Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2014-12-18. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2010-03-03

Närhet och tillit viktigare än pris i företagssamarbete


Outsourca eller inte – det är frågan

”Outsourcing” har blivit allt vanligare bland företagen. Att flytta en del av produktionen till ett annat företag, kanske i ett annat land, kan minska kostnaderna avsevärt. Men det finns både för- och nackdelar med outsourcing.
– Det är viktigt att företagen ökar sin medvetenhet om outsourcingens baksidor, säger Jonas Rundquist, forskare på Högskolan i Halmstad, som nyligen disputerade på en avhandling i ämnet.

Outsourcing har använts som begrepp inom företagsvärlden – och inom forskarvärlden – sedan 1980-talet. Det låter sig inte direktöversättas till svenska på ett till fullo rättvisande sätt. Outsourcing betyder ungefär utkontraktering och innebär att en viss funktion (till exempel städning eller telefonväxel), eller tillverkning av (en viss del till) en produkt överlåts till en underleverantör. Från början handlade det ofta om outsourcing till Kina och Ostasien. Efter Berlinmurens fall blev det vanligt också att lägga produktion i Östeuropa.

Jonas Rundquist, forskare på Sektionen för ekonomi och teknik vid Högskolan i Halmstad, har i sitt avhandlingsarbete studerat outsourcing av produktutveckling och vilka konsekvenser det kan få.

– Jag har tittat på hur kunskapsintegrationen hanteras, det vill säga hur man undviker kunskapsförluster när man lämnar ifrån sig produktutveckling till en extern aktör, berättar Jonas Rundquist.

Risk för kunskapsförluster


Produktutveckling är en kunskapsintensiv aktivitet som är mycket beroende av de personer som är inblandade i processen. Osäkerheten är ofta stor, något man måste kunna hantera. Outsourcing av produktutveckling kan vara ett sätt att få tillgång till sådan specialkompetens, och samtidigt minska kostnaderna. Man låter ett annat företag stå för utvecklingsarbetet och den innovativa delen verksamheten, helt eller delvis. En negativ följd av outsourcing kan emellertid vara att moderbolaget till slut inte har kompetensen att tillverka och vidareutveckla sina egna produkter.

– Till exempel outsourcade Volvo produktionen av tändsystem till Bosch. Efter ett tag visste Bosch mer om tillverkning och utveckling av tändsystem än Volvo gjorde och Volvo förlorade kunskapen om produktutvecklingen, säger Jonas Rundquist.

Vad är det som avgör vad och hur företag outsourcar? Hur resonerar de och på vilka grunder fattas beslut om outsourcing? Jonas Rundquist har jämfört hur det såg ut 2002 med 2007 och kan konstatera att det har blivit vanligare med outsourcing.

– Traditionellt brukar man prata om att man söker antingen den billigaste eller bästa i världen. Det jag såg när jag undersökte saken var att de små och medelstora företagen låg någonstans mittemellan. De söker något som jag kom att kalla ”good enough” – något som var tillräckligt bra. Man kan se att företagen nu sätter större värde på variabler som tillit och närhet. Ibland kanske till ett högre pris. Man pratar i dag mer om ”rightsourcing” än outsourcing.

Mitt emellan Silicon Valley och Kina  


Vare sig kvalitet eller pris verkar alltså vara allenarådande i valet av outsourcingpartner. Företagen vill hellre ha närhet, kulturell eller geografisk, och någon det går att lita på. Helst någon som företaget redan känner.

– Man går varken till Silicon Valley eller till Kina, förklarar Jonas Rundquist.

Å ena sidan är det mycket enklare i dag att ha en affärspartner som inte finns i närheten rent geografiskt. Med hjälp av datorer kan man kommunicera i stort sett oberoende av tid och rum. Å andra sidan, kan datorer inte hantera alla slags kulturella skillnader, som i vissa fall kan orsaka problem och få förödande konsekvenser.

IT löser inte allt


– Det finns en stor tilltro till IT-verktygen. Vi har fått en internationell miljö, det är lättare att skriva kontrakt och kommunicera. Men det går inte att överföra tyst kunskap, om hur man faktiskt gör och hur den tekniska kunskap man har kan användas.

Det är de personliga relationerna som gör att kunskapen kan bevaras i företaget. Kunskap som är utvecklad hos partnern har kommit till nytta i de moderföretag som har satsat på personliga utbyten, mycket mer än i de företag som enbart har förlitat sig på en IT-plattform, kan Jonas Rundquist konstatera genom sin forskning.

– Företag som har investerat i resor och personliga möten på mellannivå, det vill säga i relationer med personal som har den faktiska kompetensen och fackkunskapen, har inte alls förlorat kompetens på det sätt som företag som bara har investerat i IT-verktyg och utbyten på vd-nivå, säger Jonas Rundquist.

Vikten av att välja rätt partner


Många gånger leder outsourcing till fördelar i form av lägre kostnader, tillgång till kunskaper, nya marknader och andra resurser, men det kan också leda till kunskapsdränering, lägre motivation för personalen, eller ett ökat beroende av externa organisationer. Därför är beslutet att outsourca inte alltid ett bra beslut, menar Jonas Rundquist. För- och nackdelar måste noggrant utvärderas. Det gäller att räkna på hela kostnaden. Även om priset för själva produktutvecklingen blir lägre genom outsourcing, måste företagen också räkna med så kallade transaktionskostnader för till exempel logistik, frakt, kvalitetsstyrning och kontraktskrivande, vilket kan vara nog så komplicerat och dyrt om du har en partner i ett annat land.

– Jag tycker att det är viktigt att företagen ökar sin medvetenhet om outsourcingens baksidor och aktivt ifrågasätter vinsterna med det och gör en djupare analys innan de bestämmer sig. Företagen är fortfarande fokuserade på kortsiktig ekonomisk vinst. Få företag satsar på den typ av outsourcing som betalar sig i längden, med resor och utbyten mellan personer på operativ nivå.

LENA LUNDÉN

Jonas Rundquists avhandling har titeln ”Outsourcing and knowledge integration in new product development” och lades fram vid Luleå tekniska universitet i december 2009. Forskningsarbetet har bedrivits vid Högskolan i Halmstad.

Jonas Rundquist, forskare på Sektionen för ekonomi och teknik på Högskolan i Halmstad, har disputerat på en avhandling om för- och nackdelar med så kallad outsourcing.
– Jag tycker att det är viktigt att företagen ökar sin medvetenhet om outsourcingens baksidor och ifrågasätter vinsterna med det, säger han.
Bild: LINN BERGBRANT
Sidan uppdaterad 2014-12-18