nätagerande och värderingar får, och hur producenterna möter användarnas behov och önskemål.

– Det har varit mycket problemfokus, våld och riskbeteenden förknippat med unga och internet, säger Ingegerd Rydin. Nu vill man se till potentialen som nätet har, vilka möjligheter de nya teknikerna ger.

Producenter och användare blir medforskare


Projektet innebär ett nytt sätt att arbeta på för Ingegerd Rydin och Ulrika Sjöberg. Förutom att det handlar om ett medium som ständigt förändras och växer rekordsnabbt, ska allting inom projektet göras i samproduktion, det vill säga tillsammans med berörda. Producenter och användare blir medforskare och definierar tillsammans med högskolans forskare frågeställningar, undersökningsdesign, etc.

– Representanterna för sajterna ska träffas och diskutera och utbyta idéer och erfarenheter, berättar Ulrika Sjöberg. Det blir spännande i sig. Från den lilla lilla producenten till den stora tunga kolossen som tillsammans får träffa aktörer som de annars inte skulle ha gjort och skapa något.

Exakt vad projektet kommer att mynna i är ännu ett oskrivet blad. Att det ger ringar på vattnet i form av projektarbeten och examensarbeten i den medie- och kommunikationsvetenskapliga utbildningen är dock klart. Sommarkursen ”Ungas kultur i ett digitalt medielandskap” som ges på Högskolan i sommar har dessutom anknytning till projektet.

LENA LUNDÉN

FAKTA


”Organiserade producenter av unga nätkulturer: aktörer, praktiker och ambitioner” är ett samarbete mellan högskolorna Halmstad och Jönköping samt universiteten i Lund och Växjö. Det är ett av nio projekt i KK-stiftelsens satsning Unga nätkulturer och pågår i fyra år, fram till 2013. Projektet har tilldelats nära fem miljoner kronor i anslag. Totalt inkom 50 ansökningar till KK-stiftelsen.
Undersöker unga nätkulturer. Hur tänker producenterna på SVT när de skapar interaktiva webbsidor som tilltalar den unga generationen användare? Det ska Ulrika Sjöberg och Ingegerd Rydin, forskare på Högskolan i Halmstad, ägna de närmaste fyra åren åt att ta reda på. KK-stiftelsen satsar nära fem miljoner kronor i projektet. Bild: ANNIKA JOHANSSON

Undersöker unga nätkulturer. Hur tänker producenterna på SVT när de skapar interaktiva webbsidor som tilltalar den unga generationen användare? Det ska Ulrika Sjöberg och Ingegerd Rydin, forskare på Högskolan i Halmstad, ägna de närmaste fyra åren åt att ta reda på. KK-stiftelsen satsar nära fem miljoner kronor i projektet. Bild: ANNIKA JOHANSSON

Sidan uppdaterad 2009-04-17