Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2010-12-07. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2010-12-07

Röster från och om 70-talets kvinnorörelse

Eva Schmitz forskar i sociologi på Högskolan i Halmstad. Hon är också en av initiativtagarna till och samordnarna av Högskolans nybildade Forum för genusforskning (se separat artikel). Eva Schmitz är dessutom aktuell som en av redaktörerna bakom antologin ”Tusen systrar ställde krav – minnen från 70-talets kvinnokamp”.

Idén till antologin kom när Eva Schmitz var på konferens i Oxford för tio år sedan, samtidigt som hon arbetade på sin egen avhandling om kvinnohistoria.

– Jag fick höra talas om ”The Femininst Memoir Project” där 30 kvinnor i USA hade skrivit sina berättelser om sitt engagemang i kvinnofrågan. Samtidigt höll jag på med intervjuerna till min avhandling. Det var då jag tänkte att man skulle göra ett liknande projekt i Sverige, berättar Eva Schmitz.

Eva Schmitz kontaktade sin vän Ingrid Sillén, som har ett förlag, och berättade om idén. Tillsammans med Vera Almroth och Eva Lindqvist bildade de en redaktion och gick ut med ett ”upprop” i Sverige. Uppmaningen var att skriva berättelser till en antologi om kvinnorörelsen på 1970-talet.  

De fick stor respons, många ville vara med. Någon finansiering fanns inte utan redaktörskapet skedde på lediga stunder, helt baserat på ideellt engagemang och intresse.

– Vi jobbade med det när vi hade tid. Många tyckte att det var roligt och bidragen började trilla in. Vi fick sålla, alla som var aktiva då är så klart inte med i vår bok.

Sammantaget ger ett 40-tal kvinnor och två män sina berättelser om varför de gick med i kvinnorörelsen på 1970-talet, och vad engagemanget betydde för dem.

– För många var det en omvälvande och viktig period som satte spår. I dag är kvinnor som jobbar en självklarhet, liksom dagis och föräldralediga pappor. Så var det inte för bara några tiotals år sedan. Mycket av det kan vi tacka kvinnorörelsen för, understryker Eva Schmitz.

Fånga tidsandan


I ”Tusen systrar” har redaktörerna velat fånga tidsandan och skildra den självständiga kvinnorörelsen, det vill säga inte den partipolitiska. Hur såg situationen ut på 1950- och 60-talen? Vad var det som gjorde att kvinnor organiserade sig? Och hur var det möjligt över huvud taget? I boken finns de som var med och startade rörelser som bland andra Grupp 8, Kvinnoligan och Arbetets kvinnor.

– Var och en har tagit upp det hon eller han tycker är viktigt. Det är personliga, egenupplevda erfarenheter av vad det var som gjorde att man blev aktiv.

Andra liknande böcker har nyligen publicerats, varför kommer de nu, tror du?
– Det kanske måste gå en viss period innan man skriver en historieberättelse? När jag skrev på min avhandling tänkte jag att den här historien är väl redan skriven, men det var den inte, säger Eva Schmitz samtidigt som hon påtalar vikten av att minnena nedtecknas och berättas.

– Det är viktigt för dagens unga att få historien. Vi har inte gjort boken enbart för oss själva även om det är ett slags minnesarbete. Men det är framför allt viktiga och intressanta berättelser för dagens unga kvinnor och män.

Den unga generationen


Eva Schmitz menar att det också är ett sätt att föra dialog med den unga generationen, och berätta historien om hur kvinnorörelsen växte fram och hur de engagerade kvinnorna – och männen – bidrog till att förändra villkoren och förutsättningarna för människor.  

– Dessa berättelser får inte gå förlorade eller försvinna med dem som var med, betonar Eva Schmitz.

För att få återkoppling från en av målgrupperna innan boken var tryckt, hade redaktörerna 22-åriga Maja Heide till sin hjälp, som läste och kommenterade bidragen allteftersom antologin tog form.

– Hennes synpunkter och tankar var värdefulla och fick oss att förstå att den unga generationen verkligen är intresserad av kvinnorörelsen och hur den växte fram.

LENA LUNDÉN

Fotnot. Eva Schmitz skriver nu en populärvetenskaplig version av sin avhandling, ”Systerskap som politisk handling, kvinnors organisering i Sverige 1968 till 1982”.

Ny antologi. Eva Schmitz fick idén till antologin ”Tusen systrar ställde krav – minnen från 70-talets kvinnokamp” för tio år sedan när hon höll på med sin avhandling om kvinnohistoria.  
Bild: IDA LÖVSTÅL
Sidan uppdaterad 2010-12-07