Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2010-12-07. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2010-12-07

Prislappar klara för utländska studenter

Från hösten 2011 ska utomeuropeiska studenter betala för sin utbildning i Sverige.
     – Det kommer att innebära färre utländska studenter och nya krav på att arbeta offensivt, säger Ulf Ivarsson, chef för internationella avdelningen på Högskolan i Halmstad.

I april beslutade riksdagen att studenter från tredje land, det vill säga utanför EU, EES och Schweiz, ska betala en studieavgift för utbildningar på grund- och avancerad nivå. Förändringarna berör endast så kallade freemovers, alltså studenter som inte reser inom Högskolans utbytesavtal.

Av de totalt 620 utländska studenter som läser på Högskolan i Halmstad i dag är ungefär 250 freemovers. De övriga 370 är utbytesstudenter och påverkas inte av förändringarna.

– Vi räknar med ett bortfall på ungefär 200 utländska studenter, men hur många det blir är omöjligt att säga. Ett första facit får vi i januari, när ansökningstiden går ut. Ett andra får vi vid midsommar, när studenterna ska ha betalat, och först till hösten vet vi hur många som faktiskt kommer, säger Ulf Ivarsson.

Sista ansökningsdag i januari


Varje högskola och universitet bestämmer kostnaden för kurser och program. Högskolan i Halmstad tog nyligen beslut om vilka studieavgifter som ska gälla för utbildningar vid lärosätet. Avgifterna varierar mellan 80 000 kronor och 129 000 kronor och har beräknats utifrån utbildningskostnaderna för respektive område (se faktaruta nedan).

De utländska studenterna ska förutom studieavgiften betala en avgift på 900 kronor vid anmälningstillfället. Detta administreras av Verket för högskoleservice, som liksom tidigare behandlar ansökningarna. Sista ansökningsdag är den 17 januari.

– Men även i fortsättningen kommer det att finnas möjlighet att göra sena ansökningar direkt till oss, säger Stig Perttu, utbildningssekreterare på studerandeavdelningen.

Jämför med Danmark


Han tror inte att antalet sökande säger så mycket om hur många betalande studenter Högskolan kommer att få.

– 900 kronor är inte någon större summa i sammanhanget och många hoppas nog få del av stipendier, säger han.

Han gör jämförelsen med Danmark, som införde avgifter 2007. Det första året sjönk antalet utomeuropeiska studenter med 90 procent. Därefter har siffran gått upp.

– Jag tror att vi kommer att se en liknande utveckling här. Först ser vi en stor nedgång och sedan går det sakta upp igen, säger Stig Perttu.

Nya stipendier


I samband med övergången till avgifterna införs två stipendieprogram i Sverige. Det ena administreras av Svenska institutet och vänder sig till studenter från länder som Sverige har långsiktigt utvecklingsarbete med. Det andra vänder sig till särskilt kvalificerade studenter från länder utanför EU och EES och ska administreras av respektive lärosäte. Det är ännu inte klart hur många stipendier det kommer att handla om.

– Staten har kvarhållit tre miljoner av Högskolans medel som ska gå till stipendier. Vi hoppas att vi ska få tillbaka mellan 700 000 och 900 000 kronor i form av stipendier och det skulle ge oss 20–30 studenter. Men ingenting är klart än, säger Ulf Ivarsson.

Ställer nya krav


För att få studenter att betala för utbildningar som tidigare har varit gratis ställs nya krav på bland annat marknadsföring, service och mottagande av studenter.

– Det innebär att vi måste bli mer offensiva. Vi måste tänka nytt för att locka studenterna att komma hit. Och då handlar det inte bara om våra utbildningar utan hela paketet – studentservice, boende, jobbmöjligheter under studierna och jobbchanser efter examen. Vi vet att detta har stor betydelse för dem som kan tänka sig att komma hit.

Ulf Ivarsson betonar att eventuella förändringar ska vara lika för alla studenter.

– Detta är ingen gräddfil. Vi ska inte göra någon skillnad på önskemålen från betalande och ickebetalande studenter. Följden blir att vi måste se över vår service till alla, säger han.

Agenter ska locka studenter


För att rekrytera betalande studenter kommer Högskolan att anlita så kallade agenter. Det är företag med lokalkännedom i respektive land, som förmedlar information om Högskolan genom till exempel mässor, informationskontor och webbplatser. De kan också hjälpa till med ansökningsdokument och visumfrågor. För detta tar agenten en avgift på mellan 10 och 15 procent av den studieavgift som studenten betalar, en kostnad som Högskolan står för.

Högskolan i Halmstad har i dag inga avtal med agenter, men det finns ett förslag på samarbete med åtta agenter i Indien, Kina och Ryssland.

