Den här sidan är utskriven från Högskolan i Halmstads webbplats (www.hh.se). Texten uppdaterades senast den 2010-01-11. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

2010-01-11

Svenskt flaggskepp under luppen


Forskarna lever inte som de lär

Svensk valforskning är den svenska statsvetenskapens flaggskepp. Alltsedan 1956 har Göteborgs universitet tillsammans med Statistiska centralbyrån gjort valundersökningar. Det är dessa undersökningar som medierna refererar till och vid valvakor är forskare från universitetet så gott som alltid med och kommenterar siffror och tendenser. Kort sagt, de svenska valundersökningarna litar man på.
Den svenska valforskningen är unik på flera sätt, inte minst genom sin långa tradition och kontinuitet. Men den är inte alltigenom oproblematisk. Tvärtom finns det flera invändningar mot såväl tillvägagångssätt som utgångspunkter.

Det menar Anders Urbas som i sitt avhandlingsarbete har granskat svensk valforskning och som ger svidande kritik till valforskarna.

– Man utgår från den svenska demokratin som en oproblematisk självklarhet, men demokratisynen lyfts aldrig fram. Dessa valforskare är med i alla offentliga sammanhang, men det är aldrig någon som ställer en enda kritisk fråga till dem, säger Anders Urbas och ger ett exempel på vilka konsekvenser icke-kritiken och bilden av valforskarna som opartiska och professionella, kan få.

– De kommer alltid fram till att den svenska demokratin är tillfredsställande, oavsett hur det har varit i verkligheten. I en rapport om EMU-folkomröstningen skriver forskarna på ett ställe i sin rapport att folk var för dåligt upplysta inför valet, och på ett annat att det var den bästa folkomröstningen hittills i svensk historia. Det är en allvarlig motsättning, menar Anders Urbas.

Utgångspunkt avgör slutsats  


Definitioner och ställningstaganden är viktigt, menar Anders Urbas, så att den som ska ta del av resultatet vet vilka utgångspunkter forskaren har, och på så sätt kan värdera resultaten. Tolkningar och slutsatser är alltid beroende av utgångspunkter och värderingar.

– Objektivitet är omöjligt. Vi går inte in blanka när vi tittar på verkligheten, vi väljer problem, teori och metod. Varje forskare gör alltid ett ställningstagande och har en värdeutgångspunkt. Det kan vara demokrati – det är det vanliga inom statsvetenskap – det kan vara jämlikhet, frihet eller god hälsa. Man utgår från att demokrati är något bra, vilket ju är ett politiskt och normativt ställningstagande.

Lever inte som de lär


Ett visst ställningstagande gör att forskare strukturerar sina frågor och frågeställningar på ett visst sätt. Och det är det som är problemet i svensk valforskning, menar Anders Urbas, forskarna redovisar inte sina politiska och normativa utgångspunkter.

Det anmärkningsvärda i sammanhanget är att forskarna bakom svensk valforskning själva skriver i sina läroböcker i statsvetenskap att man ska ha klara kriterier för sina slutsatser. Något de alltså inte lever upp själva, enligt Anders Urbas.

– Problemet är att de inte klargör sina kriterier. Antingen är de omedvetna eller så struntar de i det. Vi ställer de kraven på våra studenter, åtminstone på Högskolan i Halmstad, att klargöra problem, teori, metod och kriterier för slutsatser.

Kan få det hett om öronen


Det var när Anders Urbas, i ett annat sammanhang, studerade svensk valforskning och läste om den svenska demokratimodellen som avhandlingsämnet blev till, nära på i chocktillstånd.

– Jag var helt säker på att de presenterade och diskuterade sin demokratisyn och hade klara kriterier för sina slutsatser. Jag fick nästan en chock. Den svenska demokratin lyfts fram som en oproblematisk självklarhet.

Anders Urbas är medveten om att han sticker ut hakan rejält när han ifrågasätter den svenska statsvetenskapens flaggskepp. Samtidigt är det ett av syftena med avhandlingen. Han väntar nu på att valforskarna ska reagera på hans kritik.

– Jag ser fram emot valforskarnas respons. Jag har aldrig varit intresserad av att skriva en avhandling bara för att få en titel och att komma med i klubben. Hela avhandlingen handlar om det som är kärnan i vetenskap, nämligen den kritiska granskningen. Nu är det upp till valforskarna att kommentera. Jag undrar fortfarande hur det kan komma sig att tillståndet för den svenska demokratin, oavsett vad som än händer, alltid är gott.  

Förhoppningsvis får Anders Urbas möjlighet att ställa sina kritiska frågor direkt till forskarna han kritiserar när de nu har bjudit in honom att presentera avhandlingen.

LENA LUNDÉN

Avhandlingen heter ”Den svenska valforskningen. Vetenskapande, demokrati och medborgerlig upplysning” och lades fram vid Örebro universitet i december 2009.

Anders Urbas undervisar i statsvetenskap på Högskolan i Halmstad, där han också har bedrivit sitt avhandlingsarbete.

Anders Urbas är nybliven doktor i statsvetenskap. Nu kan han få det hett om öronen på grund av sin avhandling. Han kritiserar nämligen den svenska statsvetenskapens flaggskepp, valforskningen. Det finns flera invändningar mot såväl metoder som utgångspunkter i valforskarnas arbete, menar Anders Urbas. "Dessa valforskare är med i alla offentliga sammanhang, men det är aldrig någon som ställer en enda kritisk fråga till dem."
Bild: JOHAN FREDRIKSSON
Sidan uppdaterad 2010-01-11