Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2009-12-10. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2009-12-10

Högskolans nya professor har recept på ökad hälsa

Fetma är vår tids största folkhälsoproblem. Halva befolkningen i vårt land är överviktig. Det betyder att fyra miljoner människor löper stor risk att drabbas av till exempel hjärt-kärlsjukdomar, cancer eller diabetes som en följd av kraftig övervikt. Fetman är inte bara ett problem för individen, utan också för samhället. Den kostar 17 miljarder kronor per år i sjukvård och sjukskrivningar.
Sedan andra världskriget har viktkurvan stadigt gått uppåt för, inte bara Sveriges befolkning, utan större delen av världens. Visserligen har kurvan nu planat ut för första gången, men övervikt och fetma är alltjämt ett stort problem, både för individen och för samhället.

Hur har det blivit så här? För sextio år sedan var knappast någon överviktig, möjligen en och annan grosshandlare eller greve bland samhällets högsta socialklasser.  

– Nu är det precis tvärtom, det är de lägsta sociala klasserna som är överviktiga, berättar Gunnar Johansson, Högskolan i Halmstads nya professor i hälsovetenskap med inriktning på livsstilsfrågor och prevention.

Rätt kost och motion – hälsa har inga genvägar


Men ligger förklaringarna till viktökningen bland befolkningen i social tillhörighet? Eller beror det på det genetiska arvet? Nej, menar Gunnar Johansson:

– Genetiken har inte ändrats på femtio år, det tar tusentals år.  

Gunnar Johansson har forskat om nutrition och näringslära i 20 år. Han har bland annat gjort studier om vad som händer när människor lägger om sina kostvanor, och också studerat andra kostundersökningar och tillförlitligheten i dem. Som ny professor på Högskolan vill han gärna bidra till att öka medvetenheten och kunskapen bland människor om hur viktigt det är att äta rätt.

Gunnar Johansson säger att det i stället handlar om våra förändrade levnadsvanor. Vi äter för mycket, och fel mat, och rör oss för lite. Han vill gärna bidra till att öka medvetenheten och kunskapen bland människor om hur viktigt det är att äta rätt.

Vilka kostråd ger Högskolans nya professor? Vilka ska man lyssna på? Dem som förespråkar GI-metoden? Eller kanske Atkins, Cambridge, flygvärdinnemetoden och att äta som de gjorde på stenåldern?

– På kort sikt fungerar allting men långsiktigt handlar det om att äta mycket frukt och grönt, fullkornsprodukter och fleromättat fett, förklarar Gunnar Johansson. Och slopa det som brukar kallas åttonde kostcirkelgruppen.

Chips och läsk står för 40 procent


Den traditionella kostcirkeln med sju livsmedelsgrupper är inte så dum att följa, men på senare år har näringsexperter lagt till en åttonde grupp. Inte för att det är en bra grupp med livsmedel som rekommenderas och som borde vara med i kostcirkeln, utan för att vi konsumenter lägger 40 procent av våra matkostnader på produkter i denna grupp. Här finns bland annat läsk och chips. Gunnar Johansson menar att om man minskade detta till hälften vore mycket vunnet.

Det var kosten det, men motion då och fysiskt aktivitet, är inte det viktigt?

– Jo, självklart men det räcker inte, vi måste lägga om våra kostvanor. 200 gram chips (en vanlig påse) motsvarar en rask promenad på sex timmar för ett barn. Det visar att det är omöjligt att komma till rätta med problemet med enbart fysisk aktivitet. Det är så lätt att få i sig energin och går så fort, men energiutgiften, att bli av med den, tar så mycket längre tid.

Far och Mor på recept


Sedan en tid finns FAR, möjlighet att få fysisk aktivitet på recept. Gunnar Johansson har myntat begreppet MOR, matordning på recept. Det handlar om att få kostråd utskrivet på recept. Gunnar Johansson vill gärna testa konceptet i Halland. Han har också en idé om ett projekt riktat särskilt till barn och ungdomar och som handlar om kost och hälsa. Här ser han stora samverkansmöjligheter, både internt på Högskolan, och med externa parter.

– Det finns många här på Högskolan som arbetar med detta, inom idrott, lärarutbildningen, psykologi och så vidare. Där kan man göra mycket tillsammans, tror jag. En viktig sak som det finns förutsättningar för här, är att det går att samarbeta med landstinget. Det är landstinget som har ansvar för hälsofrågorna.

Gunnar Johansson hyser således förhoppningar om framtiden.

– Ett mål har vi uppnått nu, och stoppat viktökningen. Ett nytt mål är att vända trenden och få kurvan att gå nedåt.

Det borde kunna uppnås inom de närmaste tio åren, tror Gunnar Johansson. Att komma ner till samma nivå som vid andra världskriget, då bara ett fåtal var överviktiga – det tar tid. Säkert lika lång tid som det tog för befolkningen att bli fet. Det viktiga är dock att första steget på väg dit är taget nu genom att kurvan har planat ut.

Text: LENA LUNDÉN
Bild: JOHAN FREDRIKSSON

Gunnar Johansson är Högskolans nya professor i hälsovetenskap med livsstilsfrågor och prevention som specialitet.
Sidan uppdaterad 2009-12-10