Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2009-05-14. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2009-05-14

Musikalitet undanskymd del i musikundervisning

Tidigare i våras disputerade Marie-Helene Zimmerman Nilsson, Sektionen för lärarutbildning, på avhandlingen ”Musiklärares val av undervisningsinnehåll. En studie om undervisning i ensemble och gehörs- och musiklära inom gymnasieskolan”.
Musikaliteten blir undanskymd när musiklärare väljer undervisningsmetod, visar Marie-Helene Zimmerman Nilsson i sin nyligen framlagda avhandling. <br> Bild: ANNIKA JOHANSSON

Musikaliteten blir undanskymd när musiklärare väljer undervisningsmetod, visar Marie-Helene Zimmerman Nilsson i sin nyligen framlagda avhandling. <br> Bild: ANNIKA JOHANSSON

Vad handlar din avhandling om?


– Det är en praxisnära undersökning om musikundervisning i gymnasiet, bland annat på estetiskt program. Hur gör lärarna när de undervisar i ensemble och gehörs- och musiklära? Jag har gjort videoinspelningar och frågat lärarna vad det är de lyfter fram på lektionerna. Det övergripande resultatet visar att både i ensemble och gehörs- och musiklära utmärks undervisningen av hantverk, regelföljande, motorik och spelteknik, medan musikaliska dimensioner och kreativitet spelar en mer undanskymd roll.
– I gehörs- och musiklära ska eleverna till exempel lära sig skalor. I min studie visar det sig att läraren går igenom skalan, hur den är uppbyggd, skriver den på tavlan och spelar den, men sedan inget mer. Det blir ett motoriskt resonemang, som en formelsamling. Innehållet styr metoden och den musikaliska dimensionen blir undanskymd. Det är till och med ovanligt att den lyfts fram. I ensembleundervisningen var det aktivitet som var innehållet i lektionerna, till exempel att spela instrument. Och det är genomgående så att lärarna tillrättalägger och omformar innehållet så att det passar alla. Men det musikaliska kommer ändå inte i fokus.

Vad är musikalitet i undervisningen, menar du?


– Den musikaliska dimensionen kan vara dynamik och betoning. Om man bara pratar om en funktion utan att relatera till något, uteblir den musikaliska dimensionen. Ett exempel är en lärare som lär ut ackord och hur fingrarna ska placeras på gitarren, men inte uppmärksammar ackordens funktion för den musikaliska dimensionen. Läraren pratar alltså om musikalitet och kreativitet, men detta återspeglas inte i undervisningen.

Vad kan dina resultat få för betydelse?


– Det jag hoppas att studien ska leda till är att öppna upp för diskussion. Att vara en impuls och igångsättare för musiklärare, både blivande och verksamma, att diskutera saker som vad en kreativ process är och varför man som lärare väljer att betona regelverk men inte musikalitet. Det är viktigt att få syn på sin egen lärarroll och reflektera över den. Vad ska man, och bör man, lyfta fram? Vad ska fokuseras och varför? Det är inte så vanligt inom musikpedagogiken att man tittar på vad som görs. Det är ingen som har använt variationsteoretisk analys inom musikpedagogisk forskning förut. Så studien är ett pionjärarbete. Det är vanligare att man studerar det som lärarna säger att de gör.

– Det som också är viktigt i sammanhanget, som jag hoppas att min studie ska leda till, är en diskussion om vad musikämnet i skolan ska vara och vilken ställning det ska ha. Gymnasieskolan är inne i en stor förändringsprocess nu. Min studie visar att flera dimensioner av styrdokumenten blir åsidosatta när den musikaliska och kreativa dimensionen blir undanskymd.

Varför valde du detta ämnesområde?


– Det är ett yrkesrelaterat intresse i första hand, vad man som lärare faktiskt väljer att lyfta fram och hur. Jag är klassisk pianist, pianopedagog och musiklärare och har erfarenhet av olika skolformer: förskolan, kulturskolan, grundskolan, gymnasieskolan och högskolan. Jag har alltid, oavsett kontext, funderat på vad det är jag lyfter fram som lärare. Det får ju konsekvenser om jag väljer att lyfta fram det ena eller andra.

Vad ska du göra nu?


– Det känns skönt att ”bara” jobba heltid nu, att kunna fokusera på en sak. Just nu undervisar jag mycket: skapande kurser, drama, rytmik, estetiska lärprocesser och ledarskap för lärare. Jag vill gärna fortsätta att forska så småningom, och hoppas kunna söka pengar för fortsatt forskning, men jag står över att söka i år. Nu vill jag umgås med familjen.

LENA LUNDÉN

Fotnot: Avhandlingen lades fram vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet i mars.

Sidan uppdaterad 2009-05-14