Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2009-05-04. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2009-05-04

Konstgjorda våtmarker har stor betydelse för biologisk mångfald och kväveborttagning


– om de anläggs på rätt sätt

Anlagda våtmarker är lika bra för biologiskt mångfald som naturliga småvatten. De är dessutom multifunktionella och bidrar således samtidigt till kväveborttagning och fosforrening. Det visar Geraldine Thiere, forskare på Sektionen för ekonomi och teknik, i sin avhandling.
– Utnyttjar man den här kunskapen så finns möjlighet att anlägga våtmarker på ett bättre sätt, säger hon.

Det är en mörk bild som målas upp efter de senaste århundradenas torrläggning av det svenska odlingslandskapet. Uppemot 90 procent av de naturliga våtmarkerna har försvunnit till förmån för jordbruk, skogsbruk och bebyggelse.

– När våtmarkerna försvann gick också en mängd av dess nyttiga funktioner, så kallade ekosystemtjänster, förlorade. Våtmarker har bland annat förmåga att rengöra vatten från näringsämnen som kväve och fosfor, berättar Geraldine Thiere.

Geraldine Thiere vet hur våtmarker bör anläggas för att få bästa effekt. Hennes nyligen framlagda avhandling visar att konstgjorda våtmarker har stor betydelse för biologisk mångfald och kväveborttagning - om de anläggs på rätt sätt. Bild: ANNIKA JOHANSSON

Geraldine Thiere vet hur våtmarker bör anläggas för att få bästa effekt. Hennes nyligen framlagda avhandling visar att konstgjorda våtmarker har stor betydelse för biologisk mångfald och kväveborttagning - om de anläggs på rätt sätt. Bild: ANNIKA JOHANSSON

Biologiska mångfalden hotad


Det intensiva jordbruket i Halland och Skåne släpper i dag ut ungefär 12 000 ton kväve och 550 ton fosfor årligen till Öresund och Kattegatt. Utsläppen leder bland annat till övergödning, algblomning och döda havsbottnar. Det monotona odlingslandskapet hotar också den biologiska mångfalden.

För att få bukt med miljöproblemen ska det, enligt regeringens miljömål, anläggas 12 000 hektar våtmarksareal i Sverige fram till 2010.  

– Lösningsstrategin är väldigt många små dammar inom ett avrinningsområde. Men det är inte klart vilka konsekvenser som en storskalig våtmarksanläggning har, säger Geraldine Thiere.

Hennes avhandling, ”Biodiversity and ecosystem functioning in created agricultural wetlands” lades fram vid Lunds universitet för ett par veckor sedan, men det är vid Högskolan i Halmstad och Våtmarkscentrum som avhandlingsarbetet har bedrivits. Geraldine Thiere har studerat vilken betydelse en storskalig anläggning av våtmarker i odlingslandskapet har för biologisk mångfald och ekosystemfunktioner. Främst har hon undersökt anlagda våtmarker, i det här fallet små grunda dammar, längs Hallands och Skånes västkust och intresserat sig för frågeställningar som:

  • Påverkar de nya våtmarkerna biologisk mångfald på ett positivt sätt?
  • Skapar de förutsättningar för kväveborttagning?
  • Våtmarker skapar syrefattiga miljöer och det kan då uppstå metangas som bidrar till växthuseffekten. Vilken är risken kontra nyttan med våtmarker?
  • Kan anlagda våtmarker utföra flera ekosystemtjänster samtidigt, det vill säga, är de multifunktionella?

Förhoppningar finns


Resultaten i Geraldine Thieres studie ger en påfallande ljus bild av våtmarkers kapacitet att utföra ekosystemtjänster. Den visar bland annat att mångfalden av småkryp och växter är lika stor i anlagda våtmarker som i naturliga.

– Det som har betydelse är hur gamla våtmarkerna är och hur de är placerade. Ju äldre en våtmark är, desto fler arter, och ju tätare våtmarkerna ligger desto större är artrikedomen, berättar hon.

I alla dammar som undersökts, även nyanlagda, fann hon denitrifierande bakterier, det vill säga bakterier som omvandlar nitratkväve till ofarlig kvävgas som går ut i atmosfären och därmed tas bort från vattenkretsloppet.

– I dag bidrar inte alla våtmarker till att ta bort mycket kväve, men om man anlägger dem på rätt sätt så blir effekterna större. För att optimera kväveborttagningen är det viktigt att anlägga våtmarker på platser med hög kvävebelastning, säger Geraldine Thiere.

Studien visar även att nyttan av våtmarker som kvävefällor är betydligt högre än de negativa effekterna av metanutsläpp.

– Risk och nytta är inte kopplade till varandra. En väldigt liten del av utsläppen från våtmarker är växthusgasutsläpp och det går att optimera kväveborttagning utan att metanutsläppen ökar.

Geraldine Thiere har också funnit att flera syften går att kombinera i våtmarker. Vissa våtmarker kan bidra avsevärt till såväl den biologiska mångfalden som kväveborttagning och fosforrening. Det går exempelvis att öka kväveborttagningen och samtidigt bibehålla en hög småkrypsmångfald, att öka mångfalden av växter samtidigt som fosforreningen ökar, eller att samtidigt öka både kväve- och fosforborttagningen i en damm.

– Hittills har det anlagts ungefär 4 000 hektar våtmark av de planerade 12 000. Den här studien bekräftar att våtmarkerna fungerar som det är tänkt. Med lite mer planering av våtmarkernas placering i avrinningsområdet och tydligare mål, finns det möjlighet att göra den storskaliga anläggningen bättre och även kopplar flera samtidiga syften till dem, säger Geraldine Thiere.

NATHALIE SJÖGREN TÖRHAGEN

Fotnot. Avhandlingen baseras på fem vetenskapliga artiklar och i delar av avhandlingen har Geraldine Thiere samarbetat med Johanna Stadmark, Lunds universitet, respektive Susann Milenkovski, Lunds universitet.

Fakta: Geraldine Thiere


Född: 1978 i Norhausen i Tyskland
Bor: i Arlöv tillsammans med sambon Thomas Prade.
Varför våtmarker? 2001 och 2002 var hon i Kapstaden för att skriva sin magisteruppsats inom biologi och intresset för våtmarker väcktes. En del i forskningsprojektet var att se hur mycket kväve, fosfor och bekämpningsmedel mot insekter som fångades av en anlagd våtmark. Efter Sydafrika ville hon arbeta med tillämpad forskning om våtmarker och fick tips om att Högskolan i Halmstad sökte doktorander.
Framtidsplaner: i sommar ska hon inventera 70 våtmarker i södra Sverige på Jordbruksverkets uppdrag (vid Våtmarkscentrum, Högskolan i Halmstad) och i höst ska hon medverka i ett EU-finansierat projekt som bland annat ska studera vilka effekter våtmarksanläggningar i Laholms kommun har haft på havsmiljön.
Sidan uppdaterad 2009-05-04