Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2010-06-04. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2010-06-04

Halmstad – staden där innovation och tradition möts

Hur har Halmstad förändrats under de senaste fyra decennierna? Det är en fråga som Helena Eriksson har fördjupat sig i genom sin doktorsavhandling i sociologi. Bland annat har hon studerat utvecklingen av Högskolan i Halmstad.

När Helena Eriksson flyttade från Uddevalla till Halmstad för att läsa på Högskolan i Halmstad för tio år sedan visste hon inte så värst mycket om sin nya hemstad. I dag kan hon nog närmast kallas expert på området. Nyligen disputerade hon på avhandlingen ”Befolkning, samhälle och förändring – dynamik i Halmstad under fyra decennier.”

I avhandlingen har Helena Eriksson studerat förändringsprocesser i Halmstad från slutet av 1960-talet till 2006.

– Framför allt hur förändringarna på arbetsmarknaden har påverkat befolkningen. Att studera en stad på det här sättet är spännande. Det är ett sätt att tidigt se hur ett samhälle förändras. Det kan man använda praktiskt i planeringsarbete, säger Helena Eriksson.

Hon har bland annat studerat migration, reproduktion, pendlingsmönster, utbildningsnivå och befolkningsstruktur.

Ökande befolkning


Utmärkande för Halmstad under perioden är den positiva befolkningsökningen – kurvan har gått uppåt hela vägen från 1960-talet. Ökningen beror främst på att fler har flyttat hit, både från andra orter i Sverige och från andra länder.

– Detta samspelar med läget på arbetsmarknaden. När Pilkington AB etablerades i Halmstad på 70-talet kan man till exempel se ett tydligt uppsving, berättar Helena Eriksson.

En annan trend, som Halmstad delar med hela västvärlden, är att tjänstenäringen har ökat kraftigt. På 1960-talet var den varuproducerande sektorn störst i Halmstad, år 1970 gick tjänstenäringen förbi för att sedan fortsätta stadigt uppåt. Även pendlingsmönstret har förändrats och antalet pendlare har ökat markant. På 1960-talet var det framför allt människor som pendlade till Halmstad, men under årens lopp har andelen som pendlar från staden ökat.

Det nya möter det gamla


Helena Eriksson har också intresserat sig för vad som driver på förändringarna i lokalsamhället. Hon menar att hur ett samhälle förändras ofta beror på hur enskilda individer på nyckelpositioner förhåller sig till yttre förändringar, som nya influenser, politiska beslut och företag utanför lokalsamhället.

– Det är ett samspel mellan tradition och innovation. Samhällsutvecklingen styrs inte av det ena eller det andra, det är hela tiden en dynamik, säger hon.

Högskolans framväxt


Ett exempel på dynamiken som Helena Eriksson har studerat är etableringen av högre utbildning i Halmstad och framväxten av Högskolan i Halmstad.

Utvecklingen av en högskola var en långdragen och komplex process. Yttre drivkrafter, som en nationell utbyggnad av högre utbildning på 1960- och 70-talen, samspelade med inre drivkrafter, som att enskilda individer initierade och drev på utvecklingen.

Skulle passa in i lokalsamhället


Här fanns också en tydlig dynamik mellan innovation och tradition – de utbildningar man satsade på skulle inte upplevas som traditionella universitetsutbildningar utan som någonting nytt. Samtidigt var utgångspunkten att utbildningarna skulle passa in i lokalsamhället.

– När man startade utbildningar var man mån om att koppla ihop det nya med det befintliga. I regionen fanns många småföretag som hade behov av ingenjörer, men som inte var intresserade av att anställa civilingenjörer. Man knöt också an till traditionen som idrottslän och satsade till exempel på utbildningar inom idrottspedagogik.

Högskolan har under åren involverat allt fler människor. Fler och fler läser högre utbildning och nya företag har startat genom Högskolan.

Helena Eriksson har i sin forskning använt sig av litteratur om Halmstad, offentliga dokument och statistik från bland annat Statistiska centralbyrån. Hon har även intervjuat personer som var aktiva i Halmstad under perioden, som politiker och tjänstemän från offentlig sektor och näringslivet.

IDA LÖVSTÅL

Helena Eriksson

Studerar lokalsamhället. Helena Eriksson intresserar sig för vad som driver på förändringar i samhället.

Halmstad

Halmstad under luppen. Helena Eriksson har i sin avhandling bland annat studerat hur befolkningen i Halmstad har ökat från 1960-talet till i dag.

Sidan uppdaterad 2010-06-04