Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2010-02-18. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2010-02-18

Högskolan i Halmstad svarar redan väl upp mot mycket i förslaget till ny lärarutbildning

Lärarutbildningen ska göras om och få tydligare struktur och högre kvalitet. Regeringen vill öka kraven och fokusera mer på ämnesstudier. Det är kontentan av propositionen om den nya lärarutbildningen, som lämnades till riksdagen i går. På Högskolan i Halmstad tycker såväl ledning som företrädare för lärarutbildningen att de nya förslagen till stor del ligger i linje med vad man hade önskat, även om det kvarstår många frågetecken att räta ut.

I propositionen föreslår regeringen att dagens lärarexamen ersätts av fyra nya examina: förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- samt yrkeslärarexamen. Det blir tydligare reglerat vad blivande lärare ska läsa. Utrymmet för en breddning av ämnesstudier ökar för alla kategorier av lärare.

Utbildningen och den verksamhetsförlagda praktiken ska – bättre än i dag – anpassas till relevant ålderskategori och skolform, och till relevanta ämnen eller ämnesområden.

– Vi skräddarsyr redan i dag utbildningarna beroende på om det handlar om undervisning i förskolan, grundskolans tidigare år eller senare år, eller gymnasiet. Därmed har vi egentligen redan gått ifrån det enhetsideal för lärarexamen som låg bakom beslutet från 2001 om den nuvarande utbildningen. Därför välkomnar vi just de förslagen till den nya utbildningen, säger Lisbeth Ranagården, chef vid Sektionen för lärarutbildning på Högskolan i Halmstad.

Utbildningsvetenskaplig kärna ersätter allmänt utbildningsområde


En utbildningsvetenskaplig kärna ersätter det så kallade allmänna utbildningsområdet. Regeringen kommer att förtydliga vad som ska ingå i kärnan, exempelvis bedömning och betygssättning, ledarskap och konflikthantering.

Lisbeth Ranagården är besviken över att propositionen inte innehöll några ökade anslag för forskningsanknytning av lärarutbildningen.

– Detta trots att regeringen tidigare har uttalat klara ambitioner i den riktningen. Jag är också orolig att den starka politiska styrningen hindrar lärarutbildningen från att fortsätta att utvecklas till en riktig akademisk utbildning, säger hon.

I högskoleförordningen kommer målen för de nya examina att preciseras och där kommer det att framgå hur mycket en lärare ska läsa av vissa ämnen. Gemensamt för samtliga blivande lärare och förskollärare är att 60 högskolepoäng utbildningsvetenskaplig kärna (generella lärarkunskaper) och 30 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning ingår i examen.

Alla måste (om)prövas för att få ge examen


De högskolor som vill anordna lärarutbildning kommer att få ansöka om examenstillstånd hos Högskoleverket. Efter prövning kan lärosätena få tillstånd att utfärda de nya examina. För grund- och ämneslärare kan tillståndet begränsas till vissa inriktningar och ämnen eller ämnesområden.

– Jag tycker att propositionen går i den riktning man kunde hoppas. Jag tror att den utbildning vi har i dag svarar väl upp mot det nya regelverket. Vi kunde dock ha fått mer tid på oss att söka nya examensrättigheter. Sådana ansökningar tar tid att göra och vi vill naturligtvis göra dem så bra som möjligt, säger rektor Romulo Enmark i en kommentar.

Den nya utbildningen kommer att starta höstterminen 2011.

LENA LUNDÉN

Lärarutbildningen ska få tydligare struktur och högre kvalitet. I sin proposition om ny lärarutbildning vill regeringen att det blir större fokus på ämnesstudier.
Sidan uppdaterad 2010-02-18