Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2009-11-09. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2009-11-09

Forskningssamarbete om kamratstöd i skolan

Hur kan skolan använda kamratstöd så att barn och unga med funktionshinder bättre kan delta i idrottslektionerna? Det är ett forskningsfält som intresserar lärare och forskare från lärosäten i Halmstad, Gävle, Örebro och Riga. Nyligen beslöt de att inleda ett samarbete.
 
Högskolan i Halmstad är i dag det enda lärosätet i Sverige som har anpassad fysisk aktivitet (AFA) som ett obligatoriskt inslag i ämnet idrott och hälsa.

För en tid sedan bjöd Lars Kristén, ämnesansvarig för idrott och hälsa vid Högskolan i Halmstad, in intresserade kollegor till ett "brainstormingmöte" där utbildning och forskning inom ämnesområdet anpassad fysisk aktivitet för barn och ungdomar med funktionshinder diskuterades.
 

Stöd av kamrater på idrottslektionerna


Med på träffen var Aija Klavina, Latvian Academy of Sports Education, Kajsa Jerlinder, Centrum för handikappforskning vid Örebro universitet samt Högskolan i Gävle, och Lena Hammar, Specialpedagogiska skolmyndigheten. Under mötet beslutade deltagarna att inleda ett gemensamt forskningsprojekt.
 
— Vi är intresserade av att undersöka hur skolan kan använda kamratstöd för att öka inkluderingen av barn och unga med funktionshinder i ämnet idrott och hälsa, berättar Lars Kristén.

Amerikansk studie förebild


Kamratstöd innebär att elever med funktionshinder får hjälp av sina klasskramrater att genomföra aktiviteter under lektioner i idrott och hälsa. Stödet är formaliserat — det vill säga det är lärarna som utser kamratstödjarna och som bestämmer när uppdraget ska gå vidare till en annan elev.
 
Högskolan i Halmstad är i dag det enda lärosätet i Sverige som har anpassad fysisk aktivitet (AFA) som ett obligatoriskt inslag i ämnet idrott och hälsa.
Bild: IDA LÖVSTÅL
— Det här sättet att arbeta finns inte inom den svenska skolan i dag. Vi kommer att ta lärdom av en studie som Aija Klavina gjorde vid University of Virginia och översätta den till svenska förhållanden. Studien kommer att genomföras i Halmstad och i Örebro, säger Lars Kristén.

Skapar förståelse


Han menar att skolan skulle ha mycket att vinna på att arbeta med kamratstöd, inte minst när det handlar om att bejaka skolans värdegrund.
 
— Jag tror att det generellt skulle påverka klassrumsklimatet. Elever skulle i högre grad ta hänsyn och stötta varandra i olika situationer och det skulle i sin tur öka förståelsen och empatin mellan elever. I grunden har det med välbefinnande och hälsa att göra, speciellt för de barn och ungdomar som har ett funktionshinder.
 

Material för skolundervisningen


Forskningsprojektet är tänkt att koordineras av Specialpedagogiska skolmyndigheten och ambitionen är att projektet ska resultera i olika undervisningsmaterial för grundskolan.

— Vi kommer också att sträva efter att publicera ett antal vetenskapliga artiklar, säger Lars Kristén.

NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Lars Kristén är ämnesansvarig för idrott och hälsa vid Högskolan i Halmstad. Han har tagit initiativ till ett forskningssamarbete om hur skolan kan använda kamratstöd för att öka inkluderingen av barn och unga med funktionshinder i ämnet idrott och hälsa.
Bild: ANNIKA JOHANSSON
Sidan uppdaterad 2009-11-09