Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2009-11-06. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2009-11-06

Ensidig bild av människan i vetenskapsprogram på teve

Få forskningsfrågor väcker så mycket känslor och är så politiskt laddade som de som rör människans natur och beteende. Det finns en klassisk motsättning mellan arv och miljö, vad som utgör grunden för hur vi blir dem vi blir. Malin Nilsson är nybliven doktor i medie- och kommunikationsvetenskap och har i sitt avhandlingsarbete studerat hur public serviceföretag tar sig an folkbildningsuppdraget att skildra just människan. Hon är själv förvånad över det hon fann.
– Det är väldigt ensidigt, det är evolutionsbiologin som råder. Människan som kulturell varelse plockas nästan helt bort.

Frågan om vilka vi är och vad som gör oss till människor, har intresserat Malin Nilsson så länge hon kan minnas: den klassiska vetenskapliga kontroversen huruvida vi är en produkt av arv eller formas av vår sociala omgivning.

– Frågan är delikat och har politiskt sprängkraft. Den är som en historisk och social problematisk ryggsäck, säger Malin Nilsson.  

Malin Nilsson har analyserat 37 av Sveriges televisions och Utbildningsradions vetenskapsprogram för att få en bild av hur public serviceföretagen tar sig an uppgiften att förklara människan och det genuint mänskliga. Malin Nilsson har ställt sig frågan om olika röster speglas och om olika perspektiv får komma fram?

Public serviceföretagen har särskilda uppdrag


Malin Nilsson är så intresserad av frågan, att hon har ägnat sitt avhandlingsarbete åt att ta reda på hur människans natur skildras i medierna. Både Sveriges television, Svt, och Utbildningsradion, UR, har redaktioner med särskilt ansvar att förklara olika vetenskapliga frågor som en del i public serviceuppdraget.

I ett urval bland Svt:s och UR:s vetenskapsprogram, som till exempel Vetenskapens värld och TV-universitetet har Malin Nilsson analyserat 37 program. Utgångspunkten är hur programmen försöker att förklara människan och det genuint mänskliga som ett public serviceuppdrag, det vill säga att spegla olika röster och låta olika perspektiv komma fram.

Evolutionsbiologin näst intill allena rådande


– Jag är kritisk till det jag har hittat. Det är få röster som kommer till tals och det är problematiskt. Det blir väldigt ensidigt. Det är inte så att bara den ena sidan kommer till tals, det är enbart ett smalt spår av den, evolutionsbiologin. Till exempel handlar mänsklig sexualitet bara om reproduktion. Jag ställde mig frågan ”är det verkligen så att Svt och UR inte plockar upp frågan om genus?”. Det gör man säkert, men i så fall inte under epitetet ”vetenskap”. Det hamnar i en annan kategori.

Vetenskap=naturvetenskap?


Det handlar alltså om vad som är vetenskap, och hur man definierar det. På UR:s webbplats saknas flera samhällsvetenskaper under fliken Vetenskap. De är i stället kategoriserade under andra begrepp, men utan att definieras som vetenskap. Likaså är det på Svt. Hårdrar man det betyder det att vetenskap är detsamma som naturvetenskap på Svt och UR.

BBC Science förebild


Varför får evolutionsbiologin så stor tyngd? Malin Nilsson menar att teveformatet i sig är en förklaring. Det finns en idé om hur teve berättar och vi som tittare har blivit vana vid det. Många producenter härmar den brittiska kanalen och storproducenten av detta slags program, BBC Science.

– Det är väldigt formatbundet. BBC har fått sätta ramarna och har dessutom länge dominerats av en enda programledare. Han är fertilitetsforskare och väldigt inne på reproduktion. Han har fått sätta sin prägel på programmen, tror Malin Nilsson.

Behovet av bilder avgör


Behovet av bilder och av att kunna illustrera styr också. Det finns väldigt mycket bildmaterial kring just evolutionsbiologi, inte minst apor. De får mycket ofta illustrera oss människor när ”vi” ska förklaras. Samhällsvetenskap är svårare att gestalta.

En annan bakomliggande förklaring till att programmen ser ut som de gör, är att de i stor utsträckning inte är producerade av Svt och UR, utan inköpta. Och då spelar tiden in.

