Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2009-11-06. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.
Frågan om vilka vi är och vad som gör oss till människor, har intresserat Malin Nilsson så länge hon kan minnas: den klassiska vetenskapliga kontroversen huruvida vi är en produkt av arv eller formas av vår sociala omgivning.
– Frågan är delikat och har politiskt sprängkraft. Den är som en historisk och social problematisk ryggsäck, säger Malin Nilsson.
I ett urval bland Svt:s och UR:s vetenskapsprogram, som till exempel Vetenskapens värld och TV-universitetet har Malin Nilsson analyserat 37 program. Utgångspunkten är hur programmen försöker att förklara människan och det genuint mänskliga som ett public serviceuppdrag, det vill säga att spegla olika röster och låta olika perspektiv komma fram.
– Det är väldigt formatbundet. BBC har fått sätta ramarna och har dessutom länge dominerats av en enda programledare. Han är fertilitetsforskare och väldigt inne på reproduktion. Han har fått sätta sin prägel på programmen, tror Malin Nilsson.
En annan bakomliggande förklaring till att programmen ser ut som de gör, är att de i stor utsträckning inte är producerade av Svt och UR, utan inköpta. Och då spelar tiden in.
– Beslutsprocessen har förkortats. Man måste fatta snabba beslut. Kommersiella kanaler tar mer och mer av den här typen av program. Säger man inte ja snabbt hinner någon annan före och köper det.
– Problemet är ju inte att de visar det de gör, utan att de bara har det perspektivet. Det blir särskilt problematiskt utifrån ett public serviceuppdrag. Vi får en begränsad bild. En konsekvens är att människan som kulturell varelse plockas bort, man tappar en stor del av vad det innebär att vara människa. Människan reduceras till en biologisk varelse som enbart styrs av instinkt. En individualist där tävlingsinstinkten är den starkaste drivkraften.
Malin Nilsson tycker att det är konstigt att en så specifik inriktning har fått råda under så lång tid. Vetenskapen inom biologin har förändrats. Det är inte svart eller vitt längre, arv eller miljö. Det blir också problem med undervisningen i skolan, menar hon. Många av programmen används där. Hur hanterar lärarna ensidigheten?
Publiken är en tredje förklaring till programmens format, tror Malin Nilsson. Publiken och tittarsiffror är viktiga. Om publiken är nöjd stiger tittarsiffrorna och då är det en signal till att ett program fungerar.
– Det är inte meningen att jag ska peka finger åt Svt och UR, absolut inte! Men jag tycker att det viktigt att man diskuterar frågan och vilka konsekvenser programmens innehåll och format får, det vill säga vilka perspektiv och föreställningar om människan som Svt och UR förmedlar. Jag vet ju att de kan annorlunda.
– I det programmet problematiseras vetenskapen på ett föredömligt sätt. Man berättar helt annorlunda. De har kopplat vetenskap till historia och politik. Det är det goda exemplet – varför för ni inte över det till vuxenprogrammen, undrar Malin Nilsson i en fråga riktad till Svt och UR.
Redaktionerna kan uppenbarligen producera både mer tidsenliga och mångsidiga reportage som speglar människan från flera perspektiv.
– Det är inte där problemet ligger. Det är snarare pengar som behövs, för att utbilda personal om vad vetenskap är och för att producera eget material.
LENA LUNDÉN
Fotnot. Malin Nilssons avhandling heter ”Att förklara människan – diskurser i populärvetenskapliga tv-program och lades fram vid Lunds universitet i oktober 2009. Forskningsarbetet har dock bedrivits vid Högskolan i Halmstad.
Källa: ne.se