– Vi tror att det finns stor framtidspotential i dessa stora länder. Dessutom har ungdomarna där ofta tillräckligt bra kunskaper i engelska, säger Ulf Ivarsson.

Högskolan i Halmstad ingår också i nationella samarbeten. Till exempel har 29 svenska lärosäten tillsammans med Svenska institutet bildat ett konsortium som samarbetar kring bland annat marknadsföring utomlands.

Knappt om tid för förberedelser


Tiden för förberedelser har varit knapp och ännu finns många lösa trådar som ska knytas ihop.

– Vi har vetat sedan 2006 att det var förändringar på gång och vi har förberett genom att bygga upp våra Asienkontakter under flera år, knyta kontakter med agenter och få fler utbytesavtal. Men det var först i februari som vi fick klart för oss hur förändringarna skulle se ut. Därför har förberedelsearbetet kommit igång sent, säger Ulf Ivarsson.

Fem arbetsgrupper


Sedan i somras arbetar fem arbetsgrupper på Högskolan med att förbereda för nya avgiftssystemet. Grupperna arbetar med information och marknadsföring, studieadministration, prissättning, boende och service samt ekonomisk administration. Högskolan ska också bilda en stipendiekommitté som ska ta fram en ordning för de nya stipendierna.

– Många på Högskolan arbetar just nu intensivt med de här frågorna. Det ska bli mycket spännande att se vad förändringarna kommer att leda till under de närmaste åren, säger Ulf Ivarsson.

IDA LÖVSTÅL

FAKTA: Studieavgifter per läsår (60 hp) och utbildningsområde:
• samhällsvetenskap och humaniora – kandidatprogram, 80 000 kr.
• samhällsvetenskap och humaniora – magisterprogram, 115 000 kr.
• teknik och naturvetenskap, 123 000 kr.
• vård, 129 000 kr.

Avgifterna har beräknats utifrån utbildningskostnaderna för respektive område. Till det kommer en extra kostnad på 40 000 kronor per läsår för administration och service (ovan anges den totala summan).  Avgifterna rör nya studenter som kommer från länder utanför EU, EES och Schweiz (med vissa undantag). Utbildning på forskarnivå berörs inte.

Teknikutbildningar påverkas mest av nya avgifter

När utländska studenter ska betala för sin utbildning i Sverige är det magister- och masterutbildningarna inom teknikområdet som påverkas mest.

IDE är den sektion på Högskolan i Halmstad som har störst andel utomeuropeiska studenter. Sektionen har fyra magister- och masterprogram där mer än hälften av studenterna är freemovers.

– Vi vet att vi kommer att få betydligt färre studenter än vi har i dag och detta är något vi har förberett oss på, säger Jörgen Carlsson, internationell koordinator och studierektor för Masterprogrammet i inbyggda och intelligenta system och Magisterprogrammet i datornätverksteknik, två av de program som har störst andel utländska studenter.

Färre platser


Det är i nuläget inte aktuellt att lägga ner några program på grund av studieavgifterna, däremot kommer platserna att bli färre. Nästa år minskar sektionen antalet utbildningsplatser på de program som hålls på engelska med ungefär 100. Till exempel planeras antalet studenter på Masterprogrammet i inbyggda och intelligenta system att minska från 50 till 20.

– Vi hoppas att minskningen är tillfällig. Men det kommer nog att ta några år att komma tillbaka, och det kommer att krävas mycket arbete, tror Jörgen Carlsson.

Utbildningarna på grundnivå kommer att vara relativt opåverkade av förändringarna.  

– I dag har IDE-sektionen en överproduktion och vi räknar med att det totala antalet studenter på sektionen även nästa år kommer att ligga något över antalet utbildningsplatser. Problemet är att vi får färre på avancerad nivå än vad vi vill ha, säger Jörgen Carlsson.

Tror på samarbete


Att få fler studenter till programmen på avancerad nivå handlar inte bara om att locka till sig betalande utländska studenter.

– Vi behöver även fler svenska och fler EU-studenter. Alla tre grupperna måste öka, säger Jörgen Carlsson.

Han tror att samarbete med andra universitet och med utländska agenter spelar en viktig roll för vad som händer i framtiden.

– Vi är ett litet lärosäte i ett litet land, och det krävs att vi samarbetar för att nå ut, säger han.

IDA LÖVSTÅL

Från och med nästa höst ska utomeuropeiska studenter som inte reser inom något utbytesavtal, så kallade freemovers, betala för sin utbildning i Sverige. På Högskolan i Halmstad läser i dag cirka 250 freemovers.

Ulf Ivarsson, chef för internationella avdelningen på Högskolan i Halmstad.

Jörgen Carlsson

Sidan uppdaterad 2010-12-07