– Beslutsprocessen har förkortats. Man måste fatta snabba beslut. Kommersiella kanaler tar mer och mer av den här typen av program. Säger man inte ja snabbt hinner någon annan före och köper det.

Får ideologiska konsekvenser


Det faktum att programmen är så ensidiga får ideologiska konsekvenser, menar Malin Nilsson.

– Problemet är ju inte att de visar det de gör, utan att de bara har det perspektivet. Det blir särskilt problematiskt utifrån ett public serviceuppdrag. Vi får en begränsad bild. En konsekvens är att människan som kulturell varelse plockas bort, man tappar en stor del av vad det innebär att vara människa. Människan reduceras till en biologisk varelse som enbart styrs av instinkt. En individualist där tävlingsinstinkten är den starkaste drivkraften.

Malin Nilsson tycker att det är konstigt att en så specifik inriktning har fått råda under så lång tid. Vetenskapen inom biologin har förändrats. Det är inte svart eller vitt längre, arv eller miljö. Det blir också problem med undervisningen i skolan, menar hon. Många av programmen används där. Hur hanterar lärarna ensidigheten?

Publiken är en tredje förklaring till programmens format, tror Malin Nilsson. Publiken och tittarsiffror är viktiga. Om publiken är nöjd stiger tittarsiffrorna och då är det en signal till att ett program fungerar.  

Brist på resurser boven i dramat


Malin Nilsson vet efter intervjuer med medarbetare på Svt och UR att problemen ofta bottnar i resursbrist, att mycket går på rutin och att tiden inte medger djupare diskussioner om innehåll och gestaltning.

– Det är inte meningen att jag ska peka finger åt Svt och UR, absolut inte! Men jag tycker att det viktigt att man diskuterar frågan och vilka konsekvenser programmens innehåll och format får, det vill säga vilka perspektiv och föreställningar om människan som Svt och UR förmedlar. Jag vet ju att de kan annorlunda.

Misstaget som blev en trevlig upptäckt


Det Malin Nilsson syftar på är egentligen ett misstag som blev en trevlig upptäckt. Bland programmen som hon beställde från arkivet fanns ett program som egentligen inte alls skulle ha kommit med i urvalet. Det är ett vetenskapsprogram för barn. Malin Nilsson hade avgränsat sitt urval till att gälla program för vuxna.

– I det programmet problematiseras vetenskapen på ett föredömligt sätt. Man berättar helt annorlunda. De har kopplat vetenskap till historia och politik. Det är det goda exemplet – varför för ni inte över det till vuxenprogrammen, undrar Malin Nilsson i en fråga riktad till Svt och UR.

Redaktionerna kan uppenbarligen producera både mer tidsenliga och mångsidiga reportage som speglar människan från flera perspektiv.

– Det är inte där problemet ligger. Det är snarare pengar som behövs, för att utbilda personal om vad vetenskap är och för att producera eget material.

LENA LUNDÉN

Fotnot. Malin Nilssons avhandling heter ”Att förklara människan – diskurser i populärvetenskapliga tv-program och lades fram vid Lunds universitet i oktober 2009. Forskningsarbetet har dock bedrivits vid Högskolan i Halmstad.

PUBLIC SERVICE
Public service (engelska), mediepolitisk term som redan på 1920-talet användes för att karakterisera det brittiska radioföretaget BBC:s verksamhet. I Sverige brukar termen översättas med radio- och TV-verksamhet "i allmänhetens tjänst". Någon allmänt omfattad definition av vad public service-verksamhet egentligen innebär finns dock inte. Både strukturella och innehållsliga kriterier förekommer, t.ex. rikstäckande sändningar, oberoende av både politiska och kommersiella intressen, ett varierat programutbud där både bredd och kvalitet betonas, program för kulturella och språkliga minoriteter samt en objektiv rapportering om samhällsfrågor.

Källa: ne.se

"Jag är kritisk till det jag har hittat. Det är få röster som kommer till tals. Det blir väldigt ensidigt.", säger Malin Nilsson om de vetenskapsprogram hon har analyserat i sin avhandling.
Bild: NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN
Sidan uppdaterad 2009-11